Health for future: self-rated health and social status among adolescents

Gymnasieungdomars självskattade hälsa har ett positivt samband med subjektiv social status i skolan, stämningen i familjen och självkänsla hos både flickor och pojkar. Det visar Junia Joffer i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2020-09-04

Titel (sv)

Hälsa för framtiden : Självskattad hälsa och social status bland ungdomar

Titel (eng)

Health for future: self-rated health and social status among adolescents

Författare

Junia Joffer

Handledare

Lars Jerdén, Högskolan Dalarna Reneé Flacking, Högskolan i Dalarna Ann Öhman, Umeå universitet

Opponent

Professor Anna Sarkadi, Uppsala universitet

Institution

Institutionen för epidemiologi och global hälsa

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Junia Joffer

Abstract in English:

The overall aim of this thesis was to explore self-rated health, subjective social status and smoking in adolescents.

This thesis consists of a qualitative and a quantitative study. The qualitative study was an interview study that included 58 participants in the 7th and 12th grades. The cognitive interviewing technique ‘think-aloud’ was employed to explore how adolescents interpret and reason when answering a question about self-rated health (‘A person may feel good sometimes and bad sometimes. How do you feel most of the time?’). Additionally, factors contributing to subjective social status in school and the different strategies adolescents used for positioning were explored. Qualitative content analysis and thematic network analyzes were used to analyze the data. The quantitative study was a cohort study involving 1046 adolescents who answered questionnaires about their health in the 7th, 8th, 9th and 12th grades. Data were used to investigate predicting factors in the 7th grade for smoking in the 12th grade, as well as to examine associations between subjective social status in school, socioeconomic status and self-rated health in boys and girls in the 12th grade. Data were analyzed using chi-square tests, binary logistic regression and ordinal logistic regression analyses.

The results from the interviews showed that participants interpreted the self-rated health question in holistic terms including social, mental and physical aspects. Results from the quantitative study showed that boys rated their health higher than girls at all ages. In a multivariable analysis lower selfesteem, a less negative attitude towards smoking and ever using snus in the 7th grade were significant predictors of smoking in the 12th grade. In addition, girls had an increased risk of becoming smokers. Cross-sectional analyses in the 12th grade revealed that adolescents’ self-rated health was positively associated with subjective social status in school, mood in the family and self-esteem in both girls and boys. Boys rated their subjective social status higher than girls. When exploring subjective social status in school further through interviews, status hierarchies in school were confirmed by the participants, which were strongly influenced by norms linked to gender, age, ethnicity and parental economy, but also expectations about how to look, act and interact.

In conclusion, this thesis demonstrates that the self-rated health question ‘How do you feel most of the time?’ is useful for capturing a multidimensional view of health. Early efforts to strengthen adolescents’ self-esteem, promote anti-smoking attitudes and avoid an early initiation of snus seem to be important components of smoking prevention in adolescence. The positive association between self-rated health and subjective social status in school indicates that the subjective social status question is a useful healthrelated measure of social position in adolescents. Because social desirability in the school hierarchy was defined by norms that left little room for diversity, the possible negative impact of status hierarchies on adolescents’ health should to be considered. Overall, gender differences in health and social status emphasize the need for a gender-sensitive understanding of factors that impact adolescents’ lives

Sidan publicerades 2020-04-28 13:11 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-09-15 13:40 av Susanne Sawander


Relaterat

Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa hos unga.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school

Det främsta syftet med Birgitta Kimbers avhandling " Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school" var att beskriva och utvärdera konsekvenser av SET programmet på psykiska hälsoresultat.

Lost in transition? A study of newly graduated teachers’ experiences during the initial period of employment

Det övergripande syftet med Daniel Hultells avhandling "Lost in transition? A study of newly graduated teachers' experiences during the" var att studera lärares övergång från utbildning in i arbetslivet med fokus på deras upplevelser av utbrändhet och arbetsengagemang.

