Immigrant students’ opportunities to learn mathematics: In(ex)clusion in mathematics education

Petra Svensson Källbergs forskning handlar om elever med utländsk bakgrund och deras måluppfyllelse i matematik, samt hur denna måluppfyllelse förklaras utifrån bristförklaringsdiskurser.

Fakta
Disputation

2018-03-09

Titel (eng)

Immigrant students’ opportunities to learn mathematics: In(ex)clusion in mathematics education

Författare

Petra Svensson Källberg

Handledare

Doktor Eva Norén, Stockholms universitet Professor Paul Andrews, Stockholms universitet

Opponent

Professor Anna Chronaki, Malmö universitet

Institution

Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Petra Svensson Källberg

Abstract in English:

This thesis explores immigrant students’ opportunities to learn mathematics. The research is concerned with issues of social justice and adopts a socio-political approach. Immigrant students are often described as students who do poorly in school because they lack “Swedishness” and have insufficient Swedish language skills. This deficit discourse is used when explaining immigrant students’ failure in mathematics, which this thesis aims to critique. Also, by adopting two theoretical frameworks, one that draws on the work of Skovsmose (1994, 2014) and one on the work of Foucault (2000, 2002), it aims at exploring possible understandings of immigrant students’ opportunities to learn mathematics.

The research questions are addressed in a preamble and four articles. They address immigrant students’ perceptions of their opportunities to learn mathematics and how these perceptions come into existence, and the different contributions of using the theoretical frameworks.

Data emanates from interviews, with immigrant students aged 15 to 16 years old and policy texts regarding schooling for newly arrived. Skovsmose’s notion of foreground is used when analysing immigrant students’ perceptions of their opportunities to learn mathematics. A Foucauldian perspective is used for exploring immigrant students’ identity formations as mathematical learners in a context of a forced school transition. The notions of fabrication and abjection (Popkewitz, 2012, 2013) are used as analytical tools when exploring how the newly arrived student as a mathematical learner is fabricated in policy texts.

The findings show how conditions concerning future plans, otherness, Swedishness, perceiving their parents as deficit in relation to Swedish parents, segregation, feelings of exclusion and rowdy mathematics classrooms constitute their foregrounds, and affect their perceptions of their opportunities to learn mathematics. It was also shown how students’ identity formations as learners of mathematics are dynamic and enabled by discourse. For example, discourses operating in two different school contexts enabled the transitioning students to form identities as un-engaged and respectively engaged mathematics students. It was shown how students’ perceptions were influenced by public discourses, and thus how categorisations of them as immigrant students with deficiencies had looped into their lives. By exploring fabrication of the newly arrived student as a mathematical learner and the process of abjection information on how students may be ordered in relation to what degree they have come to master for example the Swedish language were provided. This may generate feelings of in(ex)clusion, which refers to the inseparability of inclusion and exclusion: any move to include brings with it potential exclusions.

A conclusion is that to be able to understand immigrant students’ opportunities to learn mathematics and explain achievement in mathematics, deficiency explanations are not sufficient. Instead, it is of importance to try to understand the students’ perspectives and explore the role of discourse and power since it allows for explanations that ground students’ opportunities to learn mathematics in the socio-political conditions in which they emerge. This enables for learning more about what constitutes immigrant students’ perceptions and how they come into existence and thus allows for addressing processes of in(ex)clusion and critique deficiency explanations.

Sidan publicerades 2018-03-20 14:31 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-04-17 09:02 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

”Det mest hoppingivande du kommer att läsa på länge”

Jag vill göra reklam för en rapport. Det är en rapport om ett misslyckande och har den kanske nedslående titeln: ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” och är framtagen av Åsa Hirsch och Annette Jahnke för Ifous. Läs den! skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Lärare blir kontrollanter av elevernas läsning

Elevernas läslust kommer i andra hand i undervisningen av skön­litteratur i gymnasiet. Det som styr är en instrumentell syn där eleverna kan behöva kontrolleras, visar en studie vid Umeå universitet.

Ensamheten ökar hos unga

Upplevda sömnproblem och upplevd dålig hälsa har ökat markant mellan åren 2000 och 2016 i en stor grupp män och kvinnor i den arbetsföra befolkningen. Det visar forskning från Gymnastik- och idrottshögskolan.

Forskning: Rektorer tvingas nedprioritera likabehandlingsarbetet

Skolors arbete mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier nedprioriteras ofta – trots att rektorerna ser uppdragen som ett av de viktigaste i skolan.  Det visar ny forskning från Luleå tekniska universitet.