Dela:

Insändare i Kamratposten: Uttryck för villkor i barns kulturella sammanhang

Fakta
Disputation

2011-06-08

Titel (sv)

Insändare i Kamratposten: Uttryck för villkor i barns kulturella sammanhang

Titel (eng)

Letter’s to the Editor in ’Kamratposten’: Expressions of Conditions in Children’s Cultural Settings

Författare

Catharina Hällström

Handledare

Professor emerita Birgitta Qvarsell, Professor Karin Helander

Opponent

Docent Barbro Johansson

Institution

Institutionen för pedagogik och didaktik

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs Skolportens intervju med Catharina Hällström

Svenskt abstrakt:

Syftet med studien är att lyfta fram barns villkor och tillvaro såsomdet kommer till uttryck i den specifika genren en barntidningsinsändaravdelning. Avhandlingens frågeställningar är riktade tillläsarbidrag vilka publicerats i Kamratposten 1977, 1987, 1997 och 2007. Sammanlagt ingår 1054 insändartexter i studiens empiriska material.

I avhandlingen uppfattas Kamratpostens insändaravdelning som en jämnårigkultur och socialisationskultur där yttringar för, av, med, och bland barn löper samman i den mening att barnkulturella normer inom yttringarna möter varandra och skapar villkor för skribenternas textuella kommunikation. Det handlar om villkor barnförfattare erfar, tolkar och reproducerar med utgångspunkt från sin vardagstillvaro men också om villkor vilka olika tidningsredaktioner format i ett vuxenstyrt forum för barn.

Avhandlingen har en semiotisk, kulturpedagogisk och barnkulturell förankring som inledningsvis tar stöd i tankar kring kultur som teckensystem inbegripet de öppnande begreppen utvecklingsuppgifter och meningserbjudanden. Under studiens tolkningsprocess har de centrala villkorsskapande fenomenen tillhörighet och plats genererats ur insändartexter som empiriska data. Utgående från avhandlingens abduktivaanalysarbete framkommer hur en dialektik mellan tillhörighet och platsskapar såväl olustiga som lustfyllda laddningar och villkor. Oberoende av tid lyfter skribenter fram betydelsen av att höra till familj, kamratgemenskap samt grupperna flickor och grupperna pojkar som avgörande för livstillfredsställelse och välbefinnande i tillvaron.

I studiens resultatpresentation framgår att barnförfattarnas erfarenheter inte alltid är av positivt slag. Skribenter uttrycker laddat olustiga yttringar om familjeliv, om repression i skolans sammanhang samt om att behöva inordna sig plats i könstraditionellt vardagsliv. Samtidigt presenterar studiens resultatanalys laddat lustfyllda yttringar om trygg familjegemenskap, där särskilt mödrars varma omsorg och syskonlek beskrivs som glädjefyllt och erbjudande.Lustfylld kamratsamvaro skildras också kännetecknad av ömsesidighet, humor och lek, men det handlar övervägande om sammanhang utanför skolan.Romantiska relationer och kärlekens uttryck får dessutom alltmer uppmärksamhet i såväl tidning som avdelning. Åtskilliga läsarbidrag uttrycker erfarenheter av kära lekar mellan pojkar och flickor, framför allt under skoltid.

Med utgångspunkt från studiens material framkommer att skribenternas texter handlar om mer än att höra till i olika sammanhang. Det tycks röra en möjlighet ”att få vara med” reellt, att förhandla och vara delaktig i familjeliv och familjebeslut, att lyssnas till och vara socialt delaktig i kamratsamvaro samt inom varierande flick- och pojkgrupper. Sammantaget handlar insändartexternas innehåll om emotionella vardagsdemokratiska kvaliteter i barns kulturella sammanhang- värdefull kunskap att lyssna till och ta tillvara.

Sidan publicerades 2011-05-16 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 10:15 av


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att stödfunktionerna verkligen ger stöd. Det är några saker som skolledare kan göra för att minska sin stress, menar Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Alla behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här får du stöd i det arbetet.

Klassrumslösa skolor – framtiden eller ett ovetenskapligt experiment?

Minst 1 000 nya skolor ska byggas. Flera av dem blir utan klassrum. ”Äntligen”, säger förespråkarna. ”Mer forskning behövs”, varnar kritikerna. Läraren granskar det nya sättet att bygga skolor och besöker den klassrumslösa skolan som hyllades – och sen blev ett skräckexempel.

Forskning för en bättre skolmiljö med hjälp av IoT

Forskare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, ska under de kommande två åren undersöka hur internet of things, IoT, kan användas för att skapa en bättre skolmiljö och stärka elevers hälsa. Projektet genomförs i samverkan med flera aktörer och utgår från en högstadieskola i Arvika kommun.