2011-05-16 00:00  2222 Dela:

Insändare i Kamratposten: Uttryck för villkor i barns kulturella sammanhang

Fakta
Disputation

2011-06-08

Titel (sv)

Insändare i Kamratposten: Uttryck för villkor i barns kulturella sammanhang

Titel (eng)

Letter’s to the Editor in ’Kamratposten’: Expressions of Conditions in Children’s Cultural Settings

Författare

Catharina Hällström

Handledare

Professor emerita Birgitta Qvarsell, Professor Karin Helander

Opponent

Docent Barbro Johansson

Institution

Institutionen för pedagogik och didaktik

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs Skolportens intervju med Catharina Hällström

Svenskt abstrakt:

Syftet med studien är att lyfta fram barns villkor och tillvaro såsomdet kommer till uttryck i den specifika genren en barntidningsinsändaravdelning. Avhandlingens frågeställningar är riktade tillläsarbidrag vilka publicerats i Kamratposten 1977, 1987, 1997 och 2007. Sammanlagt ingår 1054 insändartexter i studiens empiriska material.

I avhandlingen uppfattas Kamratpostens insändaravdelning som en jämnårigkultur och socialisationskultur där yttringar för, av, med, och bland barn löper samman i den mening att barnkulturella normer inom yttringarna möter varandra och skapar villkor för skribenternas textuella kommunikation. Det handlar om villkor barnförfattare erfar, tolkar och reproducerar med utgångspunkt från sin vardagstillvaro men också om villkor vilka olika tidningsredaktioner format i ett vuxenstyrt forum för barn.

Avhandlingen har en semiotisk, kulturpedagogisk och barnkulturell förankring som inledningsvis tar stöd i tankar kring kultur som teckensystem inbegripet de öppnande begreppen utvecklingsuppgifter och meningserbjudanden. Under studiens tolkningsprocess har de centrala villkorsskapande fenomenen tillhörighet och plats genererats ur insändartexter som empiriska data. Utgående från avhandlingens abduktivaanalysarbete framkommer hur en dialektik mellan tillhörighet och platsskapar såväl olustiga som lustfyllda laddningar och villkor. Oberoende av tid lyfter skribenter fram betydelsen av att höra till familj, kamratgemenskap samt grupperna flickor och grupperna pojkar som avgörande för livstillfredsställelse och välbefinnande i tillvaron.

I studiens resultatpresentation framgår att barnförfattarnas erfarenheter inte alltid är av positivt slag. Skribenter uttrycker laddat olustiga yttringar om familjeliv, om repression i skolans sammanhang samt om att behöva inordna sig plats i könstraditionellt vardagsliv. Samtidigt presenterar studiens resultatanalys laddat lustfyllda yttringar om trygg familjegemenskap, där särskilt mödrars varma omsorg och syskonlek beskrivs som glädjefyllt och erbjudande.Lustfylld kamratsamvaro skildras också kännetecknad av ömsesidighet, humor och lek, men det handlar övervägande om sammanhang utanför skolan.Romantiska relationer och kärlekens uttryck får dessutom alltmer uppmärksamhet i såväl tidning som avdelning. Åtskilliga läsarbidrag uttrycker erfarenheter av kära lekar mellan pojkar och flickor, framför allt under skoltid.

Med utgångspunkt från studiens material framkommer att skribenternas texter handlar om mer än att höra till i olika sammanhang. Det tycks röra en möjlighet ”att få vara med” reellt, att förhandla och vara delaktig i familjeliv och familjebeslut, att lyssnas till och vara socialt delaktig i kamratsamvaro samt inom varierande flick- och pojkgrupper. Sammantaget handlar insändartexternas innehåll om emotionella vardagsdemokratiska kvaliteter i barns kulturella sammanhang- värdefull kunskap att lyssna till och ta tillvara.

Sidan publicerades 2011-05-16 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 10:15 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.