Igenkännande och motkraft: Förskole- och fritidspedagogikens betydelse för specialpedagogiken – En deltagarorienterad studie

Jag önskar att det kunde bli en utmanande och innehållsrik diskussion om barn i behov av särskilt stöd, och om förskolans förhållningssätt till specialpedagogik, säger forskaren Eva Siljehag. Förskolan ska inte per automatik ta över ett specialpedagogiskt tänk från skolan.

Fakta

Disputation: 2007-12-15
Titel (sv): Igenkännande och motkraft: Förskole- och fritidspedagogikens betydelse för specialpedagogiken – En deltagarorienterad studie
Titel (eng): Recognition and Counter power
Författare: Eva Siljehag
Handledare: Professor Gunilla Härnsten, Stockholms universitet
Opponent: Professor Dennis Beach, Inst för pedagogik, Högskolan i Borås
Institution: Lärarhögskolan i Stockholm, Institutionen för individ, omvärld och lärande
Lärosäte: SU – Stockholms universitet

Länkar

Läs pressmeddelande (SU)
Läs Skolportens intervju med Eva Siljehag

Svenskt abstrakt:

Studien förskole- och fritidspedagogikens betydelse för specialpedagogiken utgår från: samgåendet av tre traditioner, förskole- och fritidspedagogikens frånvaro inom specialpedagogiken samt hur en grupp deltagare strävar att koppla samman praktik och teori. Ett deskriptivt syfte var att öka kunskapen om hur gruppen problematiserar tre temaområden: syn på kunskap, människa och samhälle, specialpedagogik, perspektivet kön samt gruppens specialpedagogiska yrkespraktik Ett analytiskt syfte utgör ett samhällskritiskt perspektiv. Huvudpersoner i studien 14 deltagare. Emiriska materialet utgörs av elva samtalsträffar, två intervjuomgångar, politiska styrdokument, arkivsökningar och två intervjuer med nyckelpersoner. Studiens perspektiv tar sin utgångspunkt i en deltagarorienterad forskningsansats och demokratiska kunskapsprocesser. Deltagarna formulerar betydelsen av sinnesupplevelser, flerfaldiga kunskapsformer och vikten av allas lika värde. Gruppens kvalifikationsstruktur innefattar överblick och direkt arbete med en inre och yttre organisation. Deltagarna kopplar samman fältets frågor med synliggjorda möjligheter, hinder relationer, processer och sammanhang. Analysen visar att enbart acceptans för det annorlunda barnet inte räcker. Ett igenkännande från barn och elever föregår det unika och absoluta Subjektets erkännande. Gruppens analys synliggör en reproduktion av underordning. Kvalifikationsstrukturen beskriver en serviceproduktion med krav på medveten kritisk granskning. Gruppens dubbla underordning inom skolvärlden visar underordningens igenkännande kraft som dels möjlighet till en motkraft utifrån ett rättvisans deltagande på lika villkor dels en motkraft till samhällets styrningstendens att splittra pedagogiskt kollektivt värdegrundsarbete som avser verka igenkännande för barn och elever.