Integrating Computational Thinking into Swedish Compulsory Education with Block-Based Programming: A case study from the perspective of teachers

Lechen Zhang har undersökt om lärare kan integrera datalogiskt tänkande och programmering i ämnet matematik och teknik trots begränsad kompetens på området.

Fakta
Disputation

2020-12-09

Titel (eng)

Integrating Computational Thinking into Swedish Compulsory Education with Block-Based Programming: A case study from the perspective of teachers

Författare

Lechen Zhang

Handledare

Associate professor Jalal Nouri, Stockholms universitet

Opponent

Professor Peter Parnes, Luleå tekniska universitet.

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Datalogiskt tänkande (DT) tar en allt större plats i grundskoleutbildningen över hela världen. Programmering anses vara ett lämpligt och standardiserat sätt att lära ut DT. Blockbaserade programmeringsspråk, som Scratch, har framgångsrikt attraherat många unga användare i klassrummen under det senaste decenniet. Mycket av framgången kan härledas till de fördelar som blockbaserade programmeringsspråk har, till exempel att de är mediarika och har enkla syntax. Under de senaste globala reformerna av DT har Sverige reviderat läroplanen för grundskolan så att den inkluderar DT och programmering. Den nya svenska läroplanen kräver att DT och programmering huvudsakligen ska ingå i ämnet matematik och teknik från och med juli 2018. Det finns dock stora utmaningar med denna utbildningsreform. Historiskt sett har DT och programmering inte varit en del av lärarutbildningen och är inte heller fokus för lärarnas professionella utveckling och vidareutbildning. Syftet med denna avhandling var att undersöka om lärare kan integrera DT och programmering i ämnet matematik och teknik trots begränsad kompetens på området. Vidare undersöker denna avhandling integrationsprocessen för DT och programmering i svensk utbildning i ett lärarperspektiv. Specifikt så granskar den två viktiga aspekter av integrationen: DT färdigheterna som lärts ut av lärarna i blockbaserade programmeringsspråk och lärarnas kompetens inom DT och programmering. För att undersöka integrationsprocessen genomfördes en fallstudie inom ramen av ett nationellt forsknings- och utvecklingsprojekt som syftar till att förbättra grundskolelärarnas kompetens i DT och pedagogiska färdigheter i programmering. Flera datakällor samlades in, triangulerades och analyserades kvalitativt och kvantitativt. Undersökningen testade och utvidgade ett ramverk för DT som beskriver de färdigheter som kan förvärvas genom blockbaserade programmeringsspråk. Studien visar också de färdigheter i DT som lärare har inkluderat i sin undervisning och bedömning, liksom de inlärnings- och undervisningssvårigheter som har uppstått. Studien visade vidare en inlärningsprogression av färdigheterna för DT hos unga elever. Studien jämförde de färdigheter som anges i ramverket med de färdigheter som lärts ut och bedömts. Skillnaderna i jämförelsen visar att lärarna har begränsade färdigheter i DT och programmering. Slutligen konstruerades ett test som systematiskt kartlägger lärarnas kompetens i DT. Studien undersökte även förhållandet mellan lärarnas bakgrund och deras kompetens i DT. ii Sammanfattningsvis undersöker denna studie viktiga aspekter av integrationen av datalogiskt tänkande och programmering i svensk grundskoleutbildning. Så vitt författaren vet saknas studier på detta område sedan den nya läroplanen trädde i kraft. Denna studie bidrar därför med värdefulla detaljer för integrationen. Dessutom bidrar detta arbete med kunskap om lärares kompetens inom DT, eftersom relevanta studier på området är sällsynta. Genom att fokusera på vad lärarna valde att undervisa i och deras kompetens inom DT, så lyfter denna studie lärarnas perspektiv. På grund av fallstudiens design kan dessutom resultaten tillämpas direkt i praktiken, såsom planeringsinstruktioner och utformning av bedömningar, identifiering av områden för förbättring och styrning av den framtida professionella utvecklingen.

Sidan publicerades 2020-12-16 10:47 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Matematiklärares planering – en ständigt pågående process

Matematiklärares planering är en process som är svår att avgränsa, visar Helena Grundéns avhandling. I studien framkommer också att lärare ibland känner sig pressade att planera för en undervisning med ett allt större fokus på prestation, bedömningar och mätningar.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Specialpedagogik för grundskolan Stockholm

Ta del av föreläsningar om bl.a. engelskundervisning för elever med dyslexi och språkstörning, digitala verktyg för tillgänglig lärmiljö i matematik och hur lärmiljön i idrott kan anpassas för elever med npf. Välkommen!

Modersmål Webbkonferens

Välkommen till en webbsänd konferens där vi fördjupar oss i flerspråkighet och modersmålsundervisningens komplexitet! Under tio dagar har du tillgång till förinspelade föreläsningar, som låter dig ta del av aktuell forskning och praktiska metoder med fokus på möjligheter och utveckling.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Hur ökas motivationen för matematik i grundskolans tidiga år?

Högskolan Väst representerar Sverige i ett internationellt forskningsprojekt med sex andra länder där man ska undersöka motivationen för matematik i grundskolans tidigare år. Projektet ska också studera hur man kan öka motivationen, framför allt i övergången från låg- till mellanstadiet.

Mätbara mål och elever i centrum för litteraturundervisning

Litteraturundervisningen i gymnasieskolan styrs i första hand av ämnesplanernas mätbara mål. Två vanligt förekommande syften med litteraturläsning i skolan är språkutveckling och läsförståelse. Det visar en studie från Umeå universitet.

Rektorernas utmaningar i utsatta området kartläggs

Hög elevomsättning, vakter och hungriga barn. Rektorer i utsatta områden kämpar ofta med tuffa utmaningar som andra skolor inte har på samma sätt. I ett projekt kartlägger nu Göteborgs universitet det stöd som krävs för att få alla elever godkända.

Leda i lågintensiva kriser

Aida Alvinius, docent och krisexpert vid Försvarshögskolan, visar hur skolledare kan arbeta under lågintensiva kriser. (webb-tv)