Health Promotion in Schools: Results of a Swedish Public Health Project
Louise Persson har utforskat de hälsofrämjande aktiviteter som genomfördes i Karlstads kommuns grundskolor under en sexårsperiod. Resultaten visar att både den psykosociala och den fysiska skolmiljön förbättrats i projektkommunen.
Fakta
Disputation
2016-05-13
Titel (sv)
Hälsofrämjande arbete i skolan: Resultat från ett folkhälsoprojekt
Titel (eng)
Health Promotion in Schools: Results of a Swedish Public Health Project
Författare
Louise Persson
Handledare
Professor Curt Hagquist, Karlstads universitet
Opponent
Professor Viveca Östberg, Stockholms universitet/Karolinska institutet
Lärosäte
Karlstads universitet
Länkar
Svenskt abstrakt:
Bakgrund: Alla barn har rätt till en trygg, stödjande och hälsosam skolmiljö. Skolan är sedan länge en erkänt viktig arena i folkhälsoarbetet eftersom där finns en unik möjlighet att öka kunskap och medvetenhet om hälsa från en tidig ålder. En god hälsa kan fungera som en resurs för att uppnå lärandemål och livsmål i allmänhet. I dag lider cirka 20 procent i den yngre befolkningen av psykisk ohälsa. Forskning visar att psykisk ohälsa kan leda till sämre skolprestationer, vilket i sin tur kan leda till låg självkänsla och aggressiva beteenden. Psykisk ohälsa och dåliga skolresultat kan också följa barnet in i tonåren och vuxenlivet. En positiv skolmiljö kan bidra till att motverka de här problemen, och hälsofrämjande arbete i skolan kan bidra till att skapa en stödjande miljö för hälsa. Svenska skolan är skyldig att arbeta hälsofrämjande, och barns välbefinnande är en prioriterad politisk- och utbildningsmässig fråga. Ändå visar forskning att det svenska skolsystemet inte alls fungerar så tillfredsställande som det har gjort, eller kan göra när det gäller frågor som; att ta itu med barns psykiska problem, därutöver finns problem med störande klassrumsklimat och försämrade fysiska skolmiljöer. Dessutom måste samhället bli bättre på att följa upp hälsofrämjande arbete i skolan, och i slutändan måste vi bli bättre på att skapa stödjande miljöer för hälsa- och förbättra skolmiljön i allmänhet. Av den anledningen, implementerades också projektet Skolan förebygger, i Karlstads kommuns grundskolor 2006-2012.
Syfte: Det övergripande syftet var att studera, utifrån olika perspektiv, de hälso- främjande aktiviteter som genomförts i Karlstads kommuns grundskolor 2006-2012, med ett särskilt fokus på skolmiljön.
Metod: Avhandling består av fyra delstudier, två kvalitativa (I-II) och två kvantita-tiva (III-IV). I studie I genomfördes intervjuer med samtliga 13 verksamhetschefer verksamma vid Karlstads kommuns grundskolor. Studie II inbegrep att förbättringsförslag från barn (n66) från tre olika skolor i Karlstads kommun, i åldrarna tio till tolv år, inhämtades med hjälp av en återkopplingsmodell, och ett öppet frågeformulär som var utvecklat för syftet. Kvalitativ innehållsanalys användes för attanalysera data i studie I-II. Studie III-IV består av data som inhämtats genom tvärsnittsstudier och frågeformulär. I studie III har ett frågeformulär delats ut en gång (2011) till samtliga elever i åldrarna tio till tolv år (n1247) i Karlstads kommun. Studie IV består av data från elever i åldrarna 15-16 år, från tre olika tvärsnittsstudier: 2005 (n2664), 2008 (n 2653) och 2011 (n 2246) från 14 av 16 kommuner i Värmlands län. Samma frågeformulär har använts samtliga år i studie IV. Data har analyserats med hjälp av multilevelregression i studie III, och i studie IV har multinomiallogistisk regression använts.
