”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

Fakta
Disputation

2011-12-16

Titel (sv)

Ja bare skrivar som e låter : En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

Författare

Anna Greggas Bäckström

Handledare

Professor Lars-Erik Edlund, Docent Ann-Catrine Edlund

Opponent

Professor Jan-Ola Östman

Institution

Institutionen för språkstudier

Lärosäte

UmU – Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Anna Greggas Bäckström

Svenskt abstrakt:

I avhandlingen studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker med fokus på sms, såväl på standardsvenska som på dialekt, dock till största delen avfattade på dialekt. Syftet med undersökningen är att kartlägga denna skriftpraktik och ta reda på vilken social funktion dialekten som skriftspråk har för dessa ungdomar och vilken roll den spelar i deras identitetsskapande. Dessutom undersöks de ortografiska normer och konventioner som ungdomarna tillämpar i denna skriftpraktik. Materialet utgörs av 520 sms samt sådant material som insamlats genom enkäter och intervjuer. I Närpes i Sydösterbotten, liksom i många andra finlandssvenskadialekter, har dialekten fått utökade användningsområden och är gångbar och accepterad inom fler domäner än tidigare, används i nya medier och får därmed också större utrymme i det offentliga rummet. Detta gäller även skrivande på dialekt av sms. De teoretiska utgångspunkterna tas inom sociolingvistiken och literacyforskningen. Ett centralt begrepp är det nya skrivandet, dvs. skrivande i elektroniska medier som t.ex. sms och e-post, som befinner sig någonstans mellan tal och skrift. Detta har gett talet och skriften nya former med nya förutsättningar, former som de nya medierna har triggat fram och som språket anpassar sig till. I det första undersökningskapitlet (kap. 3) analyseras elva skriftpraktiker indelade i fem grupper: I elektroniska skriftpraktiker (sms, e-post, chatt), II handskrivna lappar (kom ihåg-lappar, inköpslistor, lappar till föräldrar resp. kompisar), III vykort och brev, IV dagbok samt V skoluppgifter. Informanterna deltar med ett undantag, grupp V, i samtliga skriftpraktiker i större och mindre utsträckning på dialekt. I det andra undersökningskapitlet (kap. 4) redovisas de dialektdrag, diftonger och konsonantkombinationer, som konkret undersökts i sms-materialet. Ungdomarnas skrivande på dialekt är funktionellt och visar att dialekten är en viktig identitetsmarkör. Avsaknaden av gemensamma konventioner för stavning uppfattas inte som något problem utan tillåter var och en att skapa sina egna konventioner, vilket i sin tur resulterat i att toleransnivån för variationer i ortografin är hög. En grupp menar att de skriver som det låter,medan en annan menar att de inte följer några regler. Dialekten är förbehållen det vardagliga, medan standardsvenskan används i mer formella skrivsituationer. Skriftpraktiken kan vara densamma men valet av språkvarietet varierar med syfte, innehåll och längd.

Sidan publicerades 2011-12-12 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-26 13:35 av


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet?  ”Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan”, säger forskaren Ruhi Tyson.

Elever i Kristinehamn får läsförmågan testad med AI

I höst ska alla elever från årskurs ett till fyra i Kristinehamn få sin läsförmåga testad med hjälp av artificiell intelligens.

Snabba råd om att fokusera på lösningar

Vad ska en förskola eller skola göra för att bli bra på att möta barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Och vems ansvar är det? Linda Petersson, rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten ger några råd.

Forskningsutblick: Olika sätt att använda fingrarna i subtraktion

Barn som använder fingrarna när de löser matematikuppgifter kan vara olika framgångsrika beroende på hur de gör. I artikeln ”Strukturera eller räkna: olika sätt att använda fingrarna i subtraktion” visar forskarna Angelika Kullberg, Camilla Björklund och Ulla Runesson Kempe att lärare i förskolan kan hjälpa barn att se mönster och utveckla sin förståelse för talens struktur med hjälp av fingrarna.

Sure Start centres ‘big benefit’ but face cuts

Sure Start centres, aimed at improving early years health and education in England, brought ”big benefits for children’s health”, researchers say.