I det didaktiska spänningsfältet mellan styrning och elevers lärande. En studie av lärares tal om och iscensättning av kursplanemål i en mål- och resultatstyrd skola

Forskaren Rebecka Florin Sädbom har i sin avhandling utforskat lärares tal om och iscensättning av kursplanemål i en mål- och resultatstyrd skola.

Fakta
Disputation

2015-06-12

Titel (sv)

I det didaktiska spänningsfältet mellan styrning och elevers lärande. En studie av lärares tal om och iscensättning av kursplanemål i en mål- och resultatstyrd skola

Titel (eng)

In an era of restructuring of the educational system in Sweden, didactic tension between managing by objectives and student learning : A study of teachers’ talk about and staging of curricular objectives in the goal- and results-oriented school

Författare

Rebecka Florin Sädbom

Handledare

Professor Ulla Runesson, Högskolan i Jönköping, universitetslektor Martin Kristiansson, Karlstads universitet, forskningsstrateg Cristina Robertson, Jönköpings kommun

Opponent

Professor Mikael Alexandersson, Högskolan i Halmstad

Institution

Högskolan för lärande och kommunikation

Lärosäte

Högskolan i Jönköping

Länkar
Läs avhandlingen här
Läs Skolportens intervju med Rebecka Florin Sädbom här

Svenskt abstrakt:

Målen har fått en allt viktigare position i skolan, elevernas resultat likaså. I den här studien belyses och undersöks lärares tolkning och realisering av kursplanemål i grundskolan. Läroplanen föreskriver att samtliga elever i grundskolan skall nå förutbestämda kunskapsmål. Det gap som återfinns mellan läroplanens formulerade innehåll och elevers lärande har tidigare kallats för the teaching gap eller undervisningens Grand Canyon. En sådan metafor åskådliggör den problematik som existerar i undervisningssituation mellan styrning och elevers lärande. Studien ramas in av de läroplansförändringar som har skett sedan början av 90-talet. I och med införandet av den tidigare läroplanen för grundskolan, Lpo94, förändrades kursplanens struktur i grunden. Lärarna skulle medverka i en deltagande målstyrning där de formellt gavs stort utrymme att tolka läro- och kursplaner. Att undervisa med hjälp av både strävans- och uppnåendemål visade sig dock vara problematiskt på flera sätt. En ny läroplan för grundskolan, Lgr 11, arbetades fram och trädde i kraft 2011. Lärarna blev nu tvungna att tyda en ny kursplan med centralt innehåll och kunskapskrav där elevernas utvecklande av ämnesspecifika förmågor framstod som centralt. Lärarna i studien ger exempel på hur de tolkar och realiserar kursplanemål samt iscensätter dem i undervisning inom ramen för en mål- och resultatstyrd skola. Lärarnas uppdrag har beskrivits som mer kvalificerat i och med den senaste läroplansreformen och den här studien antyder samma sak. Lärarna skall undervisa så att eleverna utvecklar ämnesspecifika förmågor men vad innebär det i ett undervisningssammanhang? Samtidigt har kraven ökat på lärare när det gäller resultatmedvetenhet och kunskapsbedömning. I studien undersöks därför också vad det kan innebära för lärare att iscensätta och realisera kursplanens innehåll via en learning study. Lärarna undersöker då vad som krävs för att elever utvecklar ett specifikt kunnande i samhällskunskap. Att lärarna gavs möjlighet att få iscensätta undervisning på det här sättet verkar ha haft betydelse för deras förståelse av såväl det ämnesdidaktiska innehållet som elevernas förståelse.

Sidan publicerades 2015-06-04 13:23 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-09-23 10:45 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärares tolkning av nationella kursplaner

Lärare använder sig främst av kursplanerna för att få legitimitet för sina egna ställningstaganden och pedagogiska idéer. Det menar forskaren Charlotta Pettersson.  

Motsättning mellan frihet och kontroll i läroplanen

Det har rått en ständig strid om läroplanens konstruktion och vilket innehåll som är det centrala. Det konstaterar Jan Morawski som i sin avhandling Mellan frihet och kontroll om läroplanskonstruktioner i svensk skola har undersökt hur den svenska läroplanen har förändrats över de senaste 150 åren.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!