Dela:

Historia i mänsklighetens tjänst: internationella riktlinjer och svensk gymnasieundervisning i historia, 1927-2002

Fakta
Disputation

2011-06-10

Titel (sv)

Historia i mänsklighetens tjänst: internationella riktlinjer och svensk gymnasieundervisning i historia, 1927-2002

Titel (eng)

History in the Service of Mankind: International Guidelines and History Education in Upper Secondary Schools in Sweden, 1927-2002

Författare

Thomas Nygren

Handledare

Professor Daniel Lindmark, Professor emeritus Bengt Schüllerqvist

Opponent

Professor Harry Haue

Institution

Institutionen för idé- och samhällsstudier

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Thomas Nygren

Svenskt abstrakt:

I denna studie av internationella riktlinjer och historieundervisningen i Sverige 1927-2002 undersöks NF:s, UNESCO:s och Europarådets riktlinjer i förhållande till svenska styrdokument, lärares uppfattningar om och studenters arbete i historia. Utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv, inspirerat av John I. Goodlads perspektiv på implementering studeras formuleringen av historieämnet i de ideologiska läroplanerna, de formella läroplanerna, de uppfattade läroplanerna och de upplevda läroplanerna. De ideologiska läroplanerna analyseras genom en granskning av de internationella riktlinjer som riktade sig till Svensk historieundervisning från 1927 till 2002; de formella läroplanerna granskas genom analys av såväl styrdokument som nationellt konstruerade ämnen vid studentexamen och inspektörsrapporter; de uppfattade läroplanerna studeras genom lärardebatt och intervjuer med erfarna lärare om deras uppfattningar om historieundervisningens utveckling; och de upplevda läroplanerna undersöks genom elevers val av uppsatsämnen vid studentskrivningar, deras titlar på enskilda arbeten och specialarbeten i historia samt även genom en mer ingående analys av specialarbeten skrivna mellan 1969 och 2002. Studien visar att historieundervisningens mål och medel har formulerats på såväl likartade som olika sätt inom och mellan läroplansnivåerna. Ämnet har på alla studerade läroplansnivåer fått en mer internationell orientering. I paper I beskrivs hur den nationella historien efter andra världskriget hamnade allt mer i bakgrunden och den världshistoria som UNESCO framhöll blev från 1950-talet dominerande i Sverige. Elevernas orientering emot världshistoria framför europeisk historia kvarstod in i 2000-talet, trots att Europarådets eurocentrism fick en starkare ställning i kursplanen 1994 och i lärardebatten (paper II). Internationella och nationella riktlinjer betonade även värdet av att uppmärksamma marginaliserade grupper och det lokala kulturarvet. Dessa orienteringar fanns även representerade i lärares uppfattningar om historieundervisning och i elevers arbeten i historia (paper II). Samtidens historia har påverkat formuleringen av historieämnet. I den upp- levda läroplanen har eleverna främst orienterat sig emot en samtida världshistoria (paper II, III). Resultaten tyder på att implementeringen av de internationella riktlinjer- na var mer än en top-down process. Under hela den studerade perioden har riktlinjer formulerats och överförts, men också omtolkats och i vissa fall ig-56norerats. I implementeringen av internationell förståelse verkar historielärare haft stort inflytande (paper I). Lärare har betonat olika mål och medel i undervisningen och skapat det som här kallas undervisningsstrategier i historia (paper IV). Elever och lärare verkar ha varit medskapare i transformeringen av historieundervisningen. Det historieämne som framträder i studien omfattade ett allt större geografiskt område och allt fler perspektiv. Inte minst på elevnivå formulerades och hanterades ämnet på en mångfald olika sätt, ofta orienterat emot en mer samtida världshistoria. Elevernas historia hade stora likheter med den historieundervisning i mänsklighetens tjänst som formulerades internationellt (paper I, II, III). Eleverna tog avstånd från krig, uttryckte förståelse för minoriteter och värnade det lokala kulturarvet. Även om det fanns vissa undantag, verkar elevernas historia ha präglats av internationell förståelse under ett 1900-tal fyllt av konflikter.

Sidan publicerades 2011-05-16 00:00 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-03-01 16:04 av John Miller


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Hur ökas motivationen för matematik i grundskolans tidiga år?

Högskolan Väst representerar Sverige i ett internationellt forskningsprojekt med sex andra länder där man ska undersöka motivationen för matematik i grundskolans tidigare år. Projektet ska också studera hur man kan öka motivationen, framför allt i övergången från låg- till mellanstadiet.

Mätbara mål och elever i centrum för litteraturundervisning

Litteraturundervisningen i gymnasieskolan styrs i första hand av ämnesplanernas mätbara mål. Två vanligt förekommande syften med litteraturläsning i skolan är språkutveckling och läsförståelse. Det visar en studie från Umeå universitet.

Rektorernas utmaningar i utsatta området kartläggs

Hög elevomsättning, vakter och hungriga barn. Rektorer i utsatta områden kämpar ofta med tuffa utmaningar som andra skolor inte har på samma sätt. I ett projekt kartlägger nu Göteborgs universitet det stöd som krävs för att få alla elever godkända.

Leda i lågintensiva kriser

Aida Alvinius, docent och krisexpert vid Försvarshögskolan, visar hur skolledare kan arbeta under lågintensiva kriser. (webb-tv)