Health, Experienced Support and School Performance among Children in Out-of-home care

Barn i samhällsvård har sämre psykisk hälsa och sämre förutsättningar för skolresultat än icke samhällsvårdade jämnåriga. Det visar Rikard Tordön i sin avhandling.  

Fakta
Disputation

2020-06-05

Titel (eng)

Health, Experienced Support and School Performance among Children in Out-of-home care

Författare

Rikard Tordön

Handledare

Adjunct Professor Gunilla Sydsjö, Linköpings universitet Professor emeritus Carl Göran Svedin, Linköpings universitet

Opponent

Associate Professor, Martin Bergström, Lunds universitet

Lärosäte

Linköpings universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Barn i social heldygnsvård har som grupp högre risker för att utveckla sämre hälsa och skolresultat, vara mer utsatta för övergrepp samt ha sämre långtidsutsikter relaterat till arbetsmarknad, socioekonomisk status, drogberoende och kriminalitet. Forskning om barn i social heldygnsvård är ofta fragmenterad och effekter av olika interventioner är sparsamt utvärderade.

Syftet med avhandlingen var att utforska hälsa, stöd, övergrepp och förutsättningar för skola för barn i social heldygnsvård, samt att bedöma hur förutsättningar för skolprestation förändras genom en intervention som inriktas mot skolresultat för barn i familjehem.

Artikel I jämförde samhällsvårdade studenter i tredje året på gymnasiet med icke samhällsvårdade jämnåriga studenter. 5 839 elever besvarade en nationell enkät. Resultatet visade att risker för övergrepp och sämre psykisk hälsa var mer frekvent för ungdomar i samhällsvård. Dessutom var andelen som berättar om övergrepp lägre bland de samhällsvårdade ungdomarna, i synnerhet till polis och socialtjänst.

Artikel II jämförde samhällsvårdade elever med jämnåriga som bor med föräldrar, genom att analysera svaren från fyra på varandra följande års enkäter i ett regionalt urval som omfattade 23 798 elever från grundskolans åttonde och gymnasieskolans andra år. Svaren från de 311 eleverna i samhällsvård visade sämre utfall än icke samhällsvårdade i upplevd tillfredsställelse med socialt liv och relationer, tillit till andra personer i olika relationer, erfarenhet av nätövergrepp, samt upplevd säkerhet såväl i skolan som i hemmet, även i jämförelse med en undergrupp av studenter som bor med bara en förälder.

Artikel III analyserade test- och formulärdata av intelligens, adaptivt beteende, matematik, läsfärdigheter och psykosocialt mående av 856 barn i familjehem. Resultaten visade sämre förutsättningar för skolprestation mellan 0.5 och 1.0 standardavvikelser under åldersstandardiserade normer. I analysen från olika domäner av intelligens, visade arbetsminne de lägsta resultaten, medan perceptuell funktion visade sig ligga nära medelvärdet från normeringsstudier. Pojkar hade generellt lägre poäng än flickor, förutom i matematik.

Artikel IV undersökte effekter av en skolbaserad intervention, från ett antal elever från Skolfam kohorten (

n

= 475). Resultaten visade förbättrade färdigheter i högre exekutiva funktioner som läsförståelse, meningskedjor, matematik, samt intelligens efter intervention. För mindre komplexa kognitiva funktioner, affektiv funktion eller psykosomatiska symptom noterades inga förändringar, med undantag för lägre hyperaktivitet.

Slutsatserna från dessa studier bekräftar bilden av att barn i samhällsvård har sämre psykisk hälsa, är mindre tillfreds med sitt sociala liv, har mer erfarenheter av övergrepp såväl på nätet som i verkliga livet och har sämre förutsättningar för skolresultat än sina icke samhällsvårdade jämnåriga. Ett viktigt bidrag är att interventionen Skolfam till del kan stärka förutsättningar för bättre skolprestation. Fortsatta studier av longitudinella risker, med möjlighet att identifiera specifika skyddsfaktorer, modeller för att utveckla skolrelaterade kompetenser och sätt att ytterligare stödja barn i samhällsvård behövs.

Sidan publicerades 2020-05-18 10:44 av Susanne Sawander


Relaterat

Specialpedagogik för gymnasiet

De första åren som lärare kan vara omtumlande. Förutom att planera och undervisa behöver du vara en tydlig ledare, skapa goda relationer och lösa konflikter. Välkommen till en två dagar lång konferens som ger dig verktyg för att utveckla din roll i klassrummet! Forskare och erfarna lärare delar med sig av sina erfarenheter, och du får möjlighet att diskutera läraryrket med andra nyblivna pedagoger från hela Sverige.

Elevhälsa

Ledord i elevhälsoarbetet är salutogent förhållningssätt med tvärprofessionella team, men hur fungerar det i praktiken och vilka framgångsfaktorer finns för att utveckla verksamhetens hälsofrämjande arbete? Välkommen till två fullmatade dagar med elevhälsoarbetet i fokus!

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school

Det främsta syftet med Birgitta Kimbers avhandling " Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school" var att beskriva och utvärdera konsekvenser av SET programmet på psykiska hälsoresultat.

Teknik och genus i skapandet av gymnasieskolans teknikprogram. Översättningar och gränsarbete på tre nivåer.

När gymnasiets nya teknikprogram infördes hade politikerna och Skolverket ambitionen att vidga synen på teknik och genus. Lärarna snävade i stället in teknikbegreppet, visar Merith Fröberg, i avhandlingen Teknik och genus i skapandet av gymnasieskolans teknikprogram, översättningar och gränsarbete på tre nivåer.

Läroplan i rörelse: Det individuella programmet i möte mellan nationell utbildningspolitik och kommunal genomförandepraktik

När nationella politiska visioner ska omsättas i kommunal praktik blir det sällan som man tänkt sig. Vad händer på vägen? Det är en av de frågor Pia Skott söker svar på i avhandlingen "Läroplan i rörelse". Som konkret exempel följer hon hanteringen av det individuella gymnasieprogrammet.

Därför fick jag bara Godkänt…: Bedömning i karaktärsämnen på HR-programmet

Helena Tsagalidis har i sin avhandling "Därför fick jag bara Godkänt" undersökt lärares bedömning i karaktärsämnen på HR-programmet.

Talking and taking positions: An encounter between action research and the gendered and racialised discourses of school science

Eva Nyström har studerat hur maktrelationerna i det naturvetenskapliga klassrummet ser ut för elever som går i gymnasiet. I studien "Talking and taking positions" framhävs betydelsen av att inte bara se elevers olikheter - utan hur olikheter konstrueras.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Marcus Larsson: Full ersättning till friskolor är orättvist

Att friskolor får samma ersättning som kommunala skolor trots att de inte har samma övergripande ansvar är ett problem. Då skolan befinner sig i ett konkurrensbaserat system riskerar kommunala skolan att dräneras på resurser när friskolor startar sin verksamhet, skriver Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans.