Innerstadsgymnasierna: En studie av tre elitpräglade gymnasieskolor i Stockholm och deras positionering på utbildningsmarknaden

Hur hanterar de elitpräglade gymnasieskolorna konkurrensvillkoren på dagens gymnasiemarknad och hur kan elevernas val av gymnasieskola och program förstås? Det är frågor som Eric Larsson undersöker i sin avhandling om gymnasiemarknaden.

Fakta
Disputation

2019-11-08

Titel (sv)

Innerstadsgymnasierna: En studie av tre elitpräglade gymnasieskolor i Stockholm och deras positionering på utbildningsmarknaden

Titel (eng)

The inner city schools : A study concerning upper secondary elite schools in Stockholm, positioning and educational marketization

Författare

Eric Larsson

Handledare

Docent Elisabeth Hultqvist, Stockholms universitet Professor Annika Ullman, Stockholms universitet Jonas Gustafsson, Stockholms universitet

Opponent

Professor Lisbeth Lundahl, Umeå universitet

Institution

Institutionen för pedagogik och didaktik.

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande

Abstract in English:

During the early 1990s Sweden underwent extensive educational reforms. Vouchers, freedom of choice, establishment of so-called “free-schools” together with far-reaching decentralization took the place of a highly centralized educational system, with few private schools and a very low degree of differentiation. A stated intention of these reforms was that freedom of choice as well as a greater number of educational options would level the playing field. It was believed that existing regulations hampered socially disadvantaged students and, by extension, opportunities for social and geographical mobility. Educational marketization has advanced and intensified since the 1990s, particularly in metropolitan areas and medium-sized cities. This is evident both in the increasing number of schools and in students commuting to inner city schools, and additionally in the continuous development of marketing strategies. Consequently, marketization has become an institutionalized part of Swedish education, and students and schools must equally adjust to the prevailing competitive conditions. Much of the research in the field has focused on the effects and extension of marketization and how free-schools and school choice affect socially vulnerable areas. However, instead of focusing on schools in socially vulnerable areas, I am interested in the schools at the top of the hierarchy and the elite segment of upper secondary schools in Stockholm. More precisely, the focus of this dissertation has been on how three sought-after and prestigious upper secondary schools position themselves in the educational market, but also how they are affected by and adjust to it. A further aim has been to analyse students’ educational strategies and the socialization processes that arise in their encounter with the schools as institutions.

This thesis has been guided by a theoretically inspired ethnography. The ethnographical data were primarily collected during a single academic year and within three separate elite upper secondary schools. The data set consists of observations in classrooms and other school-related spaces (meeting rooms, corridors etc.), interviews and data from official statistics. It also contains a wide array of documents, web sites, school magazines, anniversary books and photographs.

Using a Bourdieusian perspective, the analysis shows how both schools and students deploy strategies to cope with and adapt to the hierarchies and struggles of the contemporary educational market. The schools rely on accumulated institutionalized assets such as history, alumni, transfers to prestigious universities and their geographical locations. At the same time, they also need to provide an up-to-date educational setting to stay ahead, and moreover, to be able to collaborate and compete with the other elite schools. The analysis also illustrates why students choose these socially and academically selective schools and how they adjust to the school environment. It is illuminated that these schools are more than formal educational settings, they are places where students negotiate, debate, explore and develop soft skills. Nevertheless, they are also competitive school environments and while some students thrive, others struggle. This becomes apparent when they encounter and act in relation to the different social, symbolic and academic boundaries that exist in each school.

Sidan publicerades 2019-10-22 11:46 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-11-13 08:42 av Susanne Sawander


Relaterat

Gymnasielärare i psykologi, 6 februari

En konferensdag som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på psykologiämnet! Under dagen berör vi ämnen som vad psykologiämnet är och varför ser det ut som det gör, hur psykologiämnet vara till nytta i framtiden, prokrastinering, formativ undervisning och bedömning i psykologiämnet samt hur vi kan bli kvitt rädslor genom att lära av andra. Superspännande dag, välkommen!

Källkritik i fokus, 28 januari i Stockholm

Ämnesövergripande dag för dig som vill fördjupa dig inom källkritik. Ta del av praxisnära föreläsningar om hur man kan avslöja nätets falska påståenden, nyhetsmedias kompetens inom källkritik - är det så bra som man kan förutsätta. Och hur kan du uppdatera din undervisning om källkritik? Välkommen!

Estetiska erfarenheter i naturmöten. En fenomenologisk studie av upplevelser av skog, växtlighet och undervisning

Margaretha Häggström har bland annat undersökt elevers erfarenheter av naturmöten i skolundervisningen..

Skrivprocesser på högskolan. Text, plats och materialitet i uppsatsskrivandet

Genom att undersöka skrivprocesser på högskolan belyser Sofia Horts avhandling frågan om hur studenters dagliga akademiska skrivande blir till.