A class of origin: The school class as a social context and health disparities in a life-course perspective

Syftet med Ylva Almquists avhandling "A class of origin: The school class as a social context and health disparities in a life-course perspective" är att undersöka olika aspekter av skolklasstrukturen och hur dessa är kopplade till hälsa i ett livsförloppsperspektiv.

Life circumstances and adolescent mental health – perceptions, associations and a gender analysis

Syftet med Evelina Landstedts avhandling är att undersöka vilka faktorer och omständigheter som är relaterade till ungdomars psykiska problem, samt att analysera fynden ur ett genusperspektiv. Titeln på hennes studie är "Life circumstances and adolescent mental health  perceptions, associations and a gender analysis".

”Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt”: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion

Syftet med Kerstin Bygdeson-Larssons avhandling Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion är bland annat att se om Pedagogisk processreflektion kan stärka förskolepersonalens möjligheter att utveckla sin professionalitet och i så fall hur?

Historiemedvetande och identitet: Om historiens närvaro i några estniska ungdomars liv

I avhandlingen "Historiemedvetande och identitet: Om historiens närvaro i några estniska ungdomars liv" har Igor Potapenko studerat relationen mellan historiemedvetande och identitet hos skolungdomar i Estland.

Girls with social and/or attention impairments

Sammantaget tyder resultaten från Svenny Kopps avhandling på att flickor med autism och ADHD ofta antingen helt missas eller feldiagnostiseras inom barnsjukvården. Hon konstaterar att behovet av utbildning om flickor med psykiska problem, sociala interaktionssvårigheter och/eller koncentrationssvårigheter inom alla samhällets offentliga verksamheter är mycket stort.

Computer Science Project Courses: Contrasting Students Experiences with Teachers Expectations

Den övergripande forskningsfrågan i Mattias Wiggbergs avhandling "Computer Science Project Courses: Contrasting Students Experiences with Teachers Expectations" är hur vi kan planeraoch genomföra projektkurser, baserat på vetenskapligt framtagna erfarenheter, inom informationsteknologi i syfte att bidra maximalt till studenternas utveckling och till utbildningskvalitet.

Kompletterande anknytningsperson på förskola

Långsiktigtiga insatser har stor betydelse för barn i behov av särskilt stöd. I avhandlingen "Kompletterande anknytningsperson på förskola" visar Birthe Hagström på de positiva effekterna.Disputation 2010-02-26 vid Malmö högskola.

En resa med osäkra mål: Unga vuxnas övergångar från skola till arbete i ett biografiskt perspektiv

Lena Lidströms avhandling handlar om hur övergången från skola till arbete formas i Sverige i ett biografiskt perspektiv. I fokus står arbetssökande unga vuxnas återblickar på sina erfarenheter och vägval samt deras framtidsplaner.

Laddade bilder. Representation och meningsskapande i unga tjejers filmberättande

I avhandlingen "Laddade bilder" undersöker Lisa Öhman-Gullberg hur elever använder sig av visuella representationer för att bearbeta och skapa mening i ett skolsammanhang.

Att säkerställa skriftspråklighet genom medveten arrangering: Wittingmetodens tillämpning i några olika lärandemiljöer

Ann-Katrin Swärd har i sin avhandling "Att säkerställa skriftspråklighet" studerat Wittingmetodens tillämpning i några olika lärandemiljöer samt analyserat vad som i lärarnas undervisning och i elevernas lärande främjar en god läs- och skrivutveckling.

Sociala kategoriseringar i samspel: Hur kön, etnicitet och generation konstitueras i ungdomars samtal

Det har Linda Kahlin undersökt i sin avhandling "Sociala kategoriseringar i samspel". Hennes resultat visar hur kategoriseringar dels har situationell relevans, dels leder till normativa förväntningar på hur medlemmar av sociala grupper bör bete sig.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

What happens when older students struggle to read? We asked. You answered.

Students tend to give up on school if they haven’t developed strong reading skills by the time they reach middle or high school, respondents to a recent survey say. The respondents – which included students, teachers and parents – offered recommendations for helping boost literacy among older students, including additional training for teachers, dyslexia screening, tutoring and various intervention programs.