I skrivandets spår: elever skriver i SO

Vad, varför och hur skriver eleverna och hur formas skrivhändelser och skrivhandlingar i mötet mellan skola, ämne och elev? Det är en av frågeställningarna som Christina Lindh utforskar i sin avhandling om skrivpraktiker i SO.

Fakta
Disputation

2019-10-11

Titel (sv)

I skrivandets spår : elever skriver i SO

Författare

Christina Lindh

Handledare

Johan Elmfeldt, Malmö universitet Cecilia Olsson Jers, Malmö universitet

Opponent

Docent Andreas Nord, Uppsala universitet

Lärosäte

Malmö universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Christina Lindh

Abstract in English:

Tracing writing. Students writing in the context of Social studies education. This doctoral thesis is a contribution to the field of writing research and to the understanding of literacy practices as part of disciplinary learning. The thesis deals with writing as a literacy practice in the context of Social studies education in Swedish secondary school. Writing is understood in a broad sense, which include the use of different modalities and semiotic resources. The aim of the study is to explore and describe what characterises literacy practices, focusing on students´ writing in their daily school life, both inside and outside school. This is conducted by studying how writing emerge when students learn a subject content about law and order as part of the teaching of Social sciences. The analytical framework employed draws on the research of The New Literacy Studies (NLS), The Triadic model, (Triadmodellen), the Wheel of writing, (Skrivhjulet) and the sociological concepts of ritual, strategic and communicative actions. The concepts writing events, acts of writing and writing practices are central for the study. To form the foundation of an ecological understanding of writing as a literacy practice the data has been collected during a longer period of ethnographic fieldwork. The study employs a combination of ethnographic methods to enable a qualitative analysis and to establish a thick description. The collected materials include field notes from classroom observations together with audio- and video recordings combined with interviews with students and the teacher, students´ journals, assignments and a written test. The data also includes a survey, a collection of various texts such as teacher planning material, work material and instructions, textbook, policy documents, reflection notes and photos. The empirical results are presented in three chapters, each one of them focusing on students´ writing during teaching, writing in connection to an oral presentation and writing in conjunction with a final written test. The results show that writing in social sciences are used, primarily to store, organize and structure subject content, mainly by answering questions in the textbook which, together with the teaching, strongly mediates the subject content. This results in reproductive writing strategies and texts sticking close to the textbook. Furthermore, the results show that students´ disciplinary writing practices depend on where the writing is situated, in school or outside school, and that the acts of writing are conducted to prepare for oral participation in teaching. As spoken modes dominate during lessons, the writing practices appears in a supporting rather than independent role. A final important result is that the writing practices in general seem to be shaped by those required during a final written test. The results demonstrate how students´ writing is strategically and ritually motivated and that communicative actions are rare. It is argued that this is a result of the school culture´s and the teaching practices´ strong focus on final tests, assessment and grading, which in turn has to do with the Swedish school system governed by a national curriculum based on performance culture and measurement.

Sidan publicerades 2019-10-09 07:55 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-11-11 09:55 av Susanne Sawander


Relaterat

Fortbildning för dig som undervisar i svenska, 19-20 mars

Två koncentrerade dagar för dig som undervisar i svenska på högstadiet eller gymnasiet! Ta del av föreläsningar om bl. a. likvärdig bedömning av läsförståelse, grammatiska verktyg som utvecklar elevernas texter, källkritik, genvägar för elevaktiv retorikundervisning samt strategier för framgångsrik skrivundervisning.

SO i fokus, 28-29 januari i Göteborg

Två dagar fulla med inspiration och kunskap för dig som undervisar i SO. Ta bl.a. del av föreläsningar om prov- och bedömningspraktik i SO-ämnena, historiebruk, att arbeta med kontroversiella samhällsfrågor i undervisningen, digital källkritik och geografiundervisning utifrån ett ”doing geography-perspektiv”.

Att möta det levda: Möjligheter och hinder för förståelse av levd religion i en studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning

Thérèse H. Britton har undersökt elevers förståelse av religion och religiositet och hur religionskunskapsundervisning i samband med studiebesök kan bidra till en sådan förståelse.

Algebrasvårigheter ur elev- och lärarperspektiv: Om hinder i lärandesituationer och utmaningar i undervisningssituationer

Birgit Gustafsson vill med sin avhandling fördjupa förståelsen för algebrasvårigheter sett ur elevperspektiv och lärarperspektiv.

