2020-04-28 13:11  47 Dela:

Health for future: self-rated health and social status among adolescents

Gymnasieungdomars självskattade hälsa har ett positivt samband med subjektiv social status i skolan, stämningen i familjen och självkänsla hos både flickor och pojkar. Det visar Junia Joffer i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2020-09-04

Titel (sv)

Hälsa för framtiden : Självskattad hälsa och social status bland ungdomar

Titel (eng)

Health for future: self-rated health and social status among adolescents

Författare

Junia Joffer

Handledare

Lars Jerdén, Högskolan Dalarna Reneé Flacking, Högskolan i Dalarna Ann Öhman, Umeå universitet

Opponent

Professor Anna Sarkadi, Uppsala universitet

Institution

Institutionen för epidemiologi och global hälsa

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

The overall aim of this thesis was to explore self-rated health, subjective social status and smoking in adolescents.

This thesis consists of a qualitative and a quantitative study. The qualitative study was an interview study that included 58 participants in the 7th and 12th grades. The cognitive interviewing technique ‘think-aloud’ was employed to explore how adolescents interpret and reason when answering a question about self-rated health (‘A person may feel good sometimes and bad sometimes. How do you feel most of the time?’). Additionally, factors contributing to subjective social status in school and the different strategies adolescents used for positioning were explored. Qualitative content analysis and thematic network analyzes were used to analyze the data. The quantitative study was a cohort study involving 1046 adolescents who answered questionnaires about their health in the 7th, 8th, 9th and 12th grades. Data were used to investigate predicting factors in the 7th grade for smoking in the 12th grade, as well as to examine associations between subjective social status in school, socioeconomic status and self-rated health in boys and girls in the 12th grade. Data were analyzed using chi-square tests, binary logistic regression and ordinal logistic regression analyses.

The results from the interviews showed that participants interpreted the self-rated health question in holistic terms including social, mental and physical aspects. Results from the quantitative study showed that boys rated their health higher than girls at all ages. In a multivariable analysis lower selfesteem, a less negative attitude towards smoking and ever using snus in the 7th grade were significant predictors of smoking in the 12th grade. In addition, girls had an increased risk of becoming smokers. Cross-sectional analyses in the 12th grade revealed that adolescents’ self-rated health was positively associated with subjective social status in school, mood in the family and self-esteem in both girls and boys. Boys rated their subjective social status higher than girls. When exploring subjective social status in school further through interviews, status hierarchies in school were confirmed by the participants, which were strongly influenced by norms linked to gender, age, ethnicity and parental economy, but also expectations about how to look, act and interact.

In conclusion, this thesis demonstrates that the self-rated health question ‘How do you feel most of the time?’ is useful for capturing a multidimensional view of health. Early efforts to strengthen adolescents’ self-esteem, promote anti-smoking attitudes and avoid an early initiation of snus seem to be important components of smoking prevention in adolescence. The positive association between self-rated health and subjective social status in school indicates that the subjective social status question is a useful healthrelated measure of social position in adolescents. Because social desirability in the school hierarchy was defined by norms that left little room for diversity, the possible negative impact of status hierarchies on adolescents’ health should to be considered. Overall, gender differences in health and social status emphasize the need for a gender-sensitive understanding of factors that impact adolescents’ lives

Sidan publicerades 2020-04-28 13:11 av Susanne Sawander


Relaterat

Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa hos unga.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

Elevhälsa

Ledord i elevhälsoarbetet är salutogent förhållningssätt med tvärprofessionella team, men hur fungerar det i praktiken och vilka framgångsfaktorer finns för att utveckla verksamhetens hälsofrämjande arbete? Välkommen till två fullmatade dagar med elevhälsoarbetet i fokus!

Elevhälsa Webbkonferens

Ledord i elevhälsoarbetet är salutogent förhållningssätt med tvärprofessionella team, men hur fungerar det i praktiken och vilka framgångsfaktorer finns för att utveckla verksamhetens hälsofrämjande arbete? Välkommen till en webbkonferens med elevhälsoarbetet i fokus!

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Ifous fokuserar: Att utreda närvaroproblem i skolan

Denna rapport har två delar vilka båda syftar till att stärka skolans arbete med att utreda närvaroproblem. Den första delen ger en överblick av den forskning som finns på området. Den andra delen är en praktisk vägledning som visar vilka moment som bör ingå i en utredning och hur de kan utformas. (pdf)

Ny forskningsöversikt om orsaker till skolfrånvaro

Vad kan forskningen lära oss om hur man kan kartlägga och analysera orsakerna till skolfrånvaro? En ny rapport från Ifous och Region Stockholm ger en sammanställning av relevant forskning inom området samt konkret, saklig och användbar information om kunskapsläget.

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Poddagogen #5: Thérèse Halvarson Britton om studiebesök i religionsundervisningen

I nya avsnittet av Poddagogen möter vi Thérèse Halvarson Britton som berättar om studiebesökens roll i religionsundervisningen. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Därför förbättras inte elevresultaten – trots insatser

Skolan hade genomfört digitaliseringar av skolarbetet, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt. Men trots alla dessa insatser fortsatte andelen elever som gick ut gymnasiet med fullständiga betyg att sjunka. Varför?