‘I don’t even remember anything’: Optimising the choice of method when interviewing preschoolers

Karin Fängström har via ett nytt datorbaserat kommunikationsverktyg undersökt hur både  yngre barn och traumatiserade barn upplever de insatser samhället ger dem.

Fakta
Disputation

2017-12-01

Titel (eng)

‘I don’t even remember anything’: Optimising the choice of method when interviewing preschoolers

Författare

Karin Fängström

Handledare

Professor Anna Sarkadi, Uppsala universitet Professor Maria Eriksson, Maria, Professor Ersta Sköndal Bräcke University College Professor Rachel Calam, The University of Manchester Docent Steven Lucas, Uppsala universitet

Opponent

Docent Sara Landström, Göteborgs universitet

Institution

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Socialmedicin

Lärosäte

Uppsala universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

There is increasing need and demand in various contexts to take children’s perspectives into account, including the views and opinions of the youngest children. However, listening to the voices of children is a challenging and complex task, and the field is normatively loaded. There is thus a growing need for valid and reliable methods and techniques that aid children to verbalise their experiences. The overall aim of this thesis was to examine the ability of the In My Shoes computer assisted interview and a Standard verbal interview to elicit accurate information and evaluative content, when used with preschool-aged children and determine their suitability in relation to situationally shy children.

Our studies show that the two interview methods, in general, provided equally accurate and complete statements. In addition, the IMS interview can be a more useful and suitable tool during the rapport phase with situationally shy children compared to the Standard verbal method. For non-shy children, the interview methods were equally adequate. In relation to evaluative information, the recommended open-ended questions in the Standard verbal interview were insufficient. Children appeared to need evaluative questions in order to provide evaluative content. Examining the ability of IMS to elicit subjective experiences showed that using IMS aided children to provide detailed and varied descriptions of emotions, somatic experiences, and objects such as toys.

Thus, when choosing the optimal child interview method, there are several aspects that need to be considered, including the degree to which children’s statements need to be accurate and complete and/or contain evaluative information and the child’s level of shyness. These studies have increased the number of evaluated methods for interviewing children and contributed to new knowledge about the challenging task of optimising the choice of method for interviewing preschoolers.

Sidan publicerades 2017-12-05 09:18 av Susanne Sawander


Relaterat

Förskolechef – nu både i Stockholm och Göteborg!

Skolportens årliga konferens, 3-4 maj i Stockholm och 16-17 maj i Göteborg. Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och pedagogisk professionsutveckling. Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet. Välkommen!

Härifrån till framtiden : Om gränslinjer, aktörskap och motstånd i tjejers vardagsliv

Johanna Sixtensson utforskar i sin avhandling 22 tjejers aktörskap, men också på hur de använder gemenskapens kraft för att skapa utrymme och göra motstånd mot rådande ordningar.

Digital Didaktisk Design: Att utveckla undervisning i och för en digitaliserad skola

Sara Willermark har undersökt grundskollärares arbete med att utveckla sin undervisningspraktik med digital teknik.

”Det är live liksom”: Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i Idrott och Hälsa

Betyget i idrott och hälsa är det betyg som elever är mest missnöjda med och de ser gärna ett flerbetygssystem i ämnet. Det är ett av resultaten i Madeleines Wikners avhandling.

Drama, hat och vänskap: om ungdomars interaktioner i sociala medier

Åsa Björk vill med sin avhandling bidra till fördjupad förståelse för ungdomars upplevelser och erfarenheter av interaktioner när de använder sociala medier.

”Det kan vara svårt att förklara på rader”. Perspektiv på analys och bedömning av multimodal textproduktion i årskurs 3.

Eva Borgfeldt vill med sin avhandling belysa och diskutera möjligheter och svårigheter i samband med bedömning av språk- och kunskapsutvecklande multimodalt textarbete i en flerspråkig undervisningskontext.

Sexualitet i klassrummet. Språkundervisning, elevsubjektivitet och heteronormativitet

Angelica Simonsson har i sin avhandling undersökt sexualitetsskapande praktiker i högstadiets språkundervisning.

Perspektiv på historiefilmslitteracitet: en didaktisk studie av gymnasieelevers historiska och emotionella meningsskapande i mötet med spelfilm

Användandet av film kan leda till ett didaktiskt dilemma eftersom spelfilmer väcker många känslor och kan aktivera motstridiga moraliska ställningstaganden som kan grumla elevernas historiska tänkande. Det visar Maria Deldén i sin avhandling.

