Historia i mänsklighetens tjänst: internationella riktlinjer och svensk gymnasieundervisning i historia, 1927-2002
Thomas Nygren
Professor Daniel Lindmark, Professor emeritus Bengt Schüllerqvist
Professor Harry Haue
Umeå universitet
2011-06-10
Historia i mänsklighetens tjänst: internationella riktlinjer och svensk gymnasieundervisning i historia, 1927-2002
History in the Service of Mankind: International Guidelines and History Education in Upper Secondary Schools in Sweden, 1927-2002
Institutionen för idé- och samhällsstudier
Historia i mänsklighetens tjänst: internationella riktlinjer och svensk gymnasieundervisning i historia, 1927-2002
I denna studie av internationella riktlinjer och historieundervisningen i Sverige 1927-2002 undersöks NF:s, UNESCO:s och Europarådets riktlinjer i förhållande till svenska styrdokument, lärares uppfattningar om och studenters arbete i historia. Utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv, inspirerat av John I. Goodlads perspektiv på implementering studeras formuleringen av historieämnet i de ideologiska läroplanerna, de formella läroplanerna, de uppfattade läroplanerna och de upplevda läroplanerna. De ideologiska läroplanerna analyseras genom en granskning av de internationella riktlinjer som riktade sig till Svensk historieundervisning från 1927 till 2002; de formella läroplanerna granskas genom analys av såväl styrdokument som nationellt konstruerade ämnen vid studentexamen och inspektörsrapporter; de uppfattade läroplanerna studeras genom lärardebatt och intervjuer med erfarna lärare om deras uppfattningar om historieundervisningens utveckling; och de upplevda läroplanerna undersöks genom elevers val av uppsatsämnen vid studentskrivningar, deras titlar på enskilda arbeten och specialarbeten i historia samt även genom en mer ingående analys av specialarbeten skrivna mellan 1969 och 2002. Studien visar att historieundervisningens mål och medel har formulerats på såväl likartade som olika sätt inom och mellan läroplansnivåerna. Ämnet har på alla studerade läroplansnivåer fått en mer internationell orientering. I paper I beskrivs hur den nationella historien efter andra världskriget hamnade allt mer i bakgrunden och den världshistoria som UNESCO framhöll blev från 1950-talet dominerande i Sverige. Elevernas orientering emot världshistoria framför europeisk historia kvarstod in i 2000-talet, trots att Europarådets eurocentrism fick en starkare ställning i kursplanen 1994 och i lärardebatten (paper II). Internationella och nationella riktlinjer betonade även värdet av att uppmärksamma marginaliserade grupper och det lokala kulturarvet. Dessa orienteringar fanns även representerade i lärares uppfattningar om historieundervisning och i elevers arbeten i historia (paper II). Samtidens historia har påverkat formuleringen av historieämnet. I den upp- levda läroplanen har eleverna främst orienterat sig emot en samtida världshistoria (paper II, III). Resultaten tyder på att implementeringen av de internationella riktlinjer- na var mer än en top-down process. Under hela den studerade perioden har riktlinjer formulerats och överförts, men också omtolkats och i vissa fall ig-56norerats. I implementeringen av internationell förståelse verkar historielärare haft stort inflytande (paper I). Lärare har betonat olika mål och medel i undervisningen och skapat det som här kallas undervisningsstrategier i historia (paper IV). Elever och lärare verkar ha varit medskapare i transformeringen av historieundervisningen. Det historieämne som framträder i studien omfattade ett allt större geografiskt område och allt fler perspektiv. Inte minst på elevnivå formulerades och hanterades ämnet på en mångfald olika sätt, ofta orienterat emot en mer samtida världshistoria. Elevernas historia hade stora likheter med den historieundervisning i mänsklighetens tjänst som formulerades internationellt (paper I, II, III). Eleverna tog avstånd från krig, uttryckte förståelse för minoriteter och värnade det lokala kulturarvet. Även om det fanns vissa undantag, verkar elevernas historia ha präglats av internationell förståelse under ett 1900-tal fyllt av konflikter.
History in the Service of Mankind: International Guidelines and History Education in Upper Secondary Schools in Sweden, 1927-2002
In this study the guidelines of the League of Nations, UNESCO and the Council of Europe are investigated in relation to Swedish national curricula, teachers perceptions of and students work in history, from 1927 to 2002.Inspired by John I Goodlads notions of curricula and implementation, the formulation of history is studied. The ideological curricula are analyzed via the international guidelines directed to Swedish history teaching. The formal curricula are examined in national guidelines and also how history is formulated in final examinations and inspectors reports. The perceived curricula are studied in teachers debates and interviews with experienced teachers. The experiential curricula are examined through looking at students choices of topics in final exams, 1,680 titles of students individual projects in history and an in-depth analysis of 145 individual projects written between 1969 and 2002.The study shows that the means and goals of history education have been formulated in both different and similar ways within and between curricular levels. On all the curricular levels studied the history subject has become more internationally oriented. After World War II national history landed in the background and the world history, favored by UNESCO, became dominant in Sweden from the 1950s onwards. Despite the fact that the Council of Europes Euro-centrism became more prominent in the 1994 syllabus in history, students still preferred world history over European history. International and national guidelines also stressed the value of paying heed to marginalized groups, local cultural heritage and contemporary history. These orientations were also represented in the teachers views of history teaching and in the students work in history.The results of the study suggest that the implementation of the international guidelines were more than a top-down process. During the entire period studied, guidelines have been formulated and transacted, but also reinterpreted and in some cases, ignored. Teachers and students seem to have been co-creators in the transformation of history education.History as a subject, according to the study, encompassed an ever expanding geographical area and more and more perspectives. Not least on the student level, the subject was formulated and dealt with in manifold ways, often oriented towards contemporary world history. Students history had great similarities with the international notion of history education in the service of mankind. Students expressed a rejection of war, an understanding of minorities and a wish to safeguard the local cultural heritage. Even if there were exceptions, students history appears to have been influenced by international understanding during a century filled with conflicts.
Relaterade länkar
Biologi
Åk 7–Vux Hållbar utveckling i förskolan
Fsk Senaste magasinen
Läs mer
Skolporten nr 2/2024
Skolporten nr 1/2024
Skolporten nr 6/2023
Skolporten nr 5/2023
Skolporten nr 4/2023
Nyhetsbrev