Resultat: Studie I visar verksamhetschefernas syn på vad hälsofrämjande arbete i svenska skolor innefattar och innebär. Temat, ”Möjligheter till lärande och ett gott liv”, beskriver det latenta innehållet i de tre kategorierna; ”Organisation och samarbete”, ”Optimera spelplanen” och ”Stärka individen”, med tio subkategorier som framkom av analysen. I studie II, framkom de två kategorierna: ”Psykosocialt klimat” och ”Inflytande” med fyra underkategorier från analysen. Kategorierna kan ses som viktiga för att öka skoltrivsel och förbättra de sociala relationerna mellan jämnåriga i skolan, från ett barns perspektiv, då barn är experter på sin skolmiljö. Studie III visade att barns bakgrund och klassammansättning, var associerat med olika uppfattningar om klassrumsklimatet. Studie IV visade att både den psykoso-ciala och den fysiska skolmiljön förbättrats i projektkommunen överlag och i kommunens högstadieskolor (både på kommun- såväl som på skolnivå), över åren, samt i jämförelse med övriga kommuner i länet.
Sammanfattning: Avhandlingen bidrar med ny kunskap till folkhälsoområdet och om skolan som arena i det hälsofrämjande arbetet, med en mer fullständig bild av hur den svenska skolan arbetar hälsofrämjande – och vad som krävs för att förbättra det framtida hälsofrämjande arbetet, för att stärka barns möjligheter till lärande och
ett gott liv. Resultaten bidrar också till fältet genom att visa hur skoltrivsel och sociala relationer mellan jämnåriga kan förbättras, om barnperspektivet beaktas i planeringen av hälsofrämjande aktiviteter i skolan. Dessutom kompletterar resultatet till tidigare forskning med kunskap om att barns bakgrund och klassammansättningen, kan vara viktigt att ha i åtanke för att förebygga störningar i klassrummet och förbättra klassrumsklimatet i allmänhet. Avhandlingen bidrar med kunskap om att projektet Skolan förebygger, som syftade till att förbättra skolmiljön, också verkar ha varit framgångsrik i att förbättra skolmiljön på både kommun- och skolnivå, mellan åren – men även i jämförelse med de andra kom munerna i länet. Sammanfattningsvis bidrar avhandling en till tidigare kunskap inom det folkhälsovetenskapliga fältet, genom att visa, utifrån olika perspektiv, vad som behövs för att stärka det framtida hälsofrämjande arbetet i skolan, och kopplat skolmiljön i synnerhet.
Anna Tidéns studie om bedömning av skolelevers rörelseförmåga visar att utvärdering tar stort utrymme i idrottsundervisningen. Att lära och inspirera elever att utveckla sin rörelseförmåga kommer ofta i andra hand.
Manualbaserade program mot psykisk ohälsa som används av barn i skolan är inte neutrala utan bygger på specifika praktiker, normer och värderingar. Det blir problematiskt eftersom de inte är anpassade till barns vardag i skolan, konstaterar Sofia Kvist Lindholm i sin avhandling.
Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.
Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.
Det främsta syftet med Birgitta Kimbers avhandling " Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school" var att beskriva och utvärdera konsekvenser av SET programmet på psykiska hälsoresultat.
Syftet med Ylva Almquists avhandling "A class of origin: The school class as a social context and health disparities in a life-course perspective" är att undersöka olika aspekter av skolklasstrukturen och hur dessa är kopplade till hälsa i ett livsförloppsperspektiv.
Maria Wiklund vill med sin avhandling "Nära gränsen: diskursiv, könad och förkroppsligad stress hos dagens ungdomar" fördjupa förståelsen av subjektiva ohälsoproblem och upplevd stress bland unga i Sverige.
INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar.
TEMA: Yrkesutbildning i förändring.
Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.
Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.
Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.
Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.
Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.
