Intellectual Disability and coexisting Autism and ADHD in Down syndrome – a population-based study

Ulrika Wester Oxelgren har undersökt förekomst av autismspektrumtillstånd (ASD) och ADHD,i relation till grad av intellektuell funktionsnedsättning (ID) och medicinska tillstånd.

Fakta
Disputation

2019-06-07

Titel (eng)

Intellectual Disability and coexisting Autism and ADHD in Down syndrome – a population-based study

Författare

Ulrika Wester Oxelgren

Handledare

Professor Jan Gustafsson, Uppsala universitet Professor Elisabeth, Fernell, Göteborgs universitet Åsa Myrelid, Uppsala universitet Professor Göran Annerén, Uppsala universitet

Opponent

Professor Maj-Britt Posserud, Bergens universitet

Institution

Institutionen för kvinnors och barns hälsa

Lärosäte

Uppsala universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

The thesis investigated associated neurodevelopmental/neuropsychiatric aspects in a population-based cohort of 60 children and adolescents (5–17 years) with Down syndrome (DS).

Forty-one subjects were comprehensively assessed by a clinical research team; 17 (41%) and 14 (34%) met DSM criteria for autism spectrum disorder (ASD) and attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD), respectively.

Forty-nine subjects had a formal cognitive test and 11 had clinical assessments due to profound intellectual disability (ID). Mild ID (IQ 50–70) was found in 9% of the teenagers (13–18 years) and in 35% of the younger (5–12 years) children. Corresponding figures for severe ID (IQ <50) were 91% and 65%, respectively. The ID was more severe in individuals with coexisting ASD.

Levels and profiles of autistic symptoms, according to ADOS Module-1, were analysed. Children with DS and ASD, with different levels of ID, had significantly more symptoms within all autism domains, than those with DS only – a difference which remained when subgroups with severe ID were compared. A considerable proportion of subjects with DS had ASD in addition to ID, but there was a group with DS and severe ID without ASD. The autism profiles of children with DS and ASD were similar to those of children with idiopathic autism. The commonly used investigation tools used to diagnose ASD in the study, seemed to be appropriate in this patient group.

An intervention programme, including education for parents and school staff, adapted to the specific needs of schoolchildren with DS and ASD was performed and evaluated. Although the studied group comprised older children and adolescents, most of whom with severe or profound ID, they could achieve goals and skills previously not managed. In addition, the parents’ views on the intervention were encouraging.

In conclusion, there is a need of awareness of the increased prevalence of ASD and ADHD in children with DS. We suggest that screening for ASD and ADHD should be implemented for children with DS at the age of 3–5 years and at early school years, respectively. We also suggest that children with DS should be re-evaluated regarding level of ID before entering secondary school.

Sidan publicerades 2019-06-25 12:18 av Susanne Sawander


Relaterat

Höstens alla konferenser!

Missa inte att boka höstens kompetensutveckling till rabatterat pris. Vi erbjuder boka-tidigt-rabatt på samtliga konferenser till och med 30 juni - spara upp till 1 500 kr! I höst erbjuder vi en stor bredd av såväl ämnesspecifika konferenser som de med övergripande innehåll. Utvärderingar från våra konferenser visar att våra deltagare är väldigt nöjda - prova oss du också! Välkommen!

Grund- och gymnasiesärskolan, 12-13 november i Stockholm

Ta del av aktuella föreläsningar om praktiska exempel på ämnesövergripande undervisning, bfl och hur det fungerar i särskolans lärmiljö och hur digitala verktyg kan utmana elever på olika utvecklingsnivåer. Konferensen berör också sex- och samlevnadsundervisning i särskolans praktik och hur man skapar en tillgänglig undervisning för elever med syn- eller hörselnedsättning. Missa inte högaktuella och intressanta dagar!

Elevinflytande i gränslandet mellan didaktik och makt – en studie av undervisningspraktiken i tre grundskolor

Linda Eriksson har i sin avhandling utforskat elevinflytande som didaktisk praktik.

Ord och inga visor: konstruktioner av förskolebarnet i kunskapsekonomin

Magdalena Sjöstrand Öhrfelt undersöker hur förskolebarn konstrueras i policytexter och hur de konstruktionerna, både legitimeras av och i sig legitimerar förändringar av förskolan som institution.

Kan man räkna med PISA och TIMSS?: Relevansen hos internationella storskaliga mätningar i matematik i en nationell kontext

Samuel Sollerman vill med sin avhandling bidra med kunskaper om relevansen hos internationella storskaliga mätningar i matematik, när dessa ska användas och tolkas i en nationell kontext.

Språkliga gemenskaper och minoritetsspråkiga barn i svensk förskola

Ellinor Skaremyrs avhandling ökar kunskapen om hur förskolan bättre kan stödja minoritetsspråk i sin verksamhet.

Utbildning och hälsa i nationens intresse: Styrningsteknologier och formering av en förädlad befolkning

Erika Åkerblom har i sin avhandling utforskat hur utbildning och hälsa opererar som styrningsteknologier riktade mot befolkningen inom dagens förädlingsdiskurs.

Lärande av rörelseförmåga i idrott och hälsa ur ett praktikutvecklande perspektiv

Heléne Bergentoft har utforskat hur samband mellan undervisning och lärande av rörelseförmåga i skolämnet idrott och häälsa kan utvecklas och transfereras genom praktikutvecklande forskning.

Återkoppling i analoga och digitala klassrum: Spänningsfyllda verksamheter i samhällskunskapsundervisning

Agneta Grönlunds avhandling handlar om samhällskunskapslärares bedömningsarbete som utgörs av återkoppling till elever.

Flytande inflytande: Affektiva relationer mellan barn och miljön i förskolan

Kristin Ungerbergs avhandling bidrar med ökad kunskap om hur de yngsta barnens inflytande i förskolan kan ta form genom deras kroppsliga relationer med förskolans miljö.

Läroböcker, demokrati och medborgarskap. Konstruktioner i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet

Hur konstrueras demokrati och medborgarskap i läroböckernas kunskaps- och föreställningssystem? Det är en av frågeställningarna som Kurt Wicke utforskar i sin avhandling.

Samma lärare – olika praktiker?: en studie av literacy och meningsskapande i grundskolans tidiga ämnesundervisning

Hur organiseras och struktureras undervisning i skolämnena matematik och historia som förutsättningar för literacypraktiker? Det är en av frågorna som Monica Egelström utforskar i sin avhandling.

Skolmusikalen: om möten, makt och musik i två skolmusikalprojekt i årskurs nio

Ett skolmusikalprojekt förstärker den inriktning av undervisning som redan finns på en skola. Det visar Lorentz Edberg som följt två svenska skolmusikalprojekt.  

Skriftlig lärarrespons för vuxna nybörjare i svenska som andraspråk: teoretiska perspektiv, responspraktik och uppfattningar

Liivi Jakobsons avhandling visar att andraspråksstuderande tar lärarresponsen på allvar. De studerande förväntar sig och uppskattar allsidig respons på sina texter men ser responsen på språklig korrekthet som viktigast.

Skrivande och blivande: konstruktioner av skönlitterärt skrivande i handböcker och läromedel 1979-2015

Sofia Pulls har undersökt hur skönlitterärt skrivande och skrivande subjekt konstrueras i handböcker och läromedel för skrivande, publicerade i Sverige åren 1979–2015.

Bland stenyxor och tv-spel: Om barn, historisk tid och när unga blir delaktiga i historiekulturen

Joel Rudnert har i sin forskning undersökt hur barn utvecklar förmågan att orientera sig i historisk tid och dekommunikativa sammanhang där historia produceras, förmedlas och konsumeras.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser