Integrating Computational Thinking into Swedish Compulsory Education with Block-Based Programming: A case study from the perspective of teachers

Lechen Zhang har undersökt om lärare kan integrera datalogiskt tänkande och programmering i ämnet matematik och teknik trots begränsad kompetens på området.

Fakta
Disputation

2020-12-09

Titel (eng)

Integrating Computational Thinking into Swedish Compulsory Education with Block-Based Programming: A case study from the perspective of teachers

Författare

Lechen Zhang

Handledare

Associate professor Jalal Nouri, Stockholms universitet

Opponent

Professor Peter Parnes, Luleå tekniska universitet.

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Lechen Zhang

Svenskt abstrakt:

Datalogiskt tänkande (DT) tar en allt större plats i grundskoleutbildningen över hela världen. Programmering anses vara ett lämpligt och standardiserat sätt att lära ut DT. Blockbaserade programmeringsspråk, som Scratch, har framgångsrikt attraherat många unga användare i klassrummen under det senaste decenniet. Mycket av framgången kan härledas till de fördelar som blockbaserade programmeringsspråk har, till exempel att de är mediarika och har enkla syntax. Under de senaste globala reformerna av DT har Sverige reviderat läroplanen för grundskolan så att den inkluderar DT och programmering. Den nya svenska läroplanen kräver att DT och programmering huvudsakligen ska ingå i ämnet matematik och teknik från och med juli 2018. Det finns dock stora utmaningar med denna utbildningsreform. Historiskt sett har DT och programmering inte varit en del av lärarutbildningen och är inte heller fokus för lärarnas professionella utveckling och vidareutbildning. Syftet med denna avhandling var att undersöka om lärare kan integrera DT och programmering i ämnet matematik och teknik trots begränsad kompetens på området. Vidare undersöker denna avhandling integrationsprocessen för DT och programmering i svensk utbildning i ett lärarperspektiv. Specifikt så granskar den två viktiga aspekter av integrationen: DT färdigheterna som lärts ut av lärarna i blockbaserade programmeringsspråk och lärarnas kompetens inom DT och programmering. För att undersöka integrationsprocessen genomfördes en fallstudie inom ramen av ett nationellt forsknings- och utvecklingsprojekt som syftar till att förbättra grundskolelärarnas kompetens i DT och pedagogiska färdigheter i programmering. Flera datakällor samlades in, triangulerades och analyserades kvalitativt och kvantitativt. Undersökningen testade och utvidgade ett ramverk för DT som beskriver de färdigheter som kan förvärvas genom blockbaserade programmeringsspråk. Studien visar också de färdigheter i DT som lärare har inkluderat i sin undervisning och bedömning, liksom de inlärnings- och undervisningssvårigheter som har uppstått. Studien visade vidare en inlärningsprogression av färdigheterna för DT hos unga elever. Studien jämförde de färdigheter som anges i ramverket med de färdigheter som lärts ut och bedömts. Skillnaderna i jämförelsen visar att lärarna har begränsade färdigheter i DT och programmering. Slutligen konstruerades ett test som systematiskt kartlägger lärarnas kompetens i DT. Studien undersökte även förhållandet mellan lärarnas bakgrund och deras kompetens i DT. ii Sammanfattningsvis undersöker denna studie viktiga aspekter av integrationen av datalogiskt tänkande och programmering i svensk grundskoleutbildning. Så vitt författaren vet saknas studier på detta område sedan den nya läroplanen trädde i kraft. Denna studie bidrar därför med värdefulla detaljer för integrationen. Dessutom bidrar detta arbete med kunskap om lärares kompetens inom DT, eftersom relevanta studier på området är sällsynta. Genom att fokusera på vad lärarna valde att undervisa i och deras kompetens inom DT, så lyfter denna studie lärarnas perspektiv. På grund av fallstudiens design kan dessutom resultaten tillämpas direkt i praktiken, såsom planeringsinstruktioner och utformning av bedömningar, identifiering av områden för förbättring och styrning av den framtida professionella utvecklingen.

Sidan publicerades 2020-12-16 10:47 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2021-02-03 08:26 av Susanne Sawander


Relaterat

Matematiklärares planering – en ständigt pågående process

Matematiklärares planering är en process som är svår att avgränsa, visar Helena Grundéns avhandling. I studien framkommer också att lärare ibland känner sig pressade att planera för en undervisning med ett allt större fokus på prestation, bedömningar och mätningar.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser

Ylva Weitz vill med sin avhandling "Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser" fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.