Dela:

Historia i mänsklighetens tjänst: internationella riktlinjer och svensk gymnasieundervisning i historia, 1927-2002

Fakta
Disputation

2011-06-10

Titel (sv)

Historia i mänsklighetens tjänst: internationella riktlinjer och svensk gymnasieundervisning i historia, 1927-2002

Titel (eng)

History in the Service of Mankind: International Guidelines and History Education in Upper Secondary Schools in Sweden, 1927-2002

Författare

Thomas Nygren

Handledare

Professor Daniel Lindmark, Professor emeritus Bengt Schüllerqvist

Opponent

Professor Harry Haue

Institution

Institutionen för idé- och samhällsstudier

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Thomas Nygren

Svenskt abstrakt:

I denna studie av internationella riktlinjer och historieundervisningen i Sverige 1927-2002 undersöks NF:s, UNESCO:s och Europarådets riktlinjer i förhållande till svenska styrdokument, lärares uppfattningar om och studenters arbete i historia. Utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv, inspirerat av John I. Goodlads perspektiv på implementering studeras formuleringen av historieämnet i de ideologiska läroplanerna, de formella läroplanerna, de uppfattade läroplanerna och de upplevda läroplanerna. De ideologiska läroplanerna analyseras genom en granskning av de internationella riktlinjer som riktade sig till Svensk historieundervisning från 1927 till 2002; de formella läroplanerna granskas genom analys av såväl styrdokument som nationellt konstruerade ämnen vid studentexamen och inspektörsrapporter; de uppfattade läroplanerna studeras genom lärardebatt och intervjuer med erfarna lärare om deras uppfattningar om historieundervisningens utveckling; och de upplevda läroplanerna undersöks genom elevers val av uppsatsämnen vid studentskrivningar, deras titlar på enskilda arbeten och specialarbeten i historia samt även genom en mer ingående analys av specialarbeten skrivna mellan 1969 och 2002. Studien visar att historieundervisningens mål och medel har formulerats på såväl likartade som olika sätt inom och mellan läroplansnivåerna. Ämnet har på alla studerade läroplansnivåer fått en mer internationell orientering. I paper I beskrivs hur den nationella historien efter andra världskriget hamnade allt mer i bakgrunden och den världshistoria som UNESCO framhöll blev från 1950-talet dominerande i Sverige. Elevernas orientering emot världshistoria framför europeisk historia kvarstod in i 2000-talet, trots att Europarådets eurocentrism fick en starkare ställning i kursplanen 1994 och i lärardebatten (paper II). Internationella och nationella riktlinjer betonade även värdet av att uppmärksamma marginaliserade grupper och det lokala kulturarvet. Dessa orienteringar fanns även representerade i lärares uppfattningar om historieundervisning och i elevers arbeten i historia (paper II). Samtidens historia har påverkat formuleringen av historieämnet. I den upp- levda läroplanen har eleverna främst orienterat sig emot en samtida världshistoria (paper II, III). Resultaten tyder på att implementeringen av de internationella riktlinjer- na var mer än en top-down process. Under hela den studerade perioden har riktlinjer formulerats och överförts, men också omtolkats och i vissa fall ig-56norerats. I implementeringen av internationell förståelse verkar historielärare haft stort inflytande (paper I). Lärare har betonat olika mål och medel i undervisningen och skapat det som här kallas undervisningsstrategier i historia (paper IV). Elever och lärare verkar ha varit medskapare i transformeringen av historieundervisningen. Det historieämne som framträder i studien omfattade ett allt större geografiskt område och allt fler perspektiv. Inte minst på elevnivå formulerades och hanterades ämnet på en mångfald olika sätt, ofta orienterat emot en mer samtida världshistoria. Elevernas historia hade stora likheter med den historieundervisning i mänsklighetens tjänst som formulerades internationellt (paper I, II, III). Eleverna tog avstånd från krig, uttryckte förståelse för minoriteter och värnade det lokala kulturarvet. Även om det fanns vissa undantag, verkar elevernas historia ha präglats av internationell förståelse under ett 1900-tal fyllt av konflikter.

Sidan publicerades 2011-05-16 00:00 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-03-01 16:04 av John Miller


Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nr 3 2021

Nr 3 2021

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser