Innerstadsgymnasierna: En studie av tre elitpräglade gymnasieskolor i Stockholm och deras positionering på utbildningsmarknaden

Hur hanterar de elitpräglade gymnasieskolorna konkurrensvillkoren på dagens gymnasiemarknad och hur kan elevernas val av gymnasieskola och program förstås? Det är frågor som Eric Larsson undersöker i sin avhandling om gymnasiemarknaden.

Fakta
Disputation

2019-11-08

Titel (sv)

Innerstadsgymnasierna: En studie av tre elitpräglade gymnasieskolor i Stockholm och deras positionering på utbildningsmarknaden

Titel (eng)

The inner city schools : A study concerning upper secondary elite schools in Stockholm, positioning and educational marketization

Författare

Eric Larsson

Handledare

Docent Elisabeth Hultqvist, Stockholms universitet Professor Annika Ullman, Stockholms universitet Jonas Gustafsson, Stockholms universitet

Opponent

Professor Lisbeth Lundahl, Umeå universitet

Institution

Institutionen för pedagogik och didaktik.

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande

Abstract in English:

During the early 1990s Sweden underwent extensive educational reforms. Vouchers, freedom of choice, establishment of so-called “free-schools” together with far-reaching decentralization took the place of a highly centralized educational system, with few private schools and a very low degree of differentiation. A stated intention of these reforms was that freedom of choice as well as a greater number of educational options would level the playing field. It was believed that existing regulations hampered socially disadvantaged students and, by extension, opportunities for social and geographical mobility. Educational marketization has advanced and intensified since the 1990s, particularly in metropolitan areas and medium-sized cities. This is evident both in the increasing number of schools and in students commuting to inner city schools, and additionally in the continuous development of marketing strategies. Consequently, marketization has become an institutionalized part of Swedish education, and students and schools must equally adjust to the prevailing competitive conditions. Much of the research in the field has focused on the effects and extension of marketization and how free-schools and school choice affect socially vulnerable areas. However, instead of focusing on schools in socially vulnerable areas, I am interested in the schools at the top of the hierarchy and the elite segment of upper secondary schools in Stockholm. More precisely, the focus of this dissertation has been on how three sought-after and prestigious upper secondary schools position themselves in the educational market, but also how they are affected by and adjust to it. A further aim has been to analyse students’ educational strategies and the socialization processes that arise in their encounter with the schools as institutions.

This thesis has been guided by a theoretically inspired ethnography. The ethnographical data were primarily collected during a single academic year and within three separate elite upper secondary schools. The data set consists of observations in classrooms and other school-related spaces (meeting rooms, corridors etc.), interviews and data from official statistics. It also contains a wide array of documents, web sites, school magazines, anniversary books and photographs.

Using a Bourdieusian perspective, the analysis shows how both schools and students deploy strategies to cope with and adapt to the hierarchies and struggles of the contemporary educational market. The schools rely on accumulated institutionalized assets such as history, alumni, transfers to prestigious universities and their geographical locations. At the same time, they also need to provide an up-to-date educational setting to stay ahead, and moreover, to be able to collaborate and compete with the other elite schools. The analysis also illustrates why students choose these socially and academically selective schools and how they adjust to the school environment. It is illuminated that these schools are more than formal educational settings, they are places where students negotiate, debate, explore and develop soft skills. Nevertheless, they are also competitive school environments and while some students thrive, others struggle. This becomes apparent when they encounter and act in relation to the different social, symbolic and academic boundaries that exist in each school.

Sidan publicerades 2019-10-22 11:46 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-11-13 08:42 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.

Enkla tips får fler att avslöja falska nyheter

Felaktig information som cirkulerar online är en utmaning för moderna samhällen. Men enkla åtgärder tycks kunna hjälpa människor att urskilja de falska nyheterna.