Internet use and digital participation in everyday life: Adolescents and young adults with intellectual disabilities

Kristin Alfredsson Ågren har utforskat tillgång till och användning av internet och digital delaktighet bland ungdomar och unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning.

Fakta
Disputation

2020-09-18

Titel (eng)

Internet use and digital participation in everyday life: Adolescents and young adults with intellectual disabilities

Författare

Kristin Alfredsson Ågren

Handledare

Professor Helena Hemmingsson, Linköpings universitet Senior Lecturer Anette Kjellberg, Linköpings universitet

Opponent

Senior lecturer Darren Chadwick, University of Wolverhampton

Institution

Institutionen för hälsa, medicin och vård

Lärosäte

Linköpings universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Kristin Alfredsson Ågren

Svenskt abstrakt:

Internetanvändning är en integrerad del av vardagen i dagens samhälle, särskilt bland ungdomar. Internet används för att utföra en mängd aktiviteter i vardagen av alltfler personer. Dock är kunskapen om tillgång till, samt användning av internet i vardagliga aktiviteter för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning (IF) bristfällig. Ökad kunskap behövs om digitala kompetenser och digital delaktighet i vardagen för ungdomar och unga vuxna med IF.

Syftet med avhandlingen: Det övergripande syftet med denna avhandling var att utforska och beskriva tillgång till och användning av internet och digital delaktighet i vardagen bland ungdomar och unga vuxna med IF.

Hur studierna genomfördes: Avhandlingen bygger på resultat från tre delstudier. I studie I samlades data in via observationer av och uppföljande intervjuer med 15 deltagare med IF, i åldern 13–24 år. Fokus låg på tillgång till och användning av internet i deras vardagliga miljöer: skola/arbete, hemma eller på fritiden. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I studie II och III var designen jämförande tvärsnittsstudier. Nationella enkäter från Statens Medieråd om medie- och internetanvändning användes där jämförande data från referensgrupper kunde erhållas. I studie II gjordes kognitiva anpassningar av den nationella enkäten om medie- och internetanvändning i flera steg för målgruppen ungdomar med IF i åldern 13–20 år. Anpassningen till en lättläst version av enkäten, med bildstöd för de som behövde det, gjorde den möjlig att skicka till ett totalurval av elever från alla särskolor i fyra olika kommuner i två olika regioner i Sverige. I studie III användes den nationella enkäten till föräldrar om möjligheter och risker med internet- och medieanvändning för deras ungdomar. Enkäterna skickades till ett urval av n = 318 ungdomar med IF och deras vårdgivare/förälder. Antalet svar var fler från ungdomarna (n = 114) jämfört med föräldrarna (n = 99), och svarsfrekvensen för ungdomar med IF var i paritet med referensgruppens, med 36% för ungdomar med IF, jämfört med 38% i referensgruppen. I studie II användes chi-två tester och vid behov Fisher’s exakta test, för analys av data. I studie III genomfördes analyser med Fisher’s exakta test och logistisk regression för att kontrollera för confounding faktorer dvs övriga faktorer som kan påverka.

Resultaten som framkom i studierna: Resultaten av studierna visar att tillgången till enheter för internetanvändning är lägre för ungdomar med IF än för ungdomar generellt, med undantag för surfplattor (studie II). Alla internet-aktiviteter, utom att spela spel, utförs av en lägre andel ungdomar med IF jämfört med referensgruppen (studie II) och tiden som spenderas på internet-aktiviteterna är lägre för ungdomar med IF (studie III). Utmaningar i den omgivande miljön, såväl som personliga förmågor leder till svårigheter med internetuppkoppling och internetanvändning (studie I), och påverkar digital delaktighet för ungdomarna och de unga vuxna med IF. Möjligheter och risker med att använda internet visade att en signifikant högre andel föräldrar till ungdomar med IF uppfattar möjligheter förknippade med internetanvändning och att spela spel, och en lägre andel upplever risker med negativa konsekvenser, eller oroar sig för risker med internet jämfört med referensgruppen (studie III). Signifikant fler föräldrar till ungdomar med IF uppfattar dock att deras ungdomar aldrig använder smartphones och sociala medier jämfört med referensgruppen. Strategier, som ungdomar och unga vuxna med både lindrig och måttlig IF använder för att hantera den digitala miljön och delta i internet aktiviteter identifierades (studie I). Strategierna innebär; att få stöd från andra; att minska andelen enheter som används för internetanvändning och att främsta använda enheter som är utformade för/av person; samt att använda stödstrategier som är baserade på ord- bild- och röststöd för att kunna utföra internet-aktiviteter.

Kunskapen som avhandlingen har bidragit med: Sammantaget visar resultaten en eftersläpning i tillgång till och användning av internet, liksom i digital delaktighet för ungdomar och unga vuxna med IF. Även om deltagarna har tillgång till och använder internet, är det i lägre utsträckning än referensgruppen. Faktorer i miljön tillsammans med deltagarnas personliga förmågor gör utvecklingen av digital kompetens svår för deltagarna. Resultatet att fler föräldrar till ungdomar med IF uppfattar möjligheter och färre uppfattar risker med internet är ny kunskap som kan stödja positivt risktagande i internetanvändning och möjliggöra digital delaktighet för ungdomar med IF. Stöd kan utvecklas i samarbete mellan ungdomar, deras föräldrar och personal, i både skola och kommunal omsorgsverksamhet, och involvera anpassningar av såväl fysisk, som social och digital miljö för utveckling av digitala kompetenser. Genom detta kan eftersläpningen i digital delaktighet i vardagen minimeras, vilket krävs för delaktighet i dagens digitaliserade samhälle.

