Health for future: self-rated health and social status among adolescents

Gymnasieungdomars självskattade hälsa har ett positivt samband med subjektiv social status i skolan, stämningen i familjen och självkänsla hos både flickor och pojkar. Det visar Junia Joffer i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2020-09-04

Titel (sv)

Hälsa för framtiden : Självskattad hälsa och social status bland ungdomar

Titel (eng)

Health for future: self-rated health and social status among adolescents

Författare

Junia Joffer

Handledare

Lars Jerdén, Högskolan Dalarna Reneé Flacking, Högskolan i Dalarna Ann Öhman, Umeå universitet

Opponent

Professor Anna Sarkadi, Uppsala universitet

Institution

Institutionen för epidemiologi och global hälsa

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Junia Joffer

Abstract in English:

The overall aim of this thesis was to explore self-rated health, subjective social status and smoking in adolescents.

This thesis consists of a qualitative and a quantitative study. The qualitative study was an interview study that included 58 participants in the 7th and 12th grades. The cognitive interviewing technique ‘think-aloud’ was employed to explore how adolescents interpret and reason when answering a question about self-rated health (‘A person may feel good sometimes and bad sometimes. How do you feel most of the time?’). Additionally, factors contributing to subjective social status in school and the different strategies adolescents used for positioning were explored. Qualitative content analysis and thematic network analyzes were used to analyze the data. The quantitative study was a cohort study involving 1046 adolescents who answered questionnaires about their health in the 7th, 8th, 9th and 12th grades. Data were used to investigate predicting factors in the 7th grade for smoking in the 12th grade, as well as to examine associations between subjective social status in school, socioeconomic status and self-rated health in boys and girls in the 12th grade. Data were analyzed using chi-square tests, binary logistic regression and ordinal logistic regression analyses.

The results from the interviews showed that participants interpreted the self-rated health question in holistic terms including social, mental and physical aspects. Results from the quantitative study showed that boys rated their health higher than girls at all ages. In a multivariable analysis lower selfesteem, a less negative attitude towards smoking and ever using snus in the 7th grade were significant predictors of smoking in the 12th grade. In addition, girls had an increased risk of becoming smokers. Cross-sectional analyses in the 12th grade revealed that adolescents’ self-rated health was positively associated with subjective social status in school, mood in the family and self-esteem in both girls and boys. Boys rated their subjective social status higher than girls. When exploring subjective social status in school further through interviews, status hierarchies in school were confirmed by the participants, which were strongly influenced by norms linked to gender, age, ethnicity and parental economy, but also expectations about how to look, act and interact.

In conclusion, this thesis demonstrates that the self-rated health question ‘How do you feel most of the time?’ is useful for capturing a multidimensional view of health. Early efforts to strengthen adolescents’ self-esteem, promote anti-smoking attitudes and avoid an early initiation of snus seem to be important components of smoking prevention in adolescence. The positive association between self-rated health and subjective social status in school indicates that the subjective social status question is a useful healthrelated measure of social position in adolescents. Because social desirability in the school hierarchy was defined by norms that left little room for diversity, the possible negative impact of status hierarchies on adolescents’ health should to be considered. Overall, gender differences in health and social status emphasize the need for a gender-sensitive understanding of factors that impact adolescents’ lives

Sidan publicerades 2020-04-28 13:11 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-09-15 13:40 av Susanne Sawander


Relaterat

Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa hos unga.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

Effects of management by objectives: studies of Swedish upper secondary schools and the Influence of role stress and self-efficacy on school leaders

Syftet med Erik Lindbergs avhandling "Effects of management by objectives: studies of Swedish upper secondary schools" är att undersöka effekterna av Management by Objectives (MBO) inom svensk gymnasieutbildning.

Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school

Det främsta syftet med Birgitta Kimbers avhandling " Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school" var att beskriva och utvärdera konsekvenser av SET programmet på psykiska hälsoresultat.

