Iscensatt inkludering. : Gemenskap som mål och utmaning på socionomutbildningen

Cecilia Heule har undersökt vad som gynnar eller förhindrar gemenskap bland studenter med olika bakgrund när nya utbildningsförutsättningar skapas.

Fakta
Disputation

2021-10-01

Titel (sv)

Iscensatt inkludering. : Gemenskap som mål och utmaning på socionomutbildningen

Författare

Cecilia Heule

Handledare

Professor Anna Meeuwisse, Lunds universitet Professor Håkan Johansson, Lunds universitet

Opponent

Professor Tor Slettebø, VID Specialized University, Norge

Lärosäte

Lunds universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Konflikter mellan olika samhällsgrupper och människors fördomar har länge intresserat samhällsvetenskapliga forskare. Många har också sökt svar på frågan om vad som kan göras för att överbrygga och minska dessa klyftor, splittringar och fördomar. Denna avhandling relaterar till denna diskussion och forskningsprocessen har ägt rum i flera steg. Först har en experimentell praxis utvecklats för att möjliggöra gemenskap mellan olika grupper inom ramen för utbildningen i socialt arbete. De så kallade mobiliseringskurserna har sedan kontinuerligt inneburit en gemensam inlärningssituation för lärare, socialarbetare och för studenter som rekryterats från olika brukarorganisationer. Studien bygger på deltagarnas berättelser. Syftet med studien är att undersöka vad som gynnar eller förhindrar gemenskap bland studenter från olika bakgrunder när nya utbildningsförutsättningar skapas.

Under varje kurs finns möjligheter att observera processer som innebär upplevelser av ökad gemenskap, liksom processer som präglas av avståndstagande eller gränsmarkering. Den kategorisering som sker vid rekrytering till mobiliseringskursen utgör en utgångspunkt i ett arbete som har ambitionen att senare dekonstruera denna uppdelning. Inbjudan till en gränsöverskridande gemenskap görs genom om-kategorisering, vilket möjliggörs genom skapandet av den inkluderande plattformen. Det har visat sig, att för att gemenskap och gränsöverskridande ska ske, har de dekategoriserande inslagen varit nödvändiga.

Studien visar hur studenterna från brukarorganisationer ofta präglas av upplevelser av stigmatisering från omgivningen. Detta föranleder dem i flera fall att förstärka stigmat genom intrycksstyrning, särskilt i början av kontakterna, men även återkommande som en form av försvar eller skydd mot besvikelser. I socionomstudenternas reflektioner har det påvisats att ett gränsöverskridande i form av visad sårbarhet upplevs som ett stort risktagande, och även de har uttryckt en oro för att drabbas av den stigmatisering som det innebär att synliggöra sin mänskliga svaghet och att kategoriseras som någon som har drabbats av sociala problem. Risk för stigmatisering är alltså ett hot som både ingruppen (socionomstudenterna) och utgruppen (uppdragsstudenterna) förhåller sig till. Den får utgruppen att markera avstånd och försvar, och samma risk får inledningsvis socionomstudenter att profilera sig som yrkesföreträdare, eller akademiker, och den gör dem benägna att dölja sina egna upplevelser av svårigheter och sårbarhet.

Den förändring som många beskriver som ett uttryck för ökad gemenskap kännetecknas av att den egna rollidentiteten i större utsträckning skapas i samspel med de andra studenterna. Studenterna beskriver ganska tydligt hur ökad gemenskap uppnås stegvis. Det kan börja med en vilja att nå fram, att få kontakt eller att spegla sig med någon som tillhör det som ursprungligen har uppfattats som en annan kategori än den man själv tillhör. För att lyckas med detta tycks andra strategier än gängse kommunikationssätt mellan dem som tillhör samma kategori krävas. Trevande sänker deltagarna sitt försvar och lyssnar in de andra för att söka nya och gemensamma nämnare, snarare än att markera skillnader. Detta kräver ett aktivt val att distansera sig från den tidigare uppfattade rollen som exempelvis (blivande) socionom, eller (före detta) brukare i det sociala arbetet. Denna rolldistansering gör individen sårbar, och det tycks i hög utsträckning vara denna sårbarhet som väcker tillit i kommunikation med den andre. Jag tolkar det som att en konsekvens av denna spegling är att den uppenbarar tidigare ej uppmärksammade eller dolda sidor hos den egna personen. Den påverkar således studenternas självbild. Oavsett vad studenternas tidigare upplevelser består av tycks den uppvisade sårbarheten öka deras förmåga att spegla sig i andra. Denna spegling innebär en gränsöverskridande kontakt som innebär ömsesidig och oförutsägbar kommunikation. Studien visar att förändringen mot gemenskap inte är permanent, utan att studenterna tenderar att pendla mellan olika interaktionsmönster under kursen. Det visar också att studenterna tar egna initiativ och utvecklar nya strategier för att uppmuntra en mer relationsorienterad miljö.

Sidan publicerades 2021-10-04 13:49 av Susanne Sawander


Relaterat

Hem- och konsumentkunskap Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som undervisar i hem- och konsumentkunskap! Ta del av aktuell forskning och praktiska exempel kring en bredd av ämnen inom HKK, med särskilt fokus på undervisning om hållbar matkonsumtion.

Idrott och hälsa Webbkonferens

Konferensen för dig som undervisar i idrott och hälsa på högstadiet och gymnasiet! Ta del av intressanta föreläsningar om bl.a tillgängliga lärmiljöer och socialt samspel, hållbar idrottsundervisning, att bedriva undervisning om friluftsliv med begränsade resurser samt stödundervisning i motorik för nyanlända flickor.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Rektors pedagogiska ledarskap

Hur kan rektor navigera mellan de olika och ibland motstridiga krav och förväntningar som ställs på pedagogiska ledare? Det är något som forskaren Katarina Ståhlkrantz undersöker i sin bok om pedagogiskt ledarskap.

Forskning för lugnare klassrum

Många lärare kämpar med att få till en lugn klassrumsmiljö. Marcus Samuelsson vid Linköpings universitet medverkar i en rapport om hur lärare kan arbeta för att upprätthålla studieron i klassrummet. Rapporten är framtagen på uppdrag av Skolforskningsinstitutet.

”Mer fjärr- och distansundervisning kan ge elever ökade möjligheter”

Vanlig fjärr- och distansundervisning blandas i debatten ihop med den nödundervisning i digital form som skolor temporärt införde under pandemin. Det medför rädsla inför en nödvändig utveckling, där fjärr- och distansundervisning behöver få större utrymme än vad reglerna idag tillåter, skriver Anna Åkerfeldt, forskare och process- och projektledare för Ifous FoU-program Digitala lärmiljöer.

3 ways administrators can show they care about teachers as people

It’s easy for school leaders to get caught up in roles and responsibilities—but it’s important to remember that teachers are more than their job titles.

Lika värde nr 3, 2021 – Tema: Tillgänglig förskola och skola

Tillgänglighet i förskola och skola handlar om att alla barn och elever ska få tillgång, och möjlighet, att ta del av lärande och gemenskap i hela lärmiljön. I det här numret av Lika värde kan du läsa om verksamheter som arbetar långsiktigt, ökar kunskap och använder sin kreativitet för att uppnå det. (pdf)