Historia på högstadiet: Historiekulturella yttringar i och utanför ett klassrum i Sverige hösten 2009

Hur använder elever skolans historieundervisning för att utveckla sitt historiemedvetande? Det är en av frågorna som Hans Olofsson utforskar i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2019-10-25

Titel (sv)

Historia på högstadiet: Historiekulturella yttringar i och utanför ett klassrum i Sverige hösten 2009

Titel (eng)

History in lower secondary school : Historical-culture expressions in and outside a classroom in Sweden in the fall of 2009

Författare

Hans Olofsson

Handledare

Professor Martin Stolare, Karlstads universitet Docent Johan Samuelsson, Karlstads universitet

Opponent

Professor Roger Johansson, Malmö universitet

Institution

Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap

Lärosäte

Karlstads universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Hur använder elever skolans historieundervisning för att utveckla sitt historiemedvetande? På vilka sätt kan genomförd historieundervisning betraktas som en ”historiekulturell yttring” i ett samhälle? Den här avhandlingen tar sin utgångspunkt i dessa och andra övergripande frågor som rör unga människors behov av tidslig orientering i början av 2000-talet.

Avhandlingen bygger på en historiedidaktisk fallstudie av en serie lektioner i en åk 9-klass. I centrum för analyserna står lektionernas pågående historiska lärande. Men studien intresserar sig också för förbindelser mellan den analyserade undervisningen och andra historiekulturella yttringar i Sverige utanför klassrumsdörren vid denna tidpunkt, hösten 2009.

Av studien framgår hur eleverna genom undervisningen erbjuds möjligheter att aktivera sitt historiemedvetande, men också hur sammansatta historieämnets lärprocesser kan vara på högstadiet. Samtidigt visar studien att klassrummets berättelser om 1900-talet som ”katastrofernas århundrade” verkar stå i nära förbindelse med en schematisk ”mönsterberättelse” om Sverige som ett land som kan hantera förflutna fasor, en osäker samtid och en hotande framtid.

Sidan publicerades 2019-10-22 10:54 av Susanne Sawander


Relaterat

Fortbildning för dig som undervisar i svenska, 19-20 mars

Två koncentrerade dagar för dig som undervisar i svenska på högstadiet eller gymnasiet! Ta del av föreläsningar om bl. a. likvärdig bedömning av läsförståelse, grammatiska verktyg som utvecklar elevernas texter, källkritik, genvägar för elevaktiv retorikundervisning samt strategier för framgångsrik skrivundervisning. Missa inte en viktig konferens!

Gymnasielärare i psykologi, 6 februari

En konferensdag som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på psykologiämnet! Under dagen berör vi ämnen som vad psykologiämnet är och varför ser det ut som det gör, hur psykologiämnet vara till nytta i framtiden, prokrastinering, formativ undervisning och bedömning i psykologiämnet samt hur vi kan bli kvitt rädslor genom att lära av andra. Superspännande dag, välkommen!

Att möta det levda: Möjligheter och hinder för förståelse av levd religion i en studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning

Thérèse H. Britton har undersökt elevers förståelse av religion och religiositet och hur religionskunskapsundervisning i samband med studiebesök kan bidra till en sådan förståelse.

Innerstadsgymnasierna: En studie av tre elitpräglade gymnasieskolor i Stockholm och deras positionering på utbildningsmarknaden

Eric Larsson har forskat om hur elitpräglade gymnasieskolor påverkas av och förhåller sig till gymnasiemarknaden och hur elevernas väljer skola.

Historia på högstadiet: Historiekulturella yttringar i och utanför ett klassrum i Sverige hösten 2009

Hans Olofsson har undersökt hur högstadiets historieämne – förstått som en historiekulturell yttring – konstrueras och förändras över tid.

Vardagsvåld, mobbning och mobbningsförebyggande arbete i svensk skolkontext

Det pedagogiska bidraget i Paula Larssons är en förståelse för att mobbning är vardagsvåld vilket innebär en helt annan dignitet för skolans demokratiska uppdrag.

