”Jag fattar ingenting igen”. Den narrativa skär­nings­punkten mellan rådande individualise­rings­normer och skolans centrala uppdrag

Abstrakt

I den här studien, som baseras på etnografiskt fältarbete på en svensk grundskola och en gymnasieskola, utforskas om och hur rådande samhälleliga normer om individen som central och ofta oberoende entitet och om individens eget ansvar för sina handlingar och prestationer ger avtryck i skolvardagen på dessa skolor. Dessa individualiseringsnormer har haft organisatoriska och strukturella effekter på skolan som institution, varav några belyses i studien: ett antal nyliberalt influerade skolreformer som genomfördes under det tidiga 1990-talet i linje med dessa normer och består än idag samt normernas avspegling i skolans pedagogiska styrdokument och då mer specifikt dess läroplaner. I studien undersöks normernas avtryck i den aktuella skolvardagen genom frågeställningen om och hur de också kommer till uttryck i de medverkande lärarnas och elevernas narrativ, och då närmare bestämt narrativ som kan relateras till tre av skolans centrala uppdrag: undervisningsorganiserande, elevvärderande och ordningsupprätthållande. Undersökningen mynnar ut i att normerna återspeglas på olika sätt och i olika hög grad i olika narrativ. Denna återspegling präglas av spänningar och motsättningar: dels ställs olika individualiseringsprinciper och individorienterade förklaringsmodeller mot varandra, dels stöts och blöts individualiseringsnormerna mot kollektivistiska principer och upplägg. Här uppmärksammas mer specifikt det övergripande kollektivistiska skoluppdrag enligt vilket skolan har ett ansvar att erbjuda alla elever likartad utbildning och god utbildningskvalitet. Studien visar hur normerna och detta uppdrag ibland är förenliga med varandra, ibland utmanar varandra och ibland är delvis förenliga och delvis oförenliga, vilket innebär att skolans grad av ansvar för elevens studieprestationer i narrativen pendlar fram och tillbaka från mer eller mindre genomgripande till begränsat och ökat ansvar. Sammanfattningsvis bidrar studien till fördjupad förståelse av skolans individualiseringstendenser och introducerar narrativ som central analytisk kategori i detta forskningssammanhang.