I det didaktiska spänningsfältet mellan styrning och elevers lärande. En studie av lärares tal om och iscensättning av kursplanemål i en mål- och resultatstyrd skola

Forskaren Rebecka Florin Sädbom har i sin avhandling utforskat lärares tal om och iscensättning av kursplanemål i en mål- och resultatstyrd skola.

Fakta
Disputation

2015-06-12

Titel (sv)

I det didaktiska spänningsfältet mellan styrning och elevers lärande. En studie av lärares tal om och iscensättning av kursplanemål i en mål- och resultatstyrd skola

Titel (eng)

In an era of restructuring of the educational system in Sweden, didactic tension between managing by objectives and student learning : A study of teachers’ talk about and staging of curricular objectives in the goal- and results-oriented school

Författare

Rebecka Florin Sädbom

Handledare

Professor Ulla Runesson, Högskolan i Jönköping, universitetslektor Martin Kristiansson, Karlstads universitet, forskningsstrateg Cristina Robertson, Jönköpings kommun

Opponent

Professor Mikael Alexandersson, Högskolan i Halmstad

Institution

Högskolan för lärande och kommunikation

Lärosäte

Högskolan i Jönköping

Länkar
Läs avhandlingen här
Läs Skolportens intervju med Rebecka Florin Sädbom här

Svenskt abstrakt:

Målen har fått en allt viktigare position i skolan, elevernas resultat likaså. I den här studien belyses och undersöks lärares tolkning och realisering av kursplanemål i grundskolan. Läroplanen föreskriver att samtliga elever i grundskolan skall nå förutbestämda kunskapsmål. Det gap som återfinns mellan läroplanens formulerade innehåll och elevers lärande har tidigare kallats för the teaching gap eller undervisningens Grand Canyon. En sådan metafor åskådliggör den problematik som existerar i undervisningssituation mellan styrning och elevers lärande. Studien ramas in av de läroplansförändringar som har skett sedan början av 90-talet. I och med införandet av den tidigare läroplanen för grundskolan, Lpo94, förändrades kursplanens struktur i grunden. Lärarna skulle medverka i en deltagande målstyrning där de formellt gavs stort utrymme att tolka läro- och kursplaner. Att undervisa med hjälp av både strävans- och uppnåendemål visade sig dock vara problematiskt på flera sätt. En ny läroplan för grundskolan, Lgr 11, arbetades fram och trädde i kraft 2011. Lärarna blev nu tvungna att tyda en ny kursplan med centralt innehåll och kunskapskrav där elevernas utvecklande av ämnesspecifika förmågor framstod som centralt. Lärarna i studien ger exempel på hur de tolkar och realiserar kursplanemål samt iscensätter dem i undervisning inom ramen för en mål- och resultatstyrd skola. Lärarnas uppdrag har beskrivits som mer kvalificerat i och med den senaste läroplansreformen och den här studien antyder samma sak. Lärarna skall undervisa så att eleverna utvecklar ämnesspecifika förmågor men vad innebär det i ett undervisningssammanhang? Samtidigt har kraven ökat på lärare när det gäller resultatmedvetenhet och kunskapsbedömning. I studien undersöks därför också vad det kan innebära för lärare att iscensätta och realisera kursplanens innehåll via en learning study. Lärarna undersöker då vad som krävs för att elever utvecklar ett specifikt kunnande i samhällskunskap. Att lärarna gavs möjlighet att få iscensätta undervisning på det här sättet verkar ha haft betydelse för deras förståelse av såväl det ämnesdidaktiska innehållet som elevernas förståelse.

Sidan publicerades 2015-06-04 13:23 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-09-23 10:45 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärares tolkning av nationella kursplaner

Lärare använder sig främst av kursplanerna för att få legitimitet för sina egna ställningstaganden och pedagogiska idéer. Det menar forskaren Charlotta Pettersson.  

Motsättning mellan frihet och kontroll i läroplanen

Det har rått en ständig strid om läroplanens konstruktion och vilket innehåll som är det centrala. Det konstaterar Jan Morawski som i sin avhandling Mellan frihet och kontroll om läroplanskonstruktioner i svensk skola har undersökt hur den svenska läroplanen har förändrats över de senaste 150 åren.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?

Syftet med Daniel Berghs avhandling "Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?" är att studera sambandet mellan sociala relationer och hälsa i olika sociala sfärer.

Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser

Ylva Weitz vill med sin avhandling "Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser" fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Kollegialt lärande gör digitaliseringen smartare

Skolledarna måste ta kontroll över digitaliseringen, inkludera lärarna i beslutsprocessen och föra deras talan gentemot förvaltningen. Det menar skolledaren Edward Jensinger, som tillsammans med forskaren Marie Sjöholm skrivit en bok om digitalisering.

Ramstruktur ger lektionerna mål och mening

En tydlig lektionsstruktur kan både underlätta för alla elever och vara ett avgörande stöd för de elever som behöver förutsägbarhet eller har svårigheter med ­exempelvis arbetsminnet. På Nacka Strands skola kallas detta ramstruktur.

Starta tidigt med teckenstöd

På en småbarnsavdelning på Starens förskola i Eskilstuna har arbetslaget ihop med en specialpedagog utvecklat ett förfinat TAKK-system där bilder och teckenspråk får samverka.

Häng med mobila förskolan

Mobila förskolor tar ordet utflykt till en ny nivå. Om det ens handlar om utflykter? ”Jag skulle snarare säga upplevelsebaserat lek- och läräventyr”, säger förskolläraren Kent Störzel på Göteborgs mobila förskola.

Minskad lärarstress efter treårigt forskningsprojekt

Stressen har minskat och tryggheten ökat. Finningeskolan i Strängnäs har hittat nycklarna till en bättre arbetsmiljö sedan besöket från ett forskarteam.