Dela:

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

Fakta
Disputation

2011-12-16

Titel (sv)

Ja bare skrivar som e låter : En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

Författare

Anna Greggas Bäckström

Handledare

Professor Lars-Erik Edlund, Docent Ann-Catrine Edlund

Opponent

Professor Jan-Ola Östman

Institution

Institutionen för språkstudier

Lärosäte

UmU – Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Anna Greggas Bäckström

Svenskt abstrakt:

I avhandlingen studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker med fokus på sms, såväl på standardsvenska som på dialekt, dock till största delen avfattade på dialekt. Syftet med undersökningen är att kartlägga denna skriftpraktik och ta reda på vilken social funktion dialekten som skriftspråk har för dessa ungdomar och vilken roll den spelar i deras identitetsskapande. Dessutom undersöks de ortografiska normer och konventioner som ungdomarna tillämpar i denna skriftpraktik. Materialet utgörs av 520 sms samt sådant material som insamlats genom enkäter och intervjuer. I Närpes i Sydösterbotten, liksom i många andra finlandssvenskadialekter, har dialekten fått utökade användningsområden och är gångbar och accepterad inom fler domäner än tidigare, används i nya medier och får därmed också större utrymme i det offentliga rummet. Detta gäller även skrivande på dialekt av sms. De teoretiska utgångspunkterna tas inom sociolingvistiken och literacyforskningen. Ett centralt begrepp är det nya skrivandet, dvs. skrivande i elektroniska medier som t.ex. sms och e-post, som befinner sig någonstans mellan tal och skrift. Detta har gett talet och skriften nya former med nya förutsättningar, former som de nya medierna har triggat fram och som språket anpassar sig till. I det första undersökningskapitlet (kap. 3) analyseras elva skriftpraktiker indelade i fem grupper: I elektroniska skriftpraktiker (sms, e-post, chatt), II handskrivna lappar (kom ihåg-lappar, inköpslistor, lappar till föräldrar resp. kompisar), III vykort och brev, IV dagbok samt V skoluppgifter. Informanterna deltar med ett undantag, grupp V, i samtliga skriftpraktiker i större och mindre utsträckning på dialekt. I det andra undersökningskapitlet (kap. 4) redovisas de dialektdrag, diftonger och konsonantkombinationer, som konkret undersökts i sms-materialet. Ungdomarnas skrivande på dialekt är funktionellt och visar att dialekten är en viktig identitetsmarkör. Avsaknaden av gemensamma konventioner för stavning uppfattas inte som något problem utan tillåter var och en att skapa sina egna konventioner, vilket i sin tur resulterat i att toleransnivån för variationer i ortografin är hög. En grupp menar att de skriver som det låter,medan en annan menar att de inte följer några regler. Dialekten är förbehållen det vardagliga, medan standardsvenskan används i mer formella skrivsituationer. Skriftpraktiken kan vara densamma men valet av språkvarietet varierar med syfte, innehåll och längd.

Sidan publicerades 2011-12-12 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-26 13:35 av


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Hur ökas motivationen för matematik i grundskolans tidiga år?

Högskolan Väst representerar Sverige i ett internationellt forskningsprojekt med sex andra länder där man ska undersöka motivationen för matematik i grundskolans tidigare år. Projektet ska också studera hur man kan öka motivationen, framför allt i övergången från låg- till mellanstadiet.

Mätbara mål och elever i centrum för litteraturundervisning

Litteraturundervisningen i gymnasieskolan styrs i första hand av ämnesplanernas mätbara mål. Två vanligt förekommande syften med litteraturläsning i skolan är språkutveckling och läsförståelse. Det visar en studie från Umeå universitet.

Rektorernas utmaningar i utsatta området kartläggs

Hög elevomsättning, vakter och hungriga barn. Rektorer i utsatta områden kämpar ofta med tuffa utmaningar som andra skolor inte har på samma sätt. I ett projekt kartlägger nu Göteborgs universitet det stöd som krävs för att få alla elever godkända.

Leda i lågintensiva kriser

Aida Alvinius, docent och krisexpert vid Försvarshögskolan, visar hur skolledare kan arbeta under lågintensiva kriser. (webb-tv)