Dela:

Historia i mänsklighetens tjänst: internationella riktlinjer och svensk gymnasieundervisning i historia, 1927-2002

Fakta
Disputation

2011-06-10

Titel (sv)

Historia i mänsklighetens tjänst: internationella riktlinjer och svensk gymnasieundervisning i historia, 1927-2002

Titel (eng)

History in the Service of Mankind: International Guidelines and History Education in Upper Secondary Schools in Sweden, 1927-2002

Författare

Thomas Nygren

Handledare

Professor Daniel Lindmark, Professor emeritus Bengt Schüllerqvist

Opponent

Professor Harry Haue

Institution

Institutionen för idé- och samhällsstudier

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Thomas Nygren

Svenskt abstrakt:

I denna studie av internationella riktlinjer och historieundervisningen i Sverige 1927-2002 undersöks NF:s, UNESCO:s och Europarådets riktlinjer i förhållande till svenska styrdokument, lärares uppfattningar om och studenters arbete i historia. Utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv, inspirerat av John I. Goodlads perspektiv på implementering studeras formuleringen av historieämnet i de ideologiska läroplanerna, de formella läroplanerna, de uppfattade läroplanerna och de upplevda läroplanerna. De ideologiska läroplanerna analyseras genom en granskning av de internationella riktlinjer som riktade sig till Svensk historieundervisning från 1927 till 2002; de formella läroplanerna granskas genom analys av såväl styrdokument som nationellt konstruerade ämnen vid studentexamen och inspektörsrapporter; de uppfattade läroplanerna studeras genom lärardebatt och intervjuer med erfarna lärare om deras uppfattningar om historieundervisningens utveckling; och de upplevda läroplanerna undersöks genom elevers val av uppsatsämnen vid studentskrivningar, deras titlar på enskilda arbeten och specialarbeten i historia samt även genom en mer ingående analys av specialarbeten skrivna mellan 1969 och 2002. Studien visar att historieundervisningens mål och medel har formulerats på såväl likartade som olika sätt inom och mellan läroplansnivåerna. Ämnet har på alla studerade läroplansnivåer fått en mer internationell orientering. I paper I beskrivs hur den nationella historien efter andra världskriget hamnade allt mer i bakgrunden och den världshistoria som UNESCO framhöll blev från 1950-talet dominerande i Sverige. Elevernas orientering emot världshistoria framför europeisk historia kvarstod in i 2000-talet, trots att Europarådets eurocentrism fick en starkare ställning i kursplanen 1994 och i lärardebatten (paper II). Internationella och nationella riktlinjer betonade även värdet av att uppmärksamma marginaliserade grupper och det lokala kulturarvet. Dessa orienteringar fanns även representerade i lärares uppfattningar om historieundervisning och i elevers arbeten i historia (paper II). Samtidens historia har påverkat formuleringen av historieämnet. I den upp- levda läroplanen har eleverna främst orienterat sig emot en samtida världshistoria (paper II, III). Resultaten tyder på att implementeringen av de internationella riktlinjer- na var mer än en top-down process. Under hela den studerade perioden har riktlinjer formulerats och överförts, men också omtolkats och i vissa fall ig-56norerats. I implementeringen av internationell förståelse verkar historielärare haft stort inflytande (paper I). Lärare har betonat olika mål och medel i undervisningen och skapat det som här kallas undervisningsstrategier i historia (paper IV). Elever och lärare verkar ha varit medskapare i transformeringen av historieundervisningen. Det historieämne som framträder i studien omfattade ett allt större geografiskt område och allt fler perspektiv. Inte minst på elevnivå formulerades och hanterades ämnet på en mångfald olika sätt, ofta orienterat emot en mer samtida världshistoria. Elevernas historia hade stora likheter med den historieundervisning i mänsklighetens tjänst som formulerades internationellt (paper I, II, III). Eleverna tog avstånd från krig, uttryckte förståelse för minoriteter och värnade det lokala kulturarvet. Även om det fanns vissa undantag, verkar elevernas historia ha präglats av internationell förståelse under ett 1900-tal fyllt av konflikter.

Sidan publicerades 2011-05-16 00:00 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-03-01 16:04 av John Miller


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer