Dela:

Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser

Fakta
Disputation

2011-06-03

Titel (sv)

Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser

Titel (eng)

Intercultural education – A Pedagogical dilemma. Professional talk about the teaching of Swedish as a second language and in preparatory classes.

Författare

Lena Fridlund

Handledare

Bengt Persson, Monica Reichenberg

Institution

Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Lena Fridlund

Svenskt abstrakt:

Idag har cirka 20 procent av grundskolans elever en annan språklig och kulturell bakgrund än den svenska . Under läsåret 2008/2009 undervisades nästan 70 000 elever i svenska som andraspråk. Vidare undervisades ett stort antal elever med en annan bakgrund än den svenska i vad som vanligen benämns förberedelseklasser eller introduktionsklasser. En centralutgångspunkt i denna avhandling är att undersöka hur grundskolan hanterar sitt uppdrag om att vara en skola för alla med en såväl inkluderande som interkulturell intention samtidigt som vissa elever undervisas i ett eget svenskämne med en egen kursplan och andra elever undervisas i förberedelseklasser.Mitt avhandlingsarbete befinner sig således i spänningsfältet mellan en inkluderande intention och olika vägar att nå denna. Studien har genomförts på ett grundskoleområde i en medelstor svensk stad och baseras på etnografisk forskning med deltagande observation, intervjuer och dokumentanalys. I studien har undervisningen i ett antal klassrum med huvudsakligt fokus på rektorers och lärares tal om en åtskild undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser studerats under två läsår.Resultaten visar att det mångkulturella formuleras som en tillgång samtidigt som elevers olikheter i mångkulturalitetens tecken ses som bekymmersamma och något som skolan menar att man bör upparbeta beredskap inför att möta. Undervisningen i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser ställer enligt resultaten av min studie speciella krav på avskildhet och lugn och ro. I omsorg om dessa elever gör lärare och rektorer gör sitt bästa för att legitimera den andraspråksundervisning som styrdokumenten föreskriver. Motiven formuleras i termer av elevernas annorlunda beteende, deras särskilda behov av lugn och ro och behov av en enklare undervisning. Vanligt är också att personal som inte arbetar med svenska som andraspråk ger uttryck för the difference dilemma och intar en ambivalent inställning till att vissa elever skiljs från övriga. Vad som därför framstår som en paradox är att lärarna i svenska som andraspråk,vars uppdrag det är att bidra till och underlätta integrering med hjälp av ett eget svenskämne förvissa elever, inte motiverar undervisningen i språkutvecklingstermer.Vad som kan konstateras är att det är i förordningstexter, läroplaner och kursplaner de institutionella villkoren skapas, vilket i sin tur leder till specifika sätt att tala om elevers olika behov och förutsättningar.

Sidan publicerades 2011-05-24 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 10:28 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser