2020-04-22 09:29  40 Dela:

Individualized Mathematics Instruction for Adults: The Prison Education Context

Från sina studier av matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården har Linda Marie Ahl utvecklat en modell för individualisering av undervisning. Modellen synliggör och ger lärare verktyg att hantera viktiga aspekter av individualiseringsprocessen.

Fakta
Disputation

2020-05-08

Titel (eng)

Individualized Mathematics Instruction for Adults: The Prison Education Context

Författare

Linda Marie Ahl

Handledare

Docent Kerstin Pettersson, Stockholms universitet Professor Paola Valero, Stockholms universitet

Opponent

Professor Lena Lindenskov, Aarhus University

Institution

Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

Individualized instruction tailors content, instructional technology, and pace to the abilities and interests of each student. Carrying out individualized instruction for adults returning to mathematics after some years away from schooling entail special challenges. Adults have, to a greater extent than children and adolescents, various prior knowledge from former schooling. Their rationales for learning mathematics differ from children and adolescents. The main triggers for adults to study mathematics are to get qualification for further studies; to prove that they can succeed in a subject where they have previously experienced failure; to help their children and to experience understanding and enjoyment. Adults also struggle with negative affective feelings against mathematics as a subject and with mathematics anxiety to a greater extent than children and adolescent learners.

Much is known about the special challenges in teaching adults but less is known of how to adapt this knowledge into teaching practice. This thesis addresses the aim of how to organize individual mathematics instruction for adult students without an upper secondary diploma, so that they are given opportunities to succeed with their studies and reach their individual goals.

In the context of the Swedish prison education program four case studies were conducted to address the aim. The methods used were: development and evaluation of a student test of prior knowledge on proportional reasoning combined with clinical interviews; interviews focusing on a student’s rationales for learning; a retrospective analysis of events in relation to feedback situations; an analysis of a common student error in relation to the role of language representation as a signifier for triggering students’ schemes.

The results showed, first, that the test together with the clinical interview elicited students’ prior knowledge on proportional reasoning well and that different students could be classified in qualitatively different ways. Second, that the theoretical construct of instrumental- and social rationales for learning was useful for understanding a student’s initial and changing motivation in relation to the teaching and to the practice of mathematics the teaching entails. Third, that a delay between written and oral feedback worked as a mechanism that gave the receiver time and space to reflect on the feedback, which led to circumventing situations where the student ended up in affect that hindered him from receiving the teacher’s message. Forth, that a linguistic representation in the problem formulation led to a common error, triggering two separate schemes. As a result of the analysis, a theoretical extension of Vergnaud’s theory was suggested by detailing the relationship between schemes and semiotics.

The results are transformed into a model for individualized mathematics instruction of adults, MIMIA, in the Swedish prison education program. MIMIA consist of a flowchart for using practical- and thinking tools for individualizing instruction. The practical tools are used to elicit students’ prior knowledge and organize feedback situations for adults with negative affective feelings towards mathematics. The thinking tools are used to understand and classify adult students’ rationales for learning and to analyze students’ solution schemes in relation to language representations in the problem statements.

Sidan publicerades 2020-04-22 09:29 av Susanne Sawander


Relaterat

Svenska som andraspråk för vuxna, 13-14 oktober i Stockholm

Välkommen till en konferens som riktar sig till dig som undervisar vuxna elever i svenska som andraspråk på grundläggande eller gymnasial nivå! Vi fokuserar på den elevgrupp har kommit en bit på väg i sina kunskaper i svenska språket. Föreläsningar om den senaste forskningen inom andraspråksundervisningen, liksom konkreta verktyg till din undervisning. Välj att delta online eller på plats!

Matematik, 20-21 okt i Stockholm

Hur blir man egentligen en duktig problemlösare och när kan det passa att programmera i matematiken? Under två dagar presenteras aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik. Delta på plats eller via webben, välkommen!

Konsten att hålla ihop: Om lärande och organisering i rockband

Tobias Malms forskning om lärande och organisering i rockband bidrar till att bredda gränserna för vilka sammanhang som är av intresse för organisationspedagogik.

Respektabla frisörer: – Femininitet och (yrkes)identitet bland tjejer i gymnasieskolans frisörutbildning

Eva Klope vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur tjejer på gymnasiets frisörutbildning skapar yrkesidentiteter ur ett köns- och klassperspektiv.