Didaktisk praxis i Waldorfskolan. En didaktisk analys och bildningsteoretisk tolkning av fyra Waldorflärares pedagogiska tänkande och förhållningssätt

Leif Tjärnstig har forskat om Waldorfpedagogiken, dess tänkande och förhållningsätt.

Att lära genom improvisation – en didaktisk studie i grundskolans musikundervisning

Christina Larsson har i sin avhandling utforskat improvisationens villkor och roll i grundskolans musikundervisning.

Att leda ett utmanande skoluppdrag i förändring: Rektorers ledarskap i likabehandlingsarbete

Greta Lindberg vill med sin avhandling utveckla kunskap om det statligt formulerade likabehandlingsuppdraget och hur det omsätts i rektorers och huvudmäns styrning och ledning av likabehandlingsarbete.

Med blicken på möten. Bubers pedagogiska idé i dialog med förskolans praktik

I sin forskning om förskolan har Maria Fredriksson undersökt  vad som sker med dialoger när det ansluter fler barn till den situation där dialogen pågår.

Bilder som berättar: om kunskap, makt och traditioner i grundskolans bildundervisning

Vad kännetecknar arbetet med berättande bilder med avseende på bildundervisningens innehåll och form? Det är en av frågorna som Frida Marklund undersöker i sin avhandling.

Muslimska kvinnors mobilitet : Möjligheter och hinder i de liberala idealens Sverige

Nina Jakku har undersökt muslimska kvinnors erfarenheter av bemötanden och representationer av dem i Sverige – i vardagslivet och när de intar offentliga roller i sammanhang som utbildningsväsendet och arbetslivet.

Att möta det levda: Möjligheter och hinder för förståelse av levd religion i en studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning

Thérèse Halvarson Britton har undersökt elevers förståelse av religion och religiositet och hur religionskunskapsundervisning i samband med studiebesök kan bidra till en sådan förståelse.

Innerstadsgymnasierna: En studie av tre elitpräglade gymnasieskolor i Stockholm och deras positionering på utbildningsmarknaden

Eric Larsson har forskat om hur elitpräglade gymnasieskolor påverkas av och förhåller sig till gymnasiemarknaden och hur elevernas väljer skola.

Historia på högstadiet: Historiekulturella yttringar i och utanför ett klassrum i Sverige hösten 2009

Hans Olofsson har undersökt hur högstadiets historieämne – förstått som en historiekulturell yttring – konstrueras och förändras över tid.

Vardagsvåld, mobbning och mobbningsförebyggande arbete i svensk skolkontext

Det pedagogiska bidraget i Paula Larssons är en förståelse för att mobbning är vardagsvåld vilket innebär en helt annan dignitet för skolans demokratiska uppdrag.

Algebrasvårigheter ur elev- och lärarperspektiv: Om hinder i lärandesituationer och utmaningar i undervisningssituationer

Birgit Gustafsson vill med sin avhandling fördjupa förståelsen för algebrasvårigheter sett ur elevperspektiv och lärarperspektiv.

Vad händer i lärares kollegiala samtalspraktik? En studie av mötet mellan en nationell kompetensutvecklingsinsats och en lokal fortbildningspraktik

Veronica Sülau har undersökt de samband som råder mellan en statlig kompetensutvecklingsinsats och den lokala fortbildningspraktiken för lärare.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

(Lärar)avlastande yrkesgrupper – Var går gränserna?

En studie om nya fördelningar av och förhandlingar om arbete i skolan. (pdf)

Språkförmågan byggs i förskolan

Systematiska språklekar i förskolan kan förbättra barns läskunnighet, särskilt barn med lässvårigheter. Ann-Christina Kjeldsens studie har fått stor internationell uppmärksamhet.

Ledarens betydelse – en kulturell arkitekt

En av ledarens viktigaste roll är att vara en visionsbärare! Ledaren sätter ord på varför organisationen finns. Varför man gör det man gör, vad allt hårt arbete ska leda till och vad som ska ha hänt när vi är i mål? Vad längtar ledaren efter att få se? Vad strävar ledaren efter och vilka medel har ledaren byggt in i sin organisation för att nå dit?

Elevcoachning gav ökad närvaro

Ökad närvaro och måluppfyllelse med professionell elevcoachning. Så heter slutrapporten om ett projekt om elevcoachning i en kommunal grundskola i Stockholm som Specialpedagogiska skolmyndigheten stöttat.

Bristande samverkan när barn inte vill gå i skolan

Samverkan mellan skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri fungerar ofta dåligt kring barn och unga som slutat gå till skolan. Under året ska Skolverket kartlägga omfattningen av elevfrånvaro och skolors förebyggande arbete.