Integrating Computational Thinking into Swedish Compulsory Education with Block-Based Programming: A case study from the perspective of teachers

Lechen Zhang har undersökt om lärare kan integrera datalogiskt tänkande och programmering i ämnet matematik och teknik trots begränsad kompetens på området.

Svenskt abstrakt:

Datalogiskt tänkande (DT) tar en allt större plats i grundskoleutbildningen över hela världen. Programmering anses vara ett lämpligt och standardiserat sätt att lära ut DT. Blockbaserade programmeringsspråk, som Scratch, har framgångsrikt attraherat många unga användare i klassrummen under det senaste decenniet. Mycket av framgången kan härledas till de fördelar som blockbaserade programmeringsspråk har, till exempel att de är mediarika och har enkla syntax. Under de senaste globala reformerna av DT har Sverige reviderat läroplanen för grundskolan så att den inkluderar DT och programmering. Den nya svenska läroplanen kräver att DT och programmering huvudsakligen ska ingå i ämnet matematik och teknik från och med juli 2018. Det finns dock stora utmaningar med denna utbildningsreform. Historiskt sett har DT och programmering inte varit en del av lärarutbildningen och är inte heller fokus för lärarnas professionella utveckling och vidareutbildning. Syftet med denna avhandling var att undersöka om lärare kan integrera DT och programmering i ämnet matematik och teknik trots begränsad kompetens på området. Vidare undersöker denna avhandling integrationsprocessen för DT och programmering i svensk utbildning i ett lärarperspektiv. Specifikt så granskar den två viktiga aspekter av integrationen: DT färdigheterna som lärts ut av lärarna i blockbaserade programmeringsspråk och lärarnas kompetens inom DT och programmering. För att undersöka integrationsprocessen genomfördes en fallstudie inom ramen av ett nationellt forsknings- och utvecklingsprojekt som syftar till att förbättra grundskolelärarnas kompetens i DT och pedagogiska färdigheter i programmering. Flera datakällor samlades in, triangulerades och analyserades kvalitativt och kvantitativt. Undersökningen testade och utvidgade ett ramverk för DT som beskriver de färdigheter som kan förvärvas genom blockbaserade programmeringsspråk. Studien visar också de färdigheter i DT som lärare har inkluderat i sin undervisning och bedömning, liksom de inlärnings- och undervisningssvårigheter som har uppstått. Studien visade vidare en inlärningsprogression av färdigheterna för DT hos unga elever. Studien jämförde de färdigheter som anges i ramverket med de färdigheter som lärts ut och bedömts. Skillnaderna i jämförelsen visar att lärarna har begränsade färdigheter i DT och programmering. Slutligen konstruerades ett test som systematiskt kartlägger lärarnas kompetens i DT. Studien undersökte även förhållandet mellan lärarnas bakgrund och deras kompetens i DT. ii Sammanfattningsvis undersöker denna studie viktiga aspekter av integrationen av datalogiskt tänkande och programmering i svensk grundskoleutbildning. Så vitt författaren vet saknas studier på detta område sedan den nya läroplanen trädde i kraft. Denna studie bidrar därför med värdefulla detaljer för integrationen. Dessutom bidrar detta arbete med kunskap om lärares kompetens inom DT, eftersom relevanta studier på området är sällsynta. Genom att fokusera på vad lärarna valde att undervisa i och deras kompetens inom DT, så lyfter denna studie lärarnas perspektiv. På grund av fallstudiens design kan dessutom resultaten tillämpas direkt i praktiken, såsom planeringsinstruktioner och utformning av bedömningar, identifiering av områden för förbättring och styrning av den framtida professionella utvecklingen.

Sidan publicerades 2020-12-16 10:47 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2021-02-03 08:26 av Susanne Sawander