Algebrasvårigheter ur elev- och lärarperspektiv: Om hinder i lärandesituationer och utmaningar i undervisningssituationer

Birgit Gustafsson vill med sin avhandling fördjupa förståelsen för algebrasvårigheter sett ur elevperspektiv och lärarperspektiv.

Vad händer i lärares kollegiala samtalspraktik? En studie av mötet mellan en nationell kompetensutvecklingsinsats och en lokal fortbildningspraktik

Veronica Sülau har undersökt de samband som råder mellan en statlig kompetensutvecklingsinsats och den lokala fortbildningspraktiken för lärare.

I skrivandets spår: elever skriver i SO

Christina Lindh vill med sin avhandling beskriva och förstå vad som utmärker skrivpraktiker i SO.

Elever i matematiksvårigheter: Lärare och elever om låga prestationer i matematik

Det finns ett stort behov av evidensbaserade interventionsprogram för elever med låga prestationer i matematik. Det konstaterar Ingmar Karlsson som forskat om elever med matematiksvårigheter.

Textsamtalens möjligheter och begränsningar i språkligt heterogena fysikklassrum

Jenny Uddling vill med sin avhandling bidra med kunskaper om lärares didaktiska val i samband med textsamtal i språkligt heterogena fysikklassrum, där flera elever är andraspråkselever.

Omöjligt uppdrag. Om rättslig styrning och normkollisioner i skolans kompensatoriska uppdrag

Hur har kollektivistiska och individualistiska värden manifesterats i den rättsliga styrningen av skolans kompensatoriska uppdrag? Det är en av frågorna som David Ryffé undersöker i sin avhandling.

Om historieämnets politiska dimension: diskursiva logiker i didaktisk praktik

Andreas Mårdh vill med sin avhandling ta ett samlat grepp om det svenska historieämnets politiska dimension.

Lära historia genom källor: Undervisning och lärande av historisk källtolkning i grundskolan och gymnasieskolan

Patrik Johanssons avhandling undersöker innebörden av att kunna tolka historiska källor och vilka svårigheterna är när elever ska lära sig detta.

Skriva historia. Literacyförväntningar och elevtexter i historieämnet på mellan- och högstadiet

Susanne Staf har utforskat centrala aspekter av de literacyförväntningar som elever i grundskolan möter i historieämnet.

Livslang læring och livslang vejledning – en kompetencediskurs : dannelse og kompetence som sprog og policy i Norge, Sverige og Danmark

Simon Schulin har undersökt och analyserat två inlärningspedagogiska begrepp, nämligen bildning och kompetens.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

”Antiken bara toppen av ett isberg”

Skolverkets förslag om en ny kursplan har diskuterats sedan det blev känt att man ville ta bort undervisningen om antiken – vilket man nu backat från. Men problemen är större än så, enligt historieprofessorn Hans Albin Larsson.

How charismatic leaders teach by example

Leaders who use a moderate amount of charisma and act with authenticity and accountability while remaining curious to learn more are the most effective, writes Alaina Love. She provides an example of what this kind of leadership looks like in action by describing how a CEO took responsibility for the frustrations managers were feeling.

”Lek är en bra social träning”

Ett forskningsprojekt på Grebyskolans fritidshem gav både samsyn och utvecklad lek. Läs artikeln ur senaste numret av Skolportens magasin här.

18 miljoner kronor till praktiknära skolforskning

Skolforskningsinstitutet har beslutat att bevilja fyra skolforskningsprojekt bidrag på 18 miljoner kronor. Projekten genomförs inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Projekten kommer bland annat att studera elevers skrivande, andraspråksutveckling och lässvårigheter i svenska samt problemlösning och svårigheter i matematik.

3 hurdles to educators implementing technology tools

Teachers value technology tools to boost student engagement in the classroom, but they do not see evidence in technology enhancing the quality of student work, deepening student collaborations or students’ skill development, according to a report from Project Tomorrow.