Lost in transition? A study of newly graduated teachers’ experiences during the initial period of employment

Det övergripande syftet med Daniel Hultells avhandling "Lost in transition? A study of newly graduated teachers' experiences during the" var att studera lärares övergång från utbildning in i arbetslivet med fokus på deras upplevelser av utbrändhet och arbetsengagemang.

Understanding as experiencing a pattern

Förståelse är ett komplext begrepp. Det används dagligdags utan en motsvarande strikt vetenskaplig definition. Paulina Lindströms avhandling "Understanding as experiencing a pattern" strävar efter att fånga olika aspekter av detta begrepp.

A class of origin: The school class as a social context and health disparities in a life-course perspective

Syftet med Ylva Almquists avhandling "A class of origin: The school class as a social context and health disparities in a life-course perspective" är att undersöka olika aspekter av skolklasstrukturen och hur dessa är kopplade till hälsa i ett livsförloppsperspektiv.

Life circumstances and adolescent mental health – perceptions, associations and a gender analysis

Syftet med Evelina Landstedts avhandling är att undersöka vilka faktorer och omständigheter som är relaterade till ungdomars psykiska problem, samt att analysera fynden ur ett genusperspektiv. Titeln på hennes studie är "Life circumstances and adolescent mental health  perceptions, associations and a gender analysis".

Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A Multimodal Social Semiotic Study

Lisa Björklund Boistrup vill med sin avhandling Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A Multimodal Social Semiotic Study bidra till en förståelse av klassrumsbedömning i matematik i Sverige.

”Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt”: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion

Syftet med Kerstin Bygdeson-Larssons avhandling Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion är bland annat att se om Pedagogisk processreflektion kan stärka förskolepersonalens möjligheter att utveckla sin professionalitet och i så fall hur?

"Det kunde lika gärna ha hänt idag". Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna.

Mary Ingemansson har i sin avhandling "Det kunde lika gärna ha hänt idag". Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna" undersökt hur barn i åldrarna 9-12 upplever skönlitterära texter som används i historieundervisningen i förhållande till läroböckerna?

Tvåspråkighet hos döva skolelever: Processbarhet i svenska och narrativ struktur i svenska och svenskt teckenspråk

Krister Schönströms avhandling "Tvåspråkighet hos döva skolelever: Processbarhet i svenska och narrativ struktur i svenska och svenskt teckenspråk" behandlar döva specialskoleelevers tvåspråkigautveckling. Särskilt intresserar sig avhandlingen för hur elevernas svenska och teckenspråk utvecklas i skolåldern.

Girls with social and/or attention impairments

Sammantaget tyder resultaten från Svenny Kopps avhandling på att flickor med autism och ADHD ofta antingen helt missas eller feldiagnostiseras inom barnsjukvården. Hon konstaterar att behovet av utbildning om flickor med psykiska problem, sociala interaktionssvårigheter och/eller koncentrationssvårigheter inom alla samhällets offentliga verksamheter är mycket stort.

Historiemedvetande och identitet: Om historiens närvaro i några estniska ungdomars liv

I avhandlingen "Historiemedvetande och identitet: Om historiens närvaro i några estniska ungdomars liv" har Igor Potapenko studerat relationen mellan historiemedvetande och identitet hos skolungdomar i Estland.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige undersöks

Gaming är idag en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och är sedan sommaren år 2018 klassad som så pass problematisk att den finns som en diagnos, gaming disorder. Forskare på Högskolan Väst hoppas att resultaten från en ny studie ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa som är relaterad till gaming.

”Begåvade människor gör dumma saker”

Folk lägger en stor del av sin arbetstid på kvalitetssäkring, varumärkesarbete och på att utarbeta strategier. Lundaforskaren Mats Alvesson bedriver ett korståg mot dagens klyschor och tomma reformer i administration och ledarskap. ”Samtidigt som vi lever i ett kunskapssamhälle verkar vi också i ett fördumningssamhälle.”