Historia i mänsklighetens tjänst: internationella riktlinjer och svensk gymnasieundervisning i historia, 1927-2002

Fakta
Disputation

2011-06-10

Titel (sv)

Historia i mänsklighetens tjänst: internationella riktlinjer och svensk gymnasieundervisning i historia, 1927-2002

Titel (eng)

History in the Service of Mankind: International Guidelines and History Education in Upper Secondary Schools in Sweden, 1927-2002

Författare

Thomas Nygren

Handledare

Professor Daniel Lindmark, Professor emeritus Bengt Schüllerqvist

Opponent

Professor Harry Haue

Institution

Institutionen för idé- och samhällsstudier

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Thomas Nygren

Svenskt abstrakt:

I denna studie av internationella riktlinjer och historieundervisningen i Sverige 1927-2002 undersöks NF:s, UNESCO:s och Europarådets riktlinjer i förhållande till svenska styrdokument, lärares uppfattningar om och studenters arbete i historia. Utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv, inspirerat av John I. Goodlads perspektiv på implementering studeras formuleringen av historieämnet i de ideologiska läroplanerna, de formella läroplanerna, de uppfattade läroplanerna och de upplevda läroplanerna. De ideologiska läroplanerna analyseras genom en granskning av de internationella riktlinjer som riktade sig till Svensk historieundervisning från 1927 till 2002; de formella läroplanerna granskas genom analys av såväl styrdokument som nationellt konstruerade ämnen vid studentexamen och inspektörsrapporter; de uppfattade läroplanerna studeras genom lärardebatt och intervjuer med erfarna lärare om deras uppfattningar om historieundervisningens utveckling; och de upplevda läroplanerna undersöks genom elevers val av uppsatsämnen vid studentskrivningar, deras titlar på enskilda arbeten och specialarbeten i historia samt även genom en mer ingående analys av specialarbeten skrivna mellan 1969 och 2002. Studien visar att historieundervisningens mål och medel har formulerats på såväl likartade som olika sätt inom och mellan läroplansnivåerna. Ämnet har på alla studerade läroplansnivåer fått en mer internationell orientering. I paper I beskrivs hur den nationella historien efter andra världskriget hamnade allt mer i bakgrunden och den världshistoria som UNESCO framhöll blev från 1950-talet dominerande i Sverige. Elevernas orientering emot världshistoria framför europeisk historia kvarstod in i 2000-talet, trots att Europarådets eurocentrism fick en starkare ställning i kursplanen 1994 och i lärardebatten (paper II). Internationella och nationella riktlinjer betonade även värdet av att uppmärksamma marginaliserade grupper och det lokala kulturarvet. Dessa orienteringar fanns även representerade i lärares uppfattningar om historieundervisning och i elevers arbeten i historia (paper II). Samtidens historia har påverkat formuleringen av historieämnet. I den upp- levda läroplanen har eleverna främst orienterat sig emot en samtida världshistoria (paper II, III). Resultaten tyder på att implementeringen av de internationella riktlinjer- na var mer än en top-down process. Under hela den studerade perioden har riktlinjer formulerats och överförts, men också omtolkats och i vissa fall ig-56norerats. I implementeringen av internationell förståelse verkar historielärare haft stort inflytande (paper I). Lärare har betonat olika mål och medel i undervisningen och skapat det som här kallas undervisningsstrategier i historia (paper IV). Elever och lärare verkar ha varit medskapare i transformeringen av historieundervisningen. Det historieämne som framträder i studien omfattade ett allt större geografiskt område och allt fler perspektiv. Inte minst på elevnivå formulerades och hanterades ämnet på en mångfald olika sätt, ofta orienterat emot en mer samtida världshistoria. Elevernas historia hade stora likheter med den historieundervisning i mänsklighetens tjänst som formulerades internationellt (paper I, II, III). Eleverna tog avstånd från krig, uttryckte förståelse för minoriteter och värnade det lokala kulturarvet. Även om det fanns vissa undantag, verkar elevernas historia ha präglats av internationell förståelse under ett 1900-tal fyllt av konflikter.

Sidan publicerades 2011-05-16 00:00 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-03-01 16:04 av John Miller


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Tema: SKOLBIBLIOTEK
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Tema: SKOLBIBLIOTEK

Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Covid-19 och omställning till distansundervisning i svensk skola

Två forskare vid Stockholms universitet har genomfört en blixtstudie med syftet att snabbt synliggöra tidiga erfarenheter och lärdomar som lärare fått av att genomföra distansundervisning, samt utmaningar. Läs rapporten här (öppnas som pdf – uppdaterad).

Skolan kan vara av­görande för flickor med adhd

Svenny Kopp har ägnat stora delar av sitt yrkesliv kring forskning på flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Nu har hon i en sammanställning uppmärksammat kunskapsutvecklingen kring flickor med adhd under åren 2000–2010. Dessa samlade kunskaper är oerhört viktiga för att dessa flickor ska få adekvat uppmärksamhet, stöd i tid och möjligheter till en likvärdig utbildning.

What teachers in China have learned in the past month

An American whose classroom in Beijing is now online shares what she and her team have learned since the coronavirus hit, just as U.S. teachers make the same shift.

How to use teacher authority to make a difference

Teacher authority should primarily be focused on creating an educational environment that supports learning and offering healthy adult-child connections, according to Naphtali Hoff, president of Impactful Coaching & Consulting. In this blog post, Hoff shares several strategies to help teachers assert their authority to improve conditions for students.

Undersökande arbetssätt – vem leder det bäst?

Varför lyckas inte dina förändringsinitiativ? Kanske är det dags att byta strategi. Sådant har Viviane Robinson, pedagogikprofessor på Nya Zeeland funderat över.