2011-12-12 00:00  1972 Dela:

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

Fakta
Disputation

2011-12-16

Titel (sv)

Ja bare skrivar som e låter : En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

Författare

Anna Greggas Bäckström

Handledare

Professor Lars-Erik Edlund, Docent Ann-Catrine Edlund

Opponent

Professor Jan-Ola Östman

Institution

Institutionen för språkstudier

Lärosäte

UmU – Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Anna Greggas Bäckström

Svenskt abstrakt:

I avhandlingen studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker med fokus på sms, såväl på standardsvenska som på dialekt, dock till största delen avfattade på dialekt. Syftet med undersökningen är att kartlägga denna skriftpraktik och ta reda på vilken social funktion dialekten som skriftspråk har för dessa ungdomar och vilken roll den spelar i deras identitetsskapande. Dessutom undersöks de ortografiska normer och konventioner som ungdomarna tillämpar i denna skriftpraktik. Materialet utgörs av 520 sms samt sådant material som insamlats genom enkäter och intervjuer. I Närpes i Sydösterbotten, liksom i många andra finlandssvenskadialekter, har dialekten fått utökade användningsområden och är gångbar och accepterad inom fler domäner än tidigare, används i nya medier och får därmed också större utrymme i det offentliga rummet. Detta gäller även skrivande på dialekt av sms. De teoretiska utgångspunkterna tas inom sociolingvistiken och literacyforskningen. Ett centralt begrepp är det nya skrivandet, dvs. skrivande i elektroniska medier som t.ex. sms och e-post, som befinner sig någonstans mellan tal och skrift. Detta har gett talet och skriften nya former med nya förutsättningar, former som de nya medierna har triggat fram och som språket anpassar sig till. I det första undersökningskapitlet (kap. 3) analyseras elva skriftpraktiker indelade i fem grupper: I elektroniska skriftpraktiker (sms, e-post, chatt), II handskrivna lappar (kom ihåg-lappar, inköpslistor, lappar till föräldrar resp. kompisar), III vykort och brev, IV dagbok samt V skoluppgifter. Informanterna deltar med ett undantag, grupp V, i samtliga skriftpraktiker i större och mindre utsträckning på dialekt. I det andra undersökningskapitlet (kap. 4) redovisas de dialektdrag, diftonger och konsonantkombinationer, som konkret undersökts i sms-materialet. Ungdomarnas skrivande på dialekt är funktionellt och visar att dialekten är en viktig identitetsmarkör. Avsaknaden av gemensamma konventioner för stavning uppfattas inte som något problem utan tillåter var och en att skapa sina egna konventioner, vilket i sin tur resulterat i att toleransnivån för variationer i ortografin är hög. En grupp menar att de skriver som det låter,medan en annan menar att de inte följer några regler. Dialekten är förbehållen det vardagliga, medan standardsvenskan används i mer formella skrivsituationer. Skriftpraktiken kan vara densamma men valet av språkvarietet varierar med syfte, innehåll och längd.

Sidan publicerades 2011-12-12 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-26 13:35 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.