Intergenerational Persistence and Ethnic Disparities in Education
Elever med utlandsfödda föräldrar presterar ofta sämre i skolan än andra elever. Men de väljer oftare gymnasieprogram som ger högskolebehörighet, visar Per Engzells avhandling.
Svenskt abstrakt:
Avhandlingen består av fyra fristående studier som alla berör utbildning och social stratifiering. Studie I undersöker med nyinsamlade enkätdata hur sociala skillnader i skolprestation riskerar att felskattas med bakgrundsuppgifter inhämtade från föräldrar respektive elever. Den viktigaste slutsatsen är att elevuppgifter om föräldrars yrke undviker mycket av den felrapportering som behäftar andra elevsvar, liksom det utbredda problemet med selektivt bortfall bland föräldrar. Villkorliga skattningar av etniska skillnader är relativt opåverkade av dessa metodproblem.
Studie II granskar elevers uppgifter om antalet böcker i hemmet. En betydande litteratur har förespråkat denna variabel som ett mått på klasstillhörighet framför föräldrars yrke eller utbildning på grundval av starka samband med elevers studieresultat. Uppsatsen tillämpar en rad metoder på data från en internationell kunskapsutvärdering och finner att sambandens styrka inte vilar på högre tillförlitlighet som tidigare förmodats, utan på endogenitetsproblem av två slag. Lågpresterande elever ackumulerar färre böcker och är dessutom benägna att underskatta deras antal.
Studie III använder enkät- och registerdata för att belysa utlandsfödda föräldrars utbildning och dess samband med prestationer bland svenska skolbarn. Två aspekter av utbildningsbakgrund särskiljs: föräldrars utbildningsår samt deras relativa placering i ursprungslandets fördelning. Absolut utbildning visar sig predicera elevers testresultat och betyg, medan relativ utbildning är en bättre prediktor för barns aspirationer. Resultatet är av betydelse för studier av etniska skillnader där statistisk kontroll görs för observerbara föräldraegenskaper.
Studie IV tillämpar den positionella ansatsen från Studie III för att förstå utlandsföddas självupplevda status och inkomsttillfredsställelse i europeiska länder. Migranter som är mer högutbildade med ursprungslandets mått mätt än värdlandets tenderar att ha en mer negativ bild av sin nuvarande situation än andra i objektivt liknande omständigheter. Detta kan förstås i termer av sociala referensramar och framhålls som relevant i tolkningen av långsiktiga sociala och ekonomiska integrationsmönster, inklusive de utbildningsval som efterföljande generationer gör.
Sidan publicerades 2017-01-23 16:04 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-02-27 09:37 av Susanne Sawander