Val-omröstning-styrning. En etnografisk studie om intentioner med, villkor för och utfall av barns inflytande i förskolan

Trots att barns inflytande är ett centralt mål i förskolan underordnas det andra mål i läroplanen och andra behov i verksamheten. Det konstaterar Carina Peterson i sin avhandling.

I samspel med digitala medier: Förskolebarns deltagande i multimodala literacypraktiker

Kristina Walldén Hillström vill med sin forskning öka kunskapen om hur digitala medier används av barn i förskolans vardag.

Från design till meningsskapande: En multimodal studie om elevers arbete med matematikläroböcker i årskurs 1

Malin Norberg har undersökt vad som erbjuds i svenska matematikläroböcker för årskurs 1 och hur elever skapar mening i arbetet med matematikläroböcker.

”Jag har också rätt att ljudsätta världen” : Om tjejers och transpersoners tillblivelser som musikskapare i musikteknologiska lärmiljöer

Camilla Jonasson har forskat om relationerna mellan musikteknologi och tjejer och transpersoner  i musikskapandet som sker på fritiden i musikteknologiska lärmiljöer,

Smak för hållbar mat? Undervisning för hållbar matkonsumtion i hem- och konsumentkunskap

Lolita Gelinder vill med sin avhandling bidra med kunskap om undervisning för hållbar matkonsumtion i hem- och konsumentkunskap.

Barn resonerar kring naturvetenskapliga fenomen – i sagans värld på förskolan

Med sin forskning om hur förskolebarn resonerar kring naturvetenskapliga fenomen vill Mimmi Malm öka lärares förståelse av relevansen att så tidigt som möjligt undervisa i naturvetenskap.

Samtidskonstbaserat gestaltningsarbete i utbildningen av bildlärare: Om vikten av transformativ beredskap i förändringsprocesser

Eva Cronquist har i sin avhandling undersökt vad som händer när bildlärarstudenter möter en bildpedagogik som utgår från samtidskonstens metoder och förhållningssätt i gestaltningsarbete.

Historieundervisning i mångkulturella klassrum på grundskolans högstadium: En analys av lärares narrationer utifrån deras tal om sin historieundervisning

Vilket innehåll kännetecknar historieundervisningen i klasser där samtliga eleverna har sin bakgrund i icke- europeiska länder? Det är en av frågorna som Kenneth Sandelin undersöker i sin avhandling.

Att räkna med alla elever: följa och främja matematiklärande i förskoleklass

Helena Vennberg vill med sin avhandling bidra med kunskap om förskoleklasslärares möjligheter att följa och främja alla elevers utveckling och lärande i matematik. 

Att utbilda rättighetsbärare: Med läraren i fokus när undervisning för mänskliga rättigheter i skolans yngre åldrar studeras

Lisa Isenström har forskat om hur lärares handlingar i vardagligt skolarbete påverkar barns rättighetslärande och hur dessa handlingar positionerar barn som rättighetsbärare.

Kritiskt digitalt textarbete i klassrummet

Lisa Molin vill med sin avhandling utveckla kunskap om kritiskt digitalt textarbete.

Lärlingsfrågan: Institutionell förändring, ekonomiska föreställningar och historiska begrepp i den svenska debatten om lärlingsutbildningen, 1890-1917

Sandra Hellstrand har undersökt varför Sverige inte fick någon lärlingslag trots att lärlingsfrågan sågs som tillräckligt betydelsefull för att utredas upprepade gånger under perioden 1890–1917.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Ifous fokuserar: Att utreda närvaroproblem i skolan

Denna rapport har två delar vilka båda syftar till att stärka skolans arbete med att utreda närvaroproblem. Den första delen ger en överblick av den forskning som finns på området. Den andra delen är en praktisk vägledning som visar vilka moment som bör ingå i en utredning och hur de kan utformas. (pdf)

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Poddagogen #5: Thérèse Halvarson Britton om studiebesök i religionsundervisningen

I nya avsnittet av Poddagogen möter vi Thérèse Halvarson Britton som berättar om studiebesökens roll i religionsundervisningen. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Ny forskningsöversikt om orsaker till skolfrånvaro

Vad kan forskningen lära oss om hur man kan kartlägga och analysera orsakerna till skolfrånvaro? En ny rapport från Ifous och Region Stockholm ger en sammanställning av relevant forskning inom området samt konkret, saklig och användbar information om kunskapsläget.