Identification of young people at risk of sexual ill health: implementing a new tool in youth clinics

Gruppen unga som löper ökad risk att få klamydia kan identifieras med en riskbedömningsmodell där antalet partners under det senaste året är den enskilt viktigaste riskfaktorn oavsett kön, visar Sofia Hammarström.

Fakta
Disputation

2021-09-06

Titel (sv)

Identifiering av unga som riskerar sexuell ohälsa : implementering av en ny metod på ungdomsmottagningar

Titel (eng)

Identification of young people at risk of sexual ill health: implementing a new tool in youth clinics

Författare

Sofia Hammarström

Handledare

Professor Per Nilsen, Linköpings universitet Susanne Bernhardsson, Linköpings universitet Malin Lindroth, Malmö universitet

Opponent

Associate professor Gisela Priebe, Lunds universitet

Institution

Institutionen för hälsa, medicin och vård

Lärosäte

Linköpings universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Bakgrund: Unga människor löper en ökad risk för sexuell ohälsa i form av sexuellt överförbara sjukdomar, oplanerade graviditeter och sexuellt våld. Sexuell ohälsa förblir dock ofta ouppmärksammad eftersom unga sällan berättar om dessa erfarenheter i kontakt med hälso- och sjukvården och vårdpersonal frågar inte regelbundet om riskutsatthet och negativa sexuella erfarenheter. Det finns tämligen begränsad kunskap om hur vården kan arbeta evidensbaserat för att identifiera unga personer som riskerar sexuell ohälsa så att ytterligare risktagande och ohälsa kan förebyggas.

Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen var att utveckla kunskap om hur svenska ungdomsmottagningar kan arbeta mer systematiskt för att identifiera unga som riskerar sexuell ohälsa eller har negativa sexuella erfarenheter. Delstudiernas specifika syften var: 1) att utveckla en riskbedömningsmodell för identifiering av unga som riskerar klamydia; 2) att utveckla och pilot-implementera en vetenskapligt underbyggd metod för användning på ungdomsmottagningar i syfte att identifiera unga som riskerar sexuell ohälsa; 3) att undersöka ungdomsmottagningsbesökarnas erfarenheter av metoden; samt 4) att undersöka personalens erfarenheter av att arbeta med metoden.

Metoder: Avhandlingen använder både kvantitativa och kvalitativa metoder i en mixad-metod-ansats. Studie I bygger på data från ett nationellt urval av unga, 15–24 år (n=6544), för att utveckla en riskbedömningsmodell för klamydia. I studie II utvecklades en metod (SEXual health Identification Tool; SEXIT) som pilot-implementerades på tre ungdomsmottagningar i Västra Götaland under en månad. SEXIT består av tre delar: utbildning för personal, ett formulär för besökare och en guide för att stödja personal i det efterföljande samtalet och riskbedömningen. Enkätsvar från både besökare (n=268) och personal (n=18) samlades in. I studie III intervjuades 20 unga personer (15–24 år) som besökt en ungdomsmottagning då SEXIT användes. I studie IV hölls fyra fokusgruppsdiskussioner med personal (n=16) från de deltagande ungdomsmottagningarna.

Resultat: Riskbedömningsmodellen för klamydia visade att klamydia är ojämnt fördelad bland unga. En tiondel av de unga beräknades stå för 38% av klamydiafallen under en treårsperiod. För kvinnor var de viktigaste riskfaktorerna ålder, antal sexpartners det senaste året och erfarenhet av att ta emot ersättning för sex. Motsvarande för män var antal sexpartners det senaste året samt alkoholkonsumtion. Samtlig personal menade att det fanns ett behov av ett mer systematiskt arbete med att identifiera unga som riskerar sexuell ohälsa på ungdomsmottagningar. Besökarna som besvarade SEXIT uppvisade stor variation i riskutsatthet och angav 0 till 7 parallella riskfaktorer. Personalen bedömde att systematisk användning av SEXIT med alla besökare ökade både kvalitén och jämlikheten i den vård som erbjöds, samt att metoden underlättade bedömningen av riskutsatthet. Besökarna svarade att frågorna i SEXIT var viktiga och varken svåra eller obehagliga att besvara. Vidare ansåg besökarna att formatet med skriftliga frågor med fasta svarsalternativ som besvaras enskilt och följs upp i ett samtal med personalen, möjliggjorde att berätta om negativa erfarenheter som annars kan vara svåra för dem att ta upp i vårdmötet.

Slutsatser: Gruppen unga som löper ökad risk att få klamydia kan identifieras med en riskbedömningsmodell där antalet partners under det senaste året är den enskilt viktigaste riskfaktorn oavsett kön. SEXIT är en välfungerande och uppskattad metod både ur vårdpersonalens och besökarnas perspektiv. Systematisk användning av SEXIT säkerställer att alla besökare får möjlighet att samtala kring sexuellt risktagande och sexuell ohälsa, samt hjälper personalen att uppmärksamma besökare som rapporterar flera parallella riskfaktorer och är i större behov av råd och stöd. Att ställa de potentiellt känsliga men viktiga frågorna i SEXIT, följt av ett respektfullt och icke-dömande samtal som leds av vårdgivaren, har potential att öppna upp för en fördjupad och utökad dialog om besökarens sexuella hälsa. Rutinen att SEXIT erbjuds alla men också är frivilligt att besvara, fick besökarna att känna att ungdomsmottagningen var angelägna om ämnen som också var viktiga för besökarna, men att de samtidigt respekterade besökarnas integritet. Rutinen bidrog till att skapa en känsla av tillit som underlättade att berätta om svåra erfarenheter. Ungdomsmottagningens personal upplever att SEXIT säkerställer kvalitet och kontinuitet i deras arbete och underlättar identifiering av unga som riskerar eller har erfarenhet av sexuell ohälsa. Implementeringen av SEXIT fungerade väl, men försvårades av att det ännu inte är införlivat i befintliga kliniska rutiner såsom journalföring och svårigheter att hinna med SEXIT under drop-in mottagning. Det fanns en viss ambivalens hos kuratorer och psykologer kring att använda SEXIT med samtliga besökare eftersom de är vana vid att individanpassa sina metoder.

Sidan publicerades 2021-09-13 10:04 av Susanne Sawander


Relaterat

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Skolbibliotek Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för sig som arbetar med eller i skolbibliotek från förskoleklass till gymnasiet. Här presenteras den senaste forskningen och du får praktiska verktyg för verksamheten. Bjud med din rektor på webbkonferenser utan kostnad!

Elevhälsa Webbkonferens

Konferensen vänder sig till dig som arbetar med och i elevhälsoteam/resursteam! Ta del av föreläsningar om bl.a. friskvårdsfaktorer som förebygger ohälsa, aktivt arbete för återgång till skolan samt hur pandemin påverkat barn och elever. Välkommen till konferensen som fokuserar på elevhälsoteamets viktiga arbete!

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Hur blir lek levande?

Nadezda Lebedeva har undersökt hur man studerar barns lek. Hon berättar om några intressanta faktorer om nyanlända barns lek i svenska förskolan.(webb-tv)

Föräldraprogram ökade den psykiska hälsan hos nyanlända

Vad händer när den viktigast uppgiften – att vara förälder – vänds upp och ner på en plats där allt är nytt och främmande? Fatumo Osman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, har forskat om lösningar som fått betydelse för föräldrar, barn och samhället.