Innerstadsgymnasierna: En studie av tre elitpräglade gymnasieskolor i Stockholm och deras positionering på utbildningsmarknaden

Hur hanterar de elitpräglade gymnasieskolorna konkurrensvillkoren på dagens gymnasiemarknad och hur kan elevernas val av gymnasieskola och program förstås? Det är frågor som Eric Larsson undersöker i sin avhandling om gymnasiemarknaden.

Fakta
Disputation

2019-11-08

Titel (sv)

Innerstadsgymnasierna: En studie av tre elitpräglade gymnasieskolor i Stockholm och deras positionering på utbildningsmarknaden

Titel (eng)

The inner city schools : A study concerning upper secondary elite schools in Stockholm, positioning and educational marketization

Författare

Eric Larsson

Handledare

Docent Elisabeth Hultqvist, Stockholms universitet Professor Annika Ullman, Stockholms universitet Jonas Gustafsson, Stockholms universitet

Opponent

Professor Lisbeth Lundahl, Umeå universitet

Institution

Institutionen för pedagogik och didaktik.

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande

Abstract in English:

During the early 1990s Sweden underwent extensive educational reforms. Vouchers, freedom of choice, establishment of so-called “free-schools” together with far-reaching decentralization took the place of a highly centralized educational system, with few private schools and a very low degree of differentiation. A stated intention of these reforms was that freedom of choice as well as a greater number of educational options would level the playing field. It was believed that existing regulations hampered socially disadvantaged students and, by extension, opportunities for social and geographical mobility. Educational marketization has advanced and intensified since the 1990s, particularly in metropolitan areas and medium-sized cities. This is evident both in the increasing number of schools and in students commuting to inner city schools, and additionally in the continuous development of marketing strategies. Consequently, marketization has become an institutionalized part of Swedish education, and students and schools must equally adjust to the prevailing competitive conditions. Much of the research in the field has focused on the effects and extension of marketization and how free-schools and school choice affect socially vulnerable areas. However, instead of focusing on schools in socially vulnerable areas, I am interested in the schools at the top of the hierarchy and the elite segment of upper secondary schools in Stockholm. More precisely, the focus of this dissertation has been on how three sought-after and prestigious upper secondary schools position themselves in the educational market, but also how they are affected by and adjust to it. A further aim has been to analyse students’ educational strategies and the socialization processes that arise in their encounter with the schools as institutions.

This thesis has been guided by a theoretically inspired ethnography. The ethnographical data were primarily collected during a single academic year and within three separate elite upper secondary schools. The data set consists of observations in classrooms and other school-related spaces (meeting rooms, corridors etc.), interviews and data from official statistics. It also contains a wide array of documents, web sites, school magazines, anniversary books and photographs.

Using a Bourdieusian perspective, the analysis shows how both schools and students deploy strategies to cope with and adapt to the hierarchies and struggles of the contemporary educational market. The schools rely on accumulated institutionalized assets such as history, alumni, transfers to prestigious universities and their geographical locations. At the same time, they also need to provide an up-to-date educational setting to stay ahead, and moreover, to be able to collaborate and compete with the other elite schools. The analysis also illustrates why students choose these socially and academically selective schools and how they adjust to the school environment. It is illuminated that these schools are more than formal educational settings, they are places where students negotiate, debate, explore and develop soft skills. Nevertheless, they are also competitive school environments and while some students thrive, others struggle. This becomes apparent when they encounter and act in relation to the different social, symbolic and academic boundaries that exist in each school.

Sidan publicerades 2019-10-22 11:46 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-11-13 08:42 av Susanne Sawander


Relaterat

Gymnasielärare i psykologi, 6 februari

En konferensdag som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på psykologiämnet! Under dagen berör vi ämnen som vad psykologiämnet är och varför ser det ut som det gör, hur psykologiämnet vara till nytta i framtiden, prokrastinering, formativ undervisning och bedömning i psykologiämnet samt hur vi kan bli kvitt rädslor genom att lära av andra. Superspännande dag, välkommen!

Källkritik i fokus, 28 januari i Stockholm

Ämnesövergripande dag för dig som vill fördjupa dig inom källkritik. Ta del av praxisnära föreläsningar om hur man kan avslöja nätets falska påståenden, nyhetsmedias kompetens inom källkritik - är det så bra som man kan förutsätta. Och hur kan du uppdatera din undervisning om källkritik? Välkommen!

Att möta det levda: Möjligheter och hinder för förståelse av levd religion i en studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning

Thérèse H. Britton har undersökt elevers förståelse av religion och religiositet och hur religionskunskapsundervisning i samband med studiebesök kan bidra till en sådan förståelse.

