Hoppa till sidinnehåll
Ledarskap

Induction practices: Experiences of newly qualified teachers

Publicerad:2012-11-28
Uppdaterad:2017-12-19

Allt fler lärare söker sig till andra yrken, särskilt i början av arbetslivet. Avhopp från läraryrket och stöd för nya lärare har därför under senare år uppmärksammats internationellt inom utbildningspolitik och forskning. Jessica Aspfors undersöker i sin avhandling vilket stöd nya lärare behöver.

Författare

Jessica Aspfors

Disputerat vid

Åbo Akademi

Disputationsdag

2012-11-30

Titel (eng)

Induction practices: Experiences of newly qualified teachers

Institution

Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

Abstrakt

Lärararbetet uppfattas alltmer utmanande och stressigt och ett växande antal lärare väljer att söka sig till andra yrkesområden särskilt i början av arbetslivet. Avhopp från läraryrket och stöd för nya lärare har därför under senare år uppmärksammats internationellt inom utbildningspolitik och forskning. Men hur upplever nya lärare sina första år i yrket och vilket slags stöd önskar de sig? Eftersom induktionsfasen inte enbart är en avgörande period för om nya lärare stannar i yrket, utan också för deras professionella utveckling och tillväxt, är det viktigt att fördjupa förståelsen av och kunskapen om nya lärares erfarenheter.

Genom en enkätundersökning och fokusgruppintervjuer med nyutbildade finlandssvenska klasslärare, har författaren undersökt lärares erfarenheter från olika perspektiv i fyra artiklar och en sammanfattande analys. Nya lärares erfarenheter av övergången från utbildning till yrkesliv, sina första möten med skola och klassrum, sina relationer inom skolsamfundet samt erfarenheter av stöd genom gruppmentorskap har stått i fokus. I avhandlingen träder fyra dimensioner fram som utifrån lärarnas erfarenheter karakteriserar induktionsfasen. Den första dimensionen relationell – emotionell, fångar läraryrkets sociala natur och dess emotionella karaktär. Den andra dimensionen, spänningsfylld – obeständig, illustrerar intensiteten i induktionsfasen, tillsammans med den diffusa och komplexa karaktären av läraryrket. Den tredje dimensionen, lärorik – utvecklande, skildrar induktion som en unik och intensiv fas av lärande, mognad och professionell utveckling. Den fjärde dimensionen, ömsesidig – professionell, betonar ömsesidighet och samarbete i induktion både formellt och informellt.

Resultaten belyser en komplex och oförutsägbar induktionspraktik och vikten av att som ny lärare få kommunicera och reflektera över sitt arbete och därmed uppleva stöd i sin fortsatta professionella utveckling.

Induction practices: Experiences of newly qualified teachers

The thesis consists of four studies (articles I–IV) and a comprehensive summary. The aim is to deepen understanding and knowledge of newly qualified teachers’ experiences of their induction practices. The research interest thus reflects the ambition to strengthen the research-based platform for support measures. The aim can be specified in the following four sub-areas: to scrutinise NQTs’ experiences of the profession in the transition from education to work (study I), to describe and analyse NQTs’ experiences of their first encounters with school and classroom (study II), to explore NQTs’ experiences of their relationships within the school community (study III), to view NQTs’ experiences of support through peer-group mentoring as part of the wider aim of collaboration and assessment (study IV).

The overall theoretical perspective constitutes teachers’ professional development. Induction forms an essential part of this continuum and can primarily be seen as a socialisation process into the profession and the social working environment of schools, as a unique phase of teachers’ development contributing to certain experiences, and as a formal programme designed to support new teachers. These lines of research are initiated in the separate studies (I–IV) and deepened in the theoretical part of the comprehensive summary. In order to appropriately understand induction as a specific practice the lines of research are in the end united and discussed with help of practice theory. More precisely the theory of practice architectures, including semantic space, physical space-time and social space, are used. The methodological approach to integrating the four studies is above all represented by abduction and meta-synthesis. Data has been collected through a questionnaire survey, with mainly open-ended questions, and altogether ten focus group meetings with newly qualified primary school teachers in 2007– 2008. The teachers (n=88 in questionnaire, n=17 in focus groups), had between one and three years of teaching experience. Qualitative content analysis and narrative analysis were used when analysing the data. What is then the collected picture of induction or the first years in the profession if scrutinising the results presented in the articles? Four dimensions seem especially to permeate the studies and emerge when they are put together. The first dimension, the relational ˗ emotional, captures the social nature of induction and teacher’s work and the emotional character intimately intertwined. The second dimension, the tensional ˗ mutable, illustrates the intense pace of induction, together with the diffuse and unclear character of a teacher’s job. The third dimension, the instructive ˗ developmental, depicts induction as a unique and intensive phase of learning, maturity and professional development. Finally, the fourth dimension, the reciprocal ˗ professional, stresses the importance of reciprocity and collaboration in induction, both formally and informally.

The outlined four dimensions, or integration of results, describing induction from the experiences of new teachers, constitute part of a new synthesis, induction practice. This synthesis was generated from viewing the integrated results through the theoretical lens of practice architecture and the three spaces, semantic space, physical space-time and social space. In this way, a more comprehensive, refined and partially new architecture of teachers’ induction practices are presented and discussed.

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Modersmål

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i modersmål! Konferensen ger både praktiska verktyg för din undervisning och fördjupning inom viktiga ämnen. Delta på plats i Stockholm den 5 februari eller på webbkonferensen, öppen 12 februari–5 mars.
Läs mer och boka
Åk F–9
5 feb 2025
Digital temaföreläsning

Flickor med autism och adhd i skolan

Skolportens digitala tema för dig som vill veta mer om flickor med autism och adhd i skolan! Titta när det passar dig mellan 7 april och 19 maj. Förutom forskningsbaserad information och praktiska verktyg får du med dig diskussionsfrågor inför samarbetet med kollegor.
Läs mer och boka
Åk F–Gy
7 apr – 19 maj 2025
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev