Intergenerational Persistence and Ethnic Disparities in Education

Elever med utlandsfödda föräldrar presterar ofta sämre i skolan än andra elever. Men de väljer oftare gymnasieprogram som ger högskolebehörighet, visar Per Engzells avhandling.

Fakta
Disputation

2017-01-13

Titel (eng)

Intergenerational Persistence and Ethnic Disparities in Education

Författare

Per Engzell

Handledare

Professor Jan O Jonsson, Stockholms universitet, Professor Carina Mood, Stockholms universitet Fil DrJenny Torssander, Stockholms universitet

Opponent

Professor Richard Breen, Fellow of Nuffield College University of Oxford

Institution

Sociologiska institutionen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Per Engzell

Svenskt abstrakt:

Avhandlingen består av fyra fristående studier som alla berör utbildning och social stratifiering. Studie I undersöker med nyinsamlade enkätdata hur sociala skillnader i skolprestation riskerar att felskattas med bakgrundsuppgifter inhämtade från föräldrar respektive elever. Den viktigaste slutsatsen är att elevuppgifter om föräldrars yrke undviker mycket av den felrapportering som behäftar andra elevsvar, liksom det utbredda problemet med selektivt bortfall bland föräldrar. Villkorliga skattningar av etniska skillnader är relativt opåverkade av dessa metodproblem.

Studie II granskar elevers uppgifter om antalet böcker i hemmet. En betydande litteratur har förespråkat denna variabel som ett mått på klasstillhörighet framför föräldrars yrke eller utbildning på grundval av starka samband med elevers studieresultat. Uppsatsen tillämpar en rad metoder på data från en internationell kunskapsutvärdering och finner att sambandens styrka inte vilar på högre tillförlitlighet som tidigare förmodats, utan på endogenitetsproblem av två slag. Lågpresterande elever ackumulerar färre böcker och är dessutom benägna att underskatta deras antal.

Studie III använder enkät- och registerdata för att belysa utlandsfödda föräldrars utbildning och dess samband med prestationer bland svenska skolbarn. Två aspekter av utbildningsbakgrund särskiljs: föräldrars utbildningsår samt deras relativa placering i ursprungslandets fördelning. Absolut utbildning visar sig predicera elevers testresultat och betyg, medan relativ utbildning är en bättre prediktor för barns aspirationer. Resultatet är av betydelse för studier av etniska skillnader där statistisk kontroll görs för observerbara föräldraegenskaper.

Studie IV tillämpar den positionella ansatsen från Studie III för att förstå utlandsföddas självupplevda status och inkomsttillfredsställelse i europeiska länder. Migranter som är mer högutbildade med ursprungslandets mått mätt än värdlandets tenderar att ha en mer negativ bild av sin nuvarande situation än andra i objektivt liknande omständigheter. Detta kan förstås i termer av sociala referensramar och framhålls som relevant i tolkningen av långsiktiga sociala och ekonomiska integrationsmönster, inklusive de utbildningsval som efterföljande generationer gör.

 

Sidan publicerades 2017-01-23 16:04 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-02-27 09:37 av Susanne Sawander


Relaterat

Professionell kunskap hos integrationsarbetare

Professionell kunskap hos integrationsarbetare

Samhällsorientering är en av de insatser som kommuner har ansvar för att erbjuda nyanlända när de kommer till Sverige. Marie Vesterlind har undersökt hur organiseringen, kunskapsarbetet och den kulturella kompetensen ser ut för de integrationsarbetare som genomför orienteringen.

Strukturerat stöd hjälper unga med utländsk bakgrund genom gymnasiet

Strukturerat stöd hjälper unga med utländsk bakgrund genom gymnasiet

Hälften av alla unga med utländsk bakgrund blir inte färdiga med gymnasiet i tid. Fler skulle klara sina gymnasiestudier om de fick uppmuntran, läxhjälp och stöd att strukturera sina studier, visar Michael Lindblad.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Magasin Skolporten
Nytt nr ute 24/10

Nytt nr ute 24/10

Nästa nummer av Skolportens forskningsmagasin har tema Likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Läraren: ”Så blir din skola bättre på särskilt stöd”

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till särskilt stöd och får toppbetyg av Skolinspektionen i att stötta barn med särskilda behov.

Snabb hjärna kräver utmaningar

En eller två elever i varje klass är särskilt begåvade inom ett eller flera ämnen. Som lärare måste du utmana även dem.

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

Ny stol ska hjälpa barn med adhd

Chair of attention. Så heter stolen som designats för att hjälpa flickor med adhd och andra barn som kan vara för blyga för att be läraren om hjälp i skolan.

Skolan där trygghet, trivsel och relationer står i fokus

Ekhamraskolan i Mariestad är en högstadieskola med spännande syn på extra anpassningar. Alla pedagoger ska ha en god relation till alla elever. Aktiva pedagoger skapar trygghet. Visionen är att extra anpassningar och särskilt stöd hör till det dagliga arbetet.