Innerstadsgymnasierna: En studie av tre elitpräglade gymnasieskolor i Stockholm och deras positionering på utbildningsmarknaden

Eric Larsson har forskat om hur elitpräglade gymnasieskolor påverkas av och förhåller sig till gymnasiemarknaden och hur elevernas väljer skola.

Historia på högstadiet: Historiekulturella yttringar i och utanför ett klassrum i Sverige hösten 2009

Hans Olofsson har undersökt hur högstadiets historieämne – förstått som en historiekulturell yttring – konstrueras och förändras över tid.

Vardagsvåld, mobbning och mobbningsförebyggande arbete i svensk skolkontext

Det pedagogiska bidraget i Paula Larssons är en förståelse för att mobbning är vardagsvåld vilket innebär en helt annan dignitet för skolans demokratiska uppdrag.

Algebrasvårigheter ur elev- och lärarperspektiv: Om hinder i lärandesituationer och utmaningar i undervisningssituationer

Birgit Gustafsson vill med sin avhandling fördjupa förståelsen för algebrasvårigheter sett ur elevperspektiv och lärarperspektiv.

Vad händer i lärares kollegiala samtalspraktik? En studie av mötet mellan en nationell kompetensutvecklingsinsats och en lokal fortbildningspraktik

Veronica Sülau har undersökt de samband som råder mellan en statlig kompetensutvecklingsinsats och den lokala fortbildningspraktiken för lärare.

I skrivandets spår: elever skriver i SO

Christina Lindh vill med sin avhandling beskriva och förstå vad som utmärker skrivpraktiker i SO.

Elever i matematiksvårigheter: Lärare och elever om låga prestationer i matematik

Det finns ett stort behov av evidensbaserade interventionsprogram för elever med låga prestationer i matematik. Det konstaterar Ingmar Karlsson som forskat om elever med matematiksvårigheter.

Textsamtalens möjligheter och begränsningar i språkligt heterogena fysikklassrum

Jenny Uddling vill med sin avhandling bidra med kunskaper om lärares didaktiska val i samband med textsamtal i språkligt heterogena fysikklassrum, där flera elever är andraspråkselever.

Omöjligt uppdrag. Om rättslig styrning och normkollisioner i skolans kompensatoriska uppdrag

Hur har kollektivistiska och individualistiska värden manifesterats i den rättsliga styrningen av skolans kompensatoriska uppdrag? Det är en av frågorna som David Ryffé undersöker i sin avhandling.

Om historieämnets politiska dimension: diskursiva logiker i didaktisk praktik

Andreas Mårdh vill med sin avhandling ta ett samlat grepp om det svenska historieämnets politiska dimension.

Lära historia genom källor: Undervisning och lärande av historisk källtolkning i grundskolan och gymnasieskolan

Patrik Johanssons avhandling undersöker innebörden av att kunna tolka historiska källor och vilka svårigheterna är när elever ska lära sig detta.

Skriva historia. Literacyförväntningar och elevtexter i historieämnet på mellan- och högstadiet

Susanne Staf har utforskat centrala aspekter av de literacyförväntningar som elever i grundskolan möter i historieämnet.

Livslang læring och livslang vejledning – en kompetencediskurs : dannelse og kompetence som sprog og policy i Norge, Sverige og Danmark

Simon Schulin har undersökt och analyserat två inlärningspedagogiska begrepp, nämligen bildning och kompetens.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Så kan skolnärvaro främjas

Att skolfrånvaro och psykisk ohälsa hos unga hänger ihop har uppmärksammats under de senaste åren. En ny forskningsöversikt har sammanställt kunskapsläget för vilka faktorer som främjar skolnärvaro.

”Lek är en bra social träning”

Ett forskningsprojekt på Grebyskolans fritidshem gav både samsyn och utvecklad lek. Läs artikeln ur senaste numret av Skolportens magasin här.

Consequences of school grading systems on adolescent health: evidence from a Swedish school reform

A new study has examined a reform of the Swedish school system; a reform centred on the introduction of grades and increased use of testing, especially standardised national tests, in the 6th and 7th school year. The reform had an indirect effect on psychosomatic symptoms and life satisfaction for these pupils. The negative effects of the reform were generally stronger for girls.

Elever med erfarenhet av robotar kritiska till att ha dem i klassrummet

Digitaliseringen och samhällets snabba tekniska utveckling har bidragit till diskussioner och tester av pedagogiska robotar i skolan. Ny forskning från Göteborgs universitet visar att elever med erfarenhet av robotar som läser av och analyserar känslor är mer negativa till dem än elever som inte träffat på dessa robotar tidigare.

In the Principal’s Office: Clark Elementary’s Isley shares strategies to develop teachers

Virginia elementary-school principal Anna Isley says building leadership skills of teachers can help boost retention rates and improve student performance. Isley, who began her career as a teacher, says connecting with other teachers in her first year set her on the path to success.