Hur kan ekonomi göras begripligt?: En studie om villkor för kraftfull ekonomiundervisning i samhällskunskap

Hur upplever blivande samhällskunskapslärare sina förmågor att bedriva ekonomiundervisning på gymnasiet? Det är en av frågorna som Niclas modig undersöker i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2023-06-02

Titel (sv)

Hur kan ekonomi göras begripligt?: En studie om villkor för kraftfull ekonomiundervisning i samhällskunskap

Titel (eng)

How can economics be made understandable? : A study about conditions for powerful economics teaching in social studies

Författare

Niclas Modig

Handledare

Professor Niklas Jakobsson, Karlstads universitet Martin Jakobsson, Karlstads universitet,

Opponent

Docent Cecilia Arensmeier, Örebro universitet

Institution

Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap

Lärosäte

Karlstads universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Både privatpersoner och samhällsmedborgare berörs av ekonomi eftersom många frågor och beslut rymmer ekonomiska dimensioner. Det betyder att kunskaper i ekonomi också är en förutsättning för kvalificerat demokratiskt deltagande.

Finns det då kunskaper och ett särskilt undervisningsinnehåll gällande ekonomi som är viktigare än annat att behärska? Vilka kan i så fall avgöra det, och hur utvecklar blivande lärare förmågor för att undervisa elever i detta särskilt viktiga ekonomiinnehåll? Avhandlingen söker svar på dessa frågor genom fyra delstudier. Två av delstudierna handlar om vilken ekonomikunskap som nationalekonomer anser att samhällskunskapsämnet bör ta upp och vad som tas upp i läroböcker. De andra två handlar om blivande samhällskunskapslärares förberedelser att undervisa om ekonomi i gymnasieskolan. Avhandlingen bidrar därmed med kunskaper om hur elever ska få tillgång till och ges möjlighet att tillägna sig viktiga och kraftfulla ekonomiska kunskaper.

Sidan publicerades 2023-05-24 10:33 av Susanne Sawander


Relaterat

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Betyg och bedömning

Välkommen till Skolportens konferens för dig som sätter betyg i grundskola, gymnasium eller inom vuxenutbildningen. Delta i Stockholm den 19 okt eller se inspelade föreläsningar när det passar dig, 26 okt–16 nov. Boka din plats idag till lägsta pris!

Religionskunskap

Välkommen till konferens för dig som undervisar i religionskunskap! Kunniga föreläsare ger fördjupning, forskning och verktyg för din undervisning. Delta i Stockholm den 22 november 2023 eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 28 nov–19 dec. Missa inte! Undervisar du i både historia och religion? Få 20% rabatt vid bokning av båda konferenserna.

An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of congruence in the behavior of leaders and followers

Johan Bertletts avhandling "An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of cong" behandlar organisatoriska aspekter som organisationsklimat, psykologiskt klimat samt medarbetarskap utifrån ledarskapsbeteende, arbetskamratsbeteende och interaktivt ledare-följarebeteende.

Ett särskilt perspektiv på högre studier?: Folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet

Annelie Anderséns avhandling "Ett särskilt perspektiv på högre studier?: Folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet" syftar till att undersöka folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet.

"Det kunde lika gärna ha hänt idag". Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna.

Mary Ingemansson har i sin avhandling "Det kunde lika gärna ha hänt idag". Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna" undersökt hur barn i åldrarna 9-12 upplever skönlitterära texter som används i historieundervisningen i förhållande till läroböckerna?

Från samhällsmoder till forskarbehörig lärare: Kontinuitet och förändring i en lokal förskollärarutbildning

Britt Tellgren har i avhandlingen "Från samhällsmoder till forskarbehörig lärare" undersökt vilka bärande värden och föreställningar som genom tiderna har förmedlats för att utbilda en fullvärdig förskollärare.

Skolbokspropaganda? En ideologianalys av läroböcker i svenska som andraspråk (1995-2005)

Jörgen Mattlar undersöker i avhandlingen "Skolbokspropaganda?" bilden av det svenska samhället i läromedel i svenska som andraspråk. Bilden som framkommer är samstämmig - men också skiftande.

Working Memory and Higher-Order Cognition in Children

Syftet med Carin Tillmans avhandling "Working Memory and Higher-Order Cognition" är att öka förståelsen för högre kognitiva funktioner hos normalutvecklade barn såväl som brister i de högre kognitiva funktionerna hos barn med ADHD.

The motive to Care About Others: The Actualization of the Public Sector

Jonas Lundstens avhandling "The motive to care about others" handlar om offentliganställdas drivkrafter och motivation. Han har bland annat undersökt om motivationen skiljer sig åt beroende på om man har klientrelaterat arbete eller inte.

”Vi manliga lärare”: Folkskolans lärare och lärarinnor i kamp om löner och arbetsområden 1920-1963

1920 fanns det ett manligt och ett kvinnligt folkskollärarförbund, men 1963 inledde förbunden ett samarbete som ledde till en sammanslagning: Sveriges Lärarförbund var fött. Göran Sparrlöf har i sin avhandling studerat den historiska sammanslagningen.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser