Individualized Mathematics Instruction for Adults: The Prison Education Context

Från sina studier av matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården har Linda Ahl utvecklat en modell för individualisering av undervisning. Modellen synliggör och ger lärare verktyg att hantera viktiga aspekter av individualiseringsprocessen.

Fakta
Disputation

2020-05-08

Titel (eng)

Individualized Mathematics Instruction for Adults: The Prison Education Context

Författare

Linda Ahl

Handledare

Docent Kerstin Pettersson, Stockholms universitet Professor Paola Valero, Stockholms universitet

Opponent

Professor Lena Lindenskov, Aarhus University

Institution

Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Linda Ahl

Abstract in English:

Individualized instruction tailors content, instructional technology, and pace to the abilities and interests of each student. Carrying out individualized instruction for adults returning to mathematics after some years away from schooling entail special challenges. Adults have, to a greater extent than children and adolescents, various prior knowledge from former schooling. Their rationales for learning mathematics differ from children and adolescents. The main triggers for adults to study mathematics are to get qualification for further studies; to prove that they can succeed in a subject where they have previously experienced failure; to help their children and to experience understanding and enjoyment. Adults also struggle with negative affective feelings against mathematics as a subject and with mathematics anxiety to a greater extent than children and adolescent learners.

Much is known about the special challenges in teaching adults but less is known of how to adapt this knowledge into teaching practice. This thesis addresses the aim of how to organize individual mathematics instruction for adult students without an upper secondary diploma, so that they are given opportunities to succeed with their studies and reach their individual goals.

In the context of the Swedish prison education program four case studies were conducted to address the aim. The methods used were: development and evaluation of a student test of prior knowledge on proportional reasoning combined with clinical interviews; interviews focusing on a student’s rationales for learning; a retrospective analysis of events in relation to feedback situations; an analysis of a common student error in relation to the role of language representation as a signifier for triggering students’ schemes.

The results showed, first, that the test together with the clinical interview elicited students’ prior knowledge on proportional reasoning well and that different students could be classified in qualitatively different ways. Second, that the theoretical construct of instrumental- and social rationales for learning was useful for understanding a student’s initial and changing motivation in relation to the teaching and to the practice of mathematics the teaching entails. Third, that a delay between written and oral feedback worked as a mechanism that gave the receiver time and space to reflect on the feedback, which led to circumventing situations where the student ended up in affect that hindered him from receiving the teacher’s message. Forth, that a linguistic representation in the problem formulation led to a common error, triggering two separate schemes. As a result of the analysis, a theoretical extension of Vergnaud’s theory was suggested by detailing the relationship between schemes and semiotics.

The results are transformed into a model for individualized mathematics instruction of adults, MIMIA, in the Swedish prison education program. MIMIA consist of a flowchart for using practical- and thinking tools for individualizing instruction. The practical tools are used to elicit students’ prior knowledge and organize feedback situations for adults with negative affective feelings towards mathematics. The thinking tools are used to understand and classify adult students’ rationales for learning and to analyze students’ solution schemes in relation to language representations in the problem statements.

Sidan publicerades 2020-04-22 09:29 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-02 10:17 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer