Information literacy conceptions in comprehensive school in Finland: Curriculum, teacher and school librarian discourses

Anu Ojaranta visar att lärare och skolbibliotekarier i Finland har skilda uppfattningar om hur begreppet informationskompetens förstås. Lärarna betonar vikten av läskunskaper medan skolbibliotekarierna belyser informationssökning och kritiskt tänkande.

Fakta
Disputation

2019-10-09

Titel (eng)

Information literacy conceptions in comprehensive school in Finland: Curriculum, teacher and school librarian discourses.

Författare

Anu Ojaranta

Handledare

Jannica Heinström, Åbo Akademi Docent Kristina Eriksson-Backa, Åbo Akademi

Opponent

Professor Sirje Virkus, Tallinn University, Estland

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Alla medborgare behöver informationskompetens för att kunna skilja sann och väsentlig information från betydelselös och falsk information, och för att klara sig i dagens rika text- och medieomgivning. En människa som är informationskompetent kan definiera sitt informationsbehov, kan hitta relevant information för att lösa ett aktuellt problem eller en uppgift, kan ta till sig hittad information och lägga den till existerande kunskapsstrukturer, kan spara information för senare användning och förstår hur man delar media och annan information med beaktande av etiska normer.

Den här avhandlingen visar att det finns skillnader i hur begreppet informationskompetens förstås. Fem modersmålslärare (i finska) och fem skolbibliotekarier intervjuades vid fem övningsskolor i Finland. I intervjuerna med båda yrkesgrupperna kom liknande synpunkter fram, men med olika betoning. De intervjuade lärarna betonade vikten av läskunskaper som den viktigaste aspekten, medan de intervjuade skolbibliotekarierna lade mer vikt på informationssökning och kritiskt tänkande.

I intervjuerna med båda yrkesgrupperna kom liknande synpunkter fram, men med olika betoning. De intervjuade lärarna betonade vikten av läskunnighet som den viktigaste aspekten, medan de intervjuade skolbibliotekarierna lade mer vikt på informationssökning och kritiskt tänkande.

I avhandlingen undersöktes även förekomsten av begreppet informationskompetens i de två senaste läroplanerna för högstadiet i ämnet modersmål och litteratur, d.v.s. från åren 2004 och 2014. Resultaten visar att läroplanen från 2014 lade betydligt större tonvikt på hur man arbetar med information, vilket ingendera av de intervjuade yrkesgrupperna lade vikt på. Även om läroplanen från 2014 fortfarande tar upp även kritiskt tänkande, kan man observera en förändring från läroplanen från 2004 som lade större vikt på informationssökning och kritiskt tänkande.

Informationskompetenser studeras ända från förskolan till den högre utbildningen. Mångsidiga kompetenser i läroplanen, så som förmågan att tänka och lära sig, multilitteracitet och digital kompetens, samt helhetsskapande undervisning och mångvetenskapliga lärområden i läroplanen stöder utvecklingen av dessa kunskaper.

Sidan publicerades 2019-10-09 08:11 av Susanne Sawander


Relaterat

Fortbildning för dig som undervisar i svenska, 19-20 mars

Två koncentrerade dagar för dig som undervisar i svenska på högstadiet eller gymnasiet! Ta del av föreläsningar om bl. a. likvärdig bedömning av läsförståelse, grammatiska verktyg som utvecklar elevernas texter, källkritik, genvägar för elevaktiv retorikundervisning samt strategier för framgångsrik skrivundervisning. Missa inte en viktig konferens!

SO i fokus, 28-29 januari i Göteborg

Två dagar fulla med inspiration och kunskap för dig som undervisar i SO. Ta bl.a. del av föreläsningar om prov- och bedömningspraktik i SO-ämnena, historiebruk, att arbeta med kontroversiella samhällsfrågor i undervisningen, digital källkritik och geografiundervisning utifrån ett ”doing geography-perspektiv”.

Algebrasvårigheter ur elev- och lärarperspektiv: Om hinder i lärandesituationer och utmaningar i undervisningssituationer

Birgit Gustafsson vill med sin avhandling fördjupa förståelsen för algebrasvårigheter sett ur elevperspektiv och lärarperspektiv.

I skrivandets spår: elever skriver i SO

Christina Lindh vill med sin avhandling beskriva och förstå vad som utmärker skrivpraktiker i SO.

Textsamtalens möjligheter och begränsningar i språkligt heterogena fysikklassrum

Jenny Uddling vill med sin avhandling bidra med kunskaper om lärares didaktiska val i samband med textsamtal i språkligt heterogena fysikklassrum, där flera elever är andraspråkselever.

Omöjligt uppdrag. Om rättslig styrning och normkollisioner i skolans kompensatoriska uppdrag

Hur har kollektivistiska och individualistiska värden manifesterats i den rättsliga styrningen av skolans kompensatoriska uppdrag? Det är en av frågorna som David Ryffé undersöker i sin avhandling.

Elevinflytande i gränslandet mellan didaktik och makt – en studie av undervisningspraktiken i tre grundskolor

Linda Eriksson har i sin avhandling utforskat elevinflytande som didaktisk praktik.

Utbildning och hälsa i nationens intresse: Styrningsteknologier och formering av en förädlad befolkning

Erika Åkerblom har i sin avhandling utforskat hur utbildning och hälsa opererar som styrningsteknologier riktade mot befolkningen inom dagens förädlingsdiskurs.

Återkoppling i analoga och digitala klassrum: Spänningsfyllda verksamheter i samhällskunskapsundervisning

Agneta Grönlunds avhandling handlar om samhällskunskapslärares bedömningsarbete som utgörs av återkoppling till elever.

Läroböcker, demokrati och medborgarskap. Konstruktioner i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet

Hur konstrueras demokrati och medborgarskap i läroböckernas kunskaps- och föreställningssystem? Det är en av frågeställningarna som Kurt Wicke utforskar i sin avhandling.

Samma lärare – olika praktiker? En studie av literacy och meningsskapande i grundskolans tidiga ämnesundervisning

Hur organiseras och struktureras undervisning i skolämnena matematik och historia som förutsättningar för literacypraktiker? Det är en av frågorna som Monica Egelström utforskar i sin avhandling.

Genom genrens lins : pedagogisk kommunikation i tidigare skolår

Robert Walldén har i sin avhandling analyserat lärares kommunikation av ämnesspecifik och metaspråklig kunskap i undervisningen.

Att tolka det sammansatta. Befästning och mönster i första- och andraspråkstalares tolkning av sammansättningar

Lisa Loenheim har undersökt och analyserat hur 200 gymnasieelever med olika språklig bakgrund tolkar etablerade och tillfälliga sammansättningar.

Vilan i förskolan 1910-2013: Visuella material och visuell metodologi

Sofia Grunditz har undersökt förskolans praktiker för vilan genom visuella analyser av videoetnografiska och arkivetnografiska material som visualiserar vilan vid olika tidpunkter under 1900-talet och början på 2000-talet.

Medborgarkunskap i fokus: Samhällskunskapsundervisning för nyanlända

Christina Odenstad har i sin avhandling undersökt hur medborgarskap kommer till uttryck i ämnet samhällskunskap i ett mångkulturellt klassrum.

Att (ut)bilda ett folk: Nationell och etnisk gemenskap i Sveriges och Finlands svenskspråkiga läroböcker för folk- och grundskola åren 1866-2016

Läroböcker berättar utifrån ordval, val av händelser och personer även om vilka som ingår i en nationell gemenskap och vilka som utesluts från den. Det visar Lina Spjut i sin avhandling.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Viktigt med tidiga läsinsatser

En ny studie visar att man tidigt kan ge de elever som har allra störst risk för lässvårigheter ett lyft med en intensiv men kort insats.

Så funkar utmattningssyndrom

Rekordmånga går in i väggen. När kraven ökar orkar hjärnan inte med. ”Många tror att det är en fråga om svaghet, att de känner efter för mycket. I själva verket är de som går in i väggen minst lata – de pressar sig till det yttersta”, säger Giorgio Grossi, docent i medicinsk psykologi och psykoterapeut på Stressmottagningen i Stockholm.

How to set up interest-based reading groups

A three-step plan for using surveys to gauge students’ interests as a basis for forming small reading discussion groups.

Här är 9 punkter för ett gott ledarskap

Chef-redaktionen har kokat ner 20 år av vetgirighet, skriverier och kunskaper i 9 steg till gott ledarskap.

Tool gauges use of Google in K-12 classrooms

Google has unveiled ”transformation reports” to give educators data on how often various Google offerings are actually used and for which specific tasks. This is important because a study last year by BrightBytes found the majority of software licenses purchased by schools went unused and another study by LearnTrials revealed just 9% of education-technology tools are used to their intended extent.