2011-02-15 00:00  1659 Dela:

Integrating Environmental Education in Primary School Education in Tanzania: Teachers’ Perceptions and Teaching Practices.

Fakta
Disputation

2011-02-18

Titel (eng)

Integrating Environmental Education in Primary School Education in Tanzania: Teachers’ Perceptions and Teaching Practices.

Författare

Lydia Kimaryo

Handledare

docent Irmeli Palmberg

Opponent

Docent Taina Kaivola

Institution

Pedagogiska fakulteten

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs pressmeddelande

Svenskt abstrakt:

Tanzania har reagerat på den globala och lokala oron för miljönstillstånd genom att sedan 1990-talet inkludera miljöfostran (eng. environmental education ) i läroplanerna på alla nivåer. För att underlätta implementeringen av miljöfostran reviderade man läroplansgrunderna på 1990-talet och på nytt år 2005. Syftet med revideringen var att integrera miljöfostran i undervisningen inom den grundläggande utbildningen (årskurs 1-6). Trots de insatser som gjorts fungerar undervisningen i miljöfostran ändå inte i enlighet med landets utbildningspolicy och läroplanen för den grundläggande utbildningen.I undersökningen har Lydia Kimaryo fokuserat sig på hur lärare inom den grundläggande utbildningen (årskurs 1-6) i Tanzania uppfattar miljöfostran samt på hur miljöfostran integreras i undervisningen och hur lärarna genomför undervisningen i praktiken. Utgångspunkten förundersökningen är empirisk forskning. De teoretiska ramarna för studien utgår från Palmers (1998) modell för miljöfostran. Enligt Palmers modell bör meningsfull miljöfostran inkludera undervisning om, i och för miljön. Undersökningen bygger på nationell och internationell forskning om miljöfostran och lärande för hållbar utveckling samt programförklaringar. Undersökningen har kvalitativ ansats, och de metoder som använts är fenomenografi och fenomenologi. Tre forskningsfrågor utgjorde riktlinjer för undersökningen. Den första forskningsfrågan syftade till att ta reda på hur lärare uppfattar miljöfostran och undervisning för hållbar utveckling. Den andra forskningsfrågan fokuserade på hur lärare uppfattar integreringen av miljöfostran i undervisningen inom den grundläggande utbildningen. Den tredje forskningsfrågan utforskade lärarnas undervisningspraktik i miljöfostran. Det empiriska materialet samlades in i fyra skolor inom den grundläggande utbildningen (årskurs 1-6) i Morogoro-regionen i Tanzania. Undersökningens data bestod av intervjuer med 31 lärare samt lektionsobservationer.Resultaten av undersökningen visar att lärare inom den grundläggande utbildningen (åk 1-6) har varierande uppfattningar om miljöfostran och undervisning för hållbar utveckling. De flesta av lärarna fokuserade sig på att eleverna tillägnar sig kunskapsinnehållet i miljöfostran och hållbar utveckling. En del lärare koncentrerade sig på att utveckla de färdigheter som behövs för miljövård och för att uppnå en hållbar utveckling. Utgående från Palmers (1998) modell kan man notera att merparten av lärarna uppfattar miljöfostran som undervisning om miljön.Man kan gå tillväga på olika sätt för att integrera miljöfostran i skolans läroplan. Miljöfostran kan till exempel utgöra ett självständigt skolämne, ingå ämnesöverskridande i alla ämnen i läroplanen eller fungera som ett gemensamt tema för vissa specifika ämnen. I Tanzania har man valt att integrera miljöfostran ämnesöverskridande i de skolämnen som redan finns i läroplanen. Enligt landets utbildningspolicy borde miljöfostran integreras i alla ämnen inom den grundläggande utbildningen. Undersökningen visar dock att miljöfostran inte är jämlikt integrerad i alla skolämnen. I vissa ämnen – till exempelnaturvetenskaper, samhällsvetenskaper och geografi – ingår mer miljöfostran än i andra ämnen. Flera lärare framhöll att de inte uppskattar principen att integrera miljöfostran i skolans läroplan.Enligt lärarna har det nämligen inte tillräckligt tydligt framgått vad man ska undervisa som miljöfostran inom olika ämnen. Därför ansåg många lärare att miljöfostran borde ingå i läroplanen som ett självständigt ämne eller som specifika teman inom olika ämnen alternativt att miljöfostran borde integreras i ett fåtal ämnen som är relaterade till miljöfostran. Detta skulle, enligt lärarna, garantera riktig undervisning i miljöfostran.Undersökningen visade också att lärares undervisningspraktik när det gäller att integrera miljöfostran i undervisningen varierade beroende på skolämne. En del av lärarna uppgav att de integrerade miljöfostran i undervisningen i form av ämnesinnehåll eller som en resurs för lärande.Undervisning i miljöfostran kräver aktiverande undervisningsmetoder som involverar eleverna i konkreta och deltagarstyrda processer. I intervjuerna uppgav de flesta av lärarna att de använder deltagarstyrda undervisningsmetoder. Av lektionsobservationerna framgick dock att lärarna begränsade sig till frågor och svar samt gruppdiskussioner.Även om lärarna betonade vikten av miljöfostran i skolan, framkom några aspekter som hindrade dem från att inkludera miljöfostran i undervisningen. Som hinder nämndes faktorer som var relaterade till läroplansgrunderna, aspekter inom undervisnings- och lärandeprocesser samt lärarrelaterade faktorer. Det handlade om till exempel otydlig läroplan, brist på undervisningsresurser, brist på fortbildning,tidsbrist och stora undervisningsgrupper.Lärarens roll är av synnerligen stor betydelse när det gäller att implementera miljöfostran och utveckla befolkningens miljörelaterade kompetens. För att garantera en effektiv miljöfostran i skolan, föreslår Lydia Kimaryo att resultaten av denna undersökning noga begrundas av intressenterna i miljöfostran, och då i synnerhet av dem som arbetar med läroplansutveckling, men också av lärarutbildare och lärare i allmänhet.Regeringen bär ansvar för att utveckla en läroplan med klara mål och tydligt innehåll, förbättra lärarnas förutsättningar att undervisa miljöfostran samt tillhandahålla undervisningsmaterial. Detta ansvar bör tas på allvar när man gör upp utbildningsplaner och utbildningsprogram.

Sidan publicerades 2011-02-15 00:00 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-03-02 12:03 av John Miller


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.