Sidan publicerades 2020-09-01 17:01 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-10-12 08:55 av Susanne Sawander


Relaterat

Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Fredrik Livheim har undersökt terapiformen ACT, Acceptance Commitment Therapy/Training, under verkliga förhållanden bland skolelever. Avhandlingen visar att ACT är mer effektiv mot stress, depression och ångest än elevhälsans sedvanliga metoder.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Effects of management by objectives: studies of Swedish upper secondary schools and the Influence of role stress and self-efficacy on school leaders

Syftet med Erik Lindbergs avhandling "Effects of management by objectives: studies of Swedish upper secondary schools" är att undersöka effekterna av Management by Objectives (MBO) inom svensk gymnasieutbildning.

Lost in transition? A study of newly graduated teachers’ experiences during the initial period of employment

Det övergripande syftet med Daniel Hultells avhandling "Lost in transition? A study of newly graduated teachers' experiences during the" var att studera lärares övergång från utbildning in i arbetslivet med fokus på deras upplevelser av utbrändhet och arbetsengagemang.

Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school

Det främsta syftet med Birgitta Kimbers avhandling " Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school" var att beskriva och utvärdera konsekvenser av SET programmet på psykiska hälsoresultat.

Life circumstances and adolescent mental health – perceptions, associations and a gender analysis

Syftet med Evelina Landstedts avhandling är att undersöka vilka faktorer och omständigheter som är relaterade till ungdomars psykiska problem, samt att analysera fynden ur ett genusperspektiv. Titeln på hennes studie är "Life circumstances and adolescent mental health  perceptions, associations and a gender analysis".

”Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt”: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion

Syftet med Kerstin Bygdeson-Larssons avhandling Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion är bland annat att se om Pedagogisk processreflektion kan stärka förskolepersonalens möjligheter att utveckla sin professionalitet och i så fall hur?

Girls with social and/or attention impairments

Sammantaget tyder resultaten från Svenny Kopps avhandling på att flickor med autism och ADHD ofta antingen helt missas eller feldiagnostiseras inom barnsjukvården. Hon konstaterar att behovet av utbildning om flickor med psykiska problem, sociala interaktionssvårigheter och/eller koncentrationssvårigheter inom alla samhällets offentliga verksamheter är mycket stort.

Kompletterande anknytningsperson på förskola

Långsiktigtiga insatser har stor betydelse för barn i behov av särskilt stöd. I avhandlingen "Kompletterande anknytningsperson på förskola" visar Birthe Hagström på de positiva effekterna.Disputation 2010-02-26 vid Malmö högskola.

Self-esteem, sense of coherence and attention deficit hyperactivity disorder : A longitudinal study from childhood to adulthood

Självkänsla och känsla av sammanhang ses som viktiga faktorer för hälsa och därför är det övergripande syftet med Tobias Edholms avhandling, Self-esteem, sense of coherence and attention deficit hyperactivity disorder : A longitudinal study from childhood to adulthood, att undersöka längsgående och samtidiga samband mellan låg självkänsla och ADHD, från barndomen till unga vuxenlivet.

En resa med osäkra mål: Unga vuxnas övergångar från skola till arbete i ett biografiskt perspektiv

Lena Lidströms avhandling handlar om hur övergången från skola till arbete formas i Sverige i ett biografiskt perspektiv. I fokus står arbetssökande unga vuxnas återblickar på sina erfarenheter och vägval samt deras framtidsplaner.

Laddade bilder. Representation och meningsskapande i unga tjejers filmberättande

I avhandlingen "Laddade bilder" undersöker Lisa Öhman-Gullberg hur elever använder sig av visuella representationer för att bearbeta och skapa mening i ett skolsammanhang.

Att säkerställa skriftspråklighet genom medveten arrangering: Wittingmetodens tillämpning i några olika lärandemiljöer

Ann-Katrin Swärd har i sin avhandling "Att säkerställa skriftspråklighet" studerat Wittingmetodens tillämpning i några olika lärandemiljöer samt analyserat vad som i lärarnas undervisning och i elevernas lärande främjar en god läs- och skrivutveckling.

Sociala kategoriseringar i samspel: Hur kön, etnicitet och generation konstitueras i ungdomars samtal

Det har Linda Kahlin undersökt i sin avhandling "Sociala kategoriseringar i samspel". Hennes resultat visar hur kategoriseringar dels har situationell relevans, dels leder till normativa förväntningar på hur medlemmar av sociala grupper bör bete sig.

I en klass för sig: Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer

Man föds inte till tjej, man blir det. Exakt hur det går till och vilka olika slags ”tjejigheter” som står till buds för arbetar- respektive medelklasstjejer är vad socialantropologen Fanny Ambjörnssonhar studerat i sin avhandling ”I en klass för sig.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
VR tar skolan till hemmasittare

Elever med psykisk ohälsa, eller har andra skäl, kan via VR få tillgång till undervisningen och en ökad känsla av närvaro på egna villkor. Både Kungsbacka och Eskilstuna kommun testar just nu att införa tekniken för att stötta elevhälsan.

Growing principals into strategic talent leaders

Why aren’t we guiding principals to be stewards of a crucial resource—teacher talent?

Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Magisk lekvärld för lärande

Med hjälp av en liten, liten gumma skapades en uppskattad lärmiljö på nystartade förskolan Nyckelpigan i Hedemora.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.