I skrivandets spår: elever skriver i SO

Christina Lindh vill med sin avhandling beskriva och förstå vad som utmärker skrivpraktiker i SO.

Textsamtalens möjligheter och begränsningar i språkligt heterogena fysikklassrum

Jenny Uddling vill med sin avhandling bidra med kunskaper om lärares didaktiska val i samband med textsamtal i språkligt heterogena fysikklassrum, där flera elever är andraspråkselever.

Omöjligt uppdrag. Om rättslig styrning och normkollisioner i skolans kompensatoriska uppdrag

Hur har kollektivistiska och individualistiska värden manifesterats i den rättsliga styrningen av skolans kompensatoriska uppdrag? Det är en av frågorna som David Ryffé undersöker i sin avhandling.

Elevinflytande i gränslandet mellan didaktik och makt – en studie av undervisningspraktiken i tre grundskolor

Linda Eriksson har i sin avhandling utforskat elevinflytande som didaktisk praktik.

Utbildning och hälsa i nationens intresse: Styrningsteknologier och formering av en förädlad befolkning

Erika Åkerblom har i sin avhandling utforskat hur utbildning och hälsa opererar som styrningsteknologier riktade mot befolkningen inom dagens förädlingsdiskurs.

Återkoppling i analoga och digitala klassrum: Spänningsfyllda verksamheter i samhällskunskapsundervisning

Agneta Grönlunds avhandling handlar om samhällskunskapslärares bedömningsarbete som utgörs av återkoppling till elever.

Läroböcker, demokrati och medborgarskap. Konstruktioner i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet

Hur konstrueras demokrati och medborgarskap i läroböckernas kunskaps- och föreställningssystem? Det är en av frågeställningarna som Kurt Wicke utforskar i sin avhandling.

Samma lärare – olika praktiker? En studie av literacy och meningsskapande i grundskolans tidiga ämnesundervisning

Hur organiseras och struktureras undervisning i skolämnena matematik och historia som förutsättningar för literacypraktiker? Det är en av frågorna som Monica Egelström utforskar i sin avhandling.

Genom genrens lins : pedagogisk kommunikation i tidigare skolår

Robert Walldén har i sin avhandling analyserat lärares kommunikation av ämnesspecifik och metaspråklig kunskap i undervisningen.

Att tolka det sammansatta. Befästning och mönster i första- och andraspråkstalares tolkning av sammansättningar

Lisa Loenheim har undersökt och analyserat hur 200 gymnasieelever med olika språklig bakgrund tolkar etablerade och tillfälliga sammansättningar.

Vilan i förskolan 1910-2013: Visuella material och visuell metodologi

Sofia Grunditz har undersökt förskolans praktiker för vilan genom visuella analyser av videoetnografiska och arkivetnografiska material som visualiserar vilan vid olika tidpunkter under 1900-talet och början på 2000-talet.

Medborgarkunskap i fokus: Samhällskunskapsundervisning för nyanlända

Christina Odenstad har i sin avhandling undersökt hur medborgarskap kommer till uttryck i ämnet samhällskunskap i ett mångkulturellt klassrum.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Forskning: Pisa görs till slagträ i debatten

Politiker använder Pisa-rapporten för politiska syften. Medierna gör det för att höja nyhetsvärdet på allt möjligt, visar ny forskning.

Unga med adhd och träning

Fungerar träning som behandlingsmetod för unga med adhd? Det ska en unik forskningsstudie nu ta reda på. ”Jag hoppas att det kan påverka uppmärksamhetsförmågan”, säger Eva Norén Selinus, forskare och överläkare i barnpsykiatri.

8 ud af 10 danske unge bevæger sig alt for lidt

Dansk forsker peger på mobiltelefoner, iPads og computere som årsagen.

En dator per elev ger vare sig sämre eller bättre studieresultat

Högstadieelever som får en egen dator genom skolan får varken bättre eller sämre studieresultat än andra. Det visar en ny rapport från IFAU. Däremot finns tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.

How dyslexia is a different brain, not a disease

Students, parents, and teachers must understand that the dyslexic’s brain isn’t “broken” or deficient, just organized in a different way. And there is specialized reading instruction specifically for the different brain structure.