Dela:

Insändare i Kamratposten: Uttryck för villkor i barns kulturella sammanhang

Fakta
Disputation

2011-06-08

Titel (sv)

Insändare i Kamratposten: Uttryck för villkor i barns kulturella sammanhang

Titel (eng)

Letter’s to the Editor in ’Kamratposten’: Expressions of Conditions in Children’s Cultural Settings

Författare

Catharina Hällström

Handledare

Professor emerita Birgitta Qvarsell, Professor Karin Helander

Opponent

Docent Barbro Johansson

Institution

Institutionen för pedagogik och didaktik

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs Skolportens intervju med Catharina Hällström

Svenskt abstrakt:

Syftet med studien är att lyfta fram barns villkor och tillvaro såsomdet kommer till uttryck i den specifika genren en barntidningsinsändaravdelning. Avhandlingens frågeställningar är riktade tillläsarbidrag vilka publicerats i Kamratposten 1977, 1987, 1997 och 2007. Sammanlagt ingår 1054 insändartexter i studiens empiriska material.

I avhandlingen uppfattas Kamratpostens insändaravdelning som en jämnårigkultur och socialisationskultur där yttringar för, av, med, och bland barn löper samman i den mening att barnkulturella normer inom yttringarna möter varandra och skapar villkor för skribenternas textuella kommunikation. Det handlar om villkor barnförfattare erfar, tolkar och reproducerar med utgångspunkt från sin vardagstillvaro men också om villkor vilka olika tidningsredaktioner format i ett vuxenstyrt forum för barn.

Avhandlingen har en semiotisk, kulturpedagogisk och barnkulturell förankring som inledningsvis tar stöd i tankar kring kultur som teckensystem inbegripet de öppnande begreppen utvecklingsuppgifter och meningserbjudanden. Under studiens tolkningsprocess har de centrala villkorsskapande fenomenen tillhörighet och plats genererats ur insändartexter som empiriska data. Utgående från avhandlingens abduktivaanalysarbete framkommer hur en dialektik mellan tillhörighet och platsskapar såväl olustiga som lustfyllda laddningar och villkor. Oberoende av tid lyfter skribenter fram betydelsen av att höra till familj, kamratgemenskap samt grupperna flickor och grupperna pojkar som avgörande för livstillfredsställelse och välbefinnande i tillvaron.

I studiens resultatpresentation framgår att barnförfattarnas erfarenheter inte alltid är av positivt slag. Skribenter uttrycker laddat olustiga yttringar om familjeliv, om repression i skolans sammanhang samt om att behöva inordna sig plats i könstraditionellt vardagsliv. Samtidigt presenterar studiens resultatanalys laddat lustfyllda yttringar om trygg familjegemenskap, där särskilt mödrars varma omsorg och syskonlek beskrivs som glädjefyllt och erbjudande.Lustfylld kamratsamvaro skildras också kännetecknad av ömsesidighet, humor och lek, men det handlar övervägande om sammanhang utanför skolan.Romantiska relationer och kärlekens uttryck får dessutom alltmer uppmärksamhet i såväl tidning som avdelning. Åtskilliga läsarbidrag uttrycker erfarenheter av kära lekar mellan pojkar och flickor, framför allt under skoltid.

Med utgångspunkt från studiens material framkommer att skribenternas texter handlar om mer än att höra till i olika sammanhang. Det tycks röra en möjlighet ”att få vara med” reellt, att förhandla och vara delaktig i familjeliv och familjebeslut, att lyssnas till och vara socialt delaktig i kamratsamvaro samt inom varierande flick- och pojkgrupper. Sammantaget handlar insändartexternas innehåll om emotionella vardagsdemokratiska kvaliteter i barns kulturella sammanhang- värdefull kunskap att lyssna till och ta tillvara.

Sidan publicerades 2011-05-16 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 10:15 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser