I det didaktiska spänningsfältet mellan styrning och elevers lärande. En studie av lärares tal om och iscensättning av kursplanemål i en mål- och resultatstyrd skola

Forskaren Rebecka Florin Sädbom har i sin avhandling utforskat lärares tal om och iscensättning av kursplanemål i en mål- och resultatstyrd skola.

Fakta
Disputation

2015-06-12

Titel (sv)

I det didaktiska spänningsfältet mellan styrning och elevers lärande. En studie av lärares tal om och iscensättning av kursplanemål i en mål- och resultatstyrd skola

Titel (eng)

In an era of restructuring of the educational system in Sweden, didactic tension between managing by objectives and student learning : A study of teachers’ talk about and staging of curricular objectives in the goal- and results-oriented school

Författare

Rebecka Florin Sädbom

Handledare

Professor Ulla Runesson, Högskolan i Jönköping, universitetslektor Martin Kristiansson, Karlstads universitet, forskningsstrateg Cristina Robertson, Jönköpings kommun

Opponent

Professor Mikael Alexandersson, Högskolan i Halmstad

Institution

Högskolan för lärande och kommunikation

Lärosäte

Högskolan i Jönköping

Länkar
Läs avhandlingen här
Läs Skolportens intervju med Rebecka Florin Sädbom här

Svenskt abstrakt:

Målen har fått en allt viktigare position i skolan, elevernas resultat likaså. I den här studien belyses och undersöks lärares tolkning och realisering av kursplanemål i grundskolan. Läroplanen föreskriver att samtliga elever i grundskolan skall nå förutbestämda kunskapsmål. Det gap som återfinns mellan läroplanens formulerade innehåll och elevers lärande har tidigare kallats för the teaching gap eller undervisningens Grand Canyon. En sådan metafor åskådliggör den problematik som existerar i undervisningssituation mellan styrning och elevers lärande. Studien ramas in av de läroplansförändringar som har skett sedan början av 90-talet. I och med införandet av den tidigare läroplanen för grundskolan, Lpo94, förändrades kursplanens struktur i grunden. Lärarna skulle medverka i en deltagande målstyrning där de formellt gavs stort utrymme att tolka läro- och kursplaner. Att undervisa med hjälp av både strävans- och uppnåendemål visade sig dock vara problematiskt på flera sätt. En ny läroplan för grundskolan, Lgr 11, arbetades fram och trädde i kraft 2011. Lärarna blev nu tvungna att tyda en ny kursplan med centralt innehåll och kunskapskrav där elevernas utvecklande av ämnesspecifika förmågor framstod som centralt. Lärarna i studien ger exempel på hur de tolkar och realiserar kursplanemål samt iscensätter dem i undervisning inom ramen för en mål- och resultatstyrd skola. Lärarnas uppdrag har beskrivits som mer kvalificerat i och med den senaste läroplansreformen och den här studien antyder samma sak. Lärarna skall undervisa så att eleverna utvecklar ämnesspecifika förmågor men vad innebär det i ett undervisningssammanhang? Samtidigt har kraven ökat på lärare när det gäller resultatmedvetenhet och kunskapsbedömning. I studien undersöks därför också vad det kan innebära för lärare att iscensätta och realisera kursplanens innehåll via en learning study. Lärarna undersöker då vad som krävs för att elever utvecklar ett specifikt kunnande i samhällskunskap. Att lärarna gavs möjlighet att få iscensätta undervisning på det här sättet verkar ha haft betydelse för deras förståelse av såväl det ämnesdidaktiska innehållet som elevernas förståelse.

Sidan publicerades 2015-06-04 13:23 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-09-23 10:45 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärares tolkning av nationella kursplaner

Lärare använder sig främst av kursplanerna för att få legitimitet för sina egna ställningstaganden och pedagogiska idéer. Det menar forskaren Charlotta Pettersson.  

Motsättning mellan frihet och kontroll i läroplanen

Det har rått en ständig strid om läroplanens konstruktion och vilket innehåll som är det centrala. Det konstaterar Jan Morawski som i sin avhandling Mellan frihet och kontroll om läroplanskonstruktioner i svensk skola har undersökt hur den svenska läroplanen har förändrats över de senaste 150 åren.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

”Det mest hoppingivande du kommer att läsa på länge”

Jag vill göra reklam för en rapport. Det är en rapport om ett misslyckande och har den kanske nedslående titeln: ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” och är framtagen av Åsa Hirsch och Annette Jahnke för Ifous. Läs den! skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Lärare blir kontrollanter av elevernas läsning

Elevernas läslust kommer i andra hand i undervisningen av skön­litteratur i gymnasiet. Det som styr är en instrumentell syn där eleverna kan behöva kontrolleras, visar en studie vid Umeå universitet.

Ensamheten ökar hos unga

Upplevda sömnproblem och upplevd dålig hälsa har ökat markant mellan åren 2000 och 2016 i en stor grupp män och kvinnor i den arbetsföra befolkningen. Det visar forskning från Gymnastik- och idrottshögskolan.

Forskning: Rektorer tvingas nedprioritera likabehandlingsarbetet

Skolors arbete mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier nedprioriteras ofta – trots att rektorerna ser uppdragen som ett av de viktigaste i skolan.  Det visar ny forskning från Luleå tekniska universitet.