Skriftbruk som yrkeskunnande i gymnasial lärlingsutbildning. Vård- och omsorgselevers möte med det arbetsplatsförlagda lärandets skriftpraktiker

Enni Paul har i sin avhandling beskrivit och kritiskt granskat skriftbruk som gymnasiala lärlingselever möter under sitt arbetsplatsförlagda lärande.

Att vara lagom perfekt. Hur tjejer och killar beskriver ohälsa i relation till social positionering, kamratrelationer och skolans krav.

Jakten på social status och press att lyckas i skolan skapar stor stress bland unga. Det visar Lina Hultanen som i sin avhandling utforskat gymnasieungdomars upplevelse av psykisk ohälsa.

En lektion i gemenskap: Ordning och (o)reda bland lärare i Malmö och Marseille

Jannete Hentati vill med sin avhandling bidra till ökad kunskap om lärares yrkeserfarenheter, liksom till en problematiserande diskussion om den roll och betydelse som lärare förväntar sig spela för det gemensamma livet i Sverige och Frankrike i stort.

Tänka rätt och tycka lämpligt: historieämnet i skärningspunkten mellan att fostra kulturbärare och förbereda kulturbyggare

Fredrik Alvén visar att det finns spänningar inom historieämnet mellan individens utrymme och kollektivets begränsningar i läroplanerna.

Historielärobokens föreställningar: Påbjuden identifikation och genreförändring i den obligatoriska skolan 1870–2000

Hur läggs den svenska historien fram i grundskolans läroböcker i historia och hur har den förändrats under perioden 1870-2000?  Historiens skrivning är en form av makt, menar Jörgen Gustafson som undersökt ämnet i sin avhandling.

Hur begriplig är historien? Elevers möjligheter och svårigheter i historieundervisningen i skolan

Med särskild tonvikt på hur elever förklarar och hur de förstår historiska processer och begrepp i historieämnet, har Anna-Carin Stymne forskat om hur elever lär sig historia i konkreta lärandesituationer.

Lärartillvaro och historieundervisning: innebörder av ett nytt uppdrag i de mätbara resultatens tid

Anders Persson vill med sin avhandling öka förståelsen av vad ett nytt uppdrag kommit att innebära för lärare som undervisar i skolämnet historia i årskurserna 4–6.

Utanför experimentlådan: kunskapsproduktion, tid och materia i förskolans naturvetenskapsundervisning

Sofie Areljung har forskat om villkor för att pedagoger ska realisera naturvetenskapsundervisning i förskolans kunskapskultur.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Förskola i Skolporten
  Nytt nr av Skolporten ute 7 februari

Tema: Förskola i Skolporten

Tema: Undervisning i förskolan. I den kommande läroplanen för förskolan betonas undervisningen. Men hur ska den se ut för de allra minsta? Missa inte kampanjpriset – 2 nr för 99 kr! (endast för nya prenumeranter)

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Fördelar med delat rektorskap

Finns prestigelöshet, ömsesidigt förtroende och gemensamma värderingar så kan ett delat rektorskap fungera, visar ett nytt forskningsprojekt. "Skollagen borde skrivas om så att man tillåter flera chefer som delar ansvar", säger Marianne Döös, professor vid Stockholms universitet.

Ny forskning ger skolan verktyg att utveckla undervisningen med digital teknik

Grundskolan har länge haft krav på sig att utveckla sin undervisning med hjälp av digital teknik. Trots det känner sig många lärare dåligt rustade inför digitaliseringen. Sara Willermark har studerat vad som krävs för att utveckla användningen av digital teknik i skolan. I hennes doktorsavhandling finns bland annat konkreta tips till skolledare och politiker.

Förskollärare tar större ansvar än uppdraget kräver

Pedagoger i förskolan kan ha svårt att sätta ord på vad begreppet omsorg innebär. Trots det tar de ofta ett större ansvar för barnen än vad uppdraget kräver, visar Mie Josefsons avhandling.

Kvalitetsutvecklande arbete i förskolan där leken står i fokus

I Specialpedagogiska skolmyndighetens stödmaterial Förskola ligger fokus på tre centrala teman: trygga relationer, lek och kommunikation. Ing-Britt Vikström, specialpedagog i Kristinehamns kommun, är en av de som arbetat utifrån stödmaterialet.

Inkluderande lärmiljöer gör skillnad

Inkludering är något som skolor måste arbeta med varje dag, det finns ingen magisk lösning. Men att ge lärare stöd i arbetet, och att ha förväntningar på eleverna, är faktorer som fungerar. Det menar Julie Allan vid universitetet i Birmingham.