Historia i futurum : Progression i historia i styrdokument och läroböcker 1919-2012

Hur kan kunskapsutveckling i historia definieras? Vilka olika typer av progression kan identifieras i styrdokument och lärobokstexter mellan 1919 och 2011? Det är två av huvudfrågorna som Helén Persson utforskar i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2018-11-01

Titel (sv)

Historia i futurum : Progression i historia i styrdokument och läroböcker 1919-2012

Författare

Helén Persson

Handledare

Professor Klas-Göran Karlsson, Lunds universitet Professor Anders Persson, Lunds universitet

Opponent

Professor Bengt Kristensson Uggla, Åbo Akademi

Lärosäte

Lunds universtitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Helén Persson

Svenskt abstrakt:

Historia i futurum handlar på ett övergripande plan om synen på historieämnet i svensk skola från 1919 till 2011 såsom det kommer till uttryck i styrdokument och lärobokstexter. Den är också en av de första studierna av hur kunskapsutveckling i historia kan uttryckas teoretiskt och hur sådana tankegångar har tillämpats – eller inte tillämpats – på grundskolans och gymnasiets historieämne.
I princip alla som sysslar med historia professionellt, inte minst i skolan, bedömer och värderar ständigt vad som är att anse som bra och dålig historia. Avhandlingen syftar till att, med hjälp av historievetenskap, historiefilosofi och pedagogiska teorier, begripliggöra vari progression i ett enskilt ämne som historia egentligen består: Hur kan kunskapsutveckling i historia definieras? Vilka olika typer av progression kan identifieras i styrdokument och lärobokstexter mellan 1919 och 2011? Vari består skillnaderna mellan å ena sidan kunskapsutveckling över tid och å andra sidan kunskap för olika tider?
En av avhandlingens centrala utgångspunkter är att historia både handlar om vetenskap och om livs- och erfarenhetsvärlden, där den senare är en av premisserna för historiemedvetandet, nämligen att vi i en och samma tankegång tänker kring dåtid, nutid och framtid. Frågan är då hur ett historiemedvetande kan kvalificeras utifrån en syn på historia som ett ämne som omfattar såväl kunskap om det förflutna som tolkning och medvetande.

Sidan publicerades 2018-10-10 10:32 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-10-29 10:46 av Susanne Sawander


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

School environment and leadership: Evidence review

Students’ academic learning in schools is primarily determined by what classroom teachers do. However, there is good evidence that the professional environment in the school can also affect students’ learning, in a range of ways. The responsibility for creating and maintaining the most conducive professional environment lies with school leaders.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer