2020-05-11 12:37  23 Dela:

”Jag har också rätt att ljudsätta världen” : Om tjejers och transpersoners tillblivelser som musikskapare i musikteknologiska lärmiljöer

Camilla Jonasson har undersökt relationerna mellan musikteknologi och tjejer och transpersoner  i musikskapandet som sker på fritiden i musikteknologiska lärmiljöer,

Fakta
Disputation

2020-05-13

Titel (sv)

”Jag har också rätt att ljudsätta världen” : Om tjejers och transpersoners tillblivelser som musikskapare i musikteknologiska lärmiljöer

Författare

Camilla Jonasson

Handledare

Professor Eva Saether , Lunds universitet Anna Houmann, Lunds universitet

Opponent

Professor Petter Dyndahl, Høgskolen i Innlandet, Norge

Lärosäte

Lunds universtitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

The purpose of this dissertation is to contribute to a better understanding of the relations between music technology and girls and transgender persons (aged 13–21) in music making. The research subject is leisure time music making in music technology learning environments, where issues of gender equality are emphasized. A further aim is to discuss the music technology learning environment from the perspectives of music education and gender equality.
The dissertation draws from sociomateriality, a post-humanistic theory chosen as it lends itself to the study of the “entanglement” of the social, the cultural, and the material. The choice of sociomateriality is rooted in the desire to contribute to a better understanding of the relations between humans and non-humans. In particular, Actor–Network Theory (ANT), as developed by Latour (2015), is utilized as a theoretical and methodological approach. The study also refers to more critical approaches, for example, feminist materialism, thus inviting the concept of the “cyborg”, which questions not only the male/female and nature/culture dichotomies but also the human/machine dichotomy.
The design of the study is inspired by ANT and Latour’s (1999) ideas of science as a collective experiment for humans and materiality which allows for the creation of a network of knowledge. The chosen methods include participant observations and focus group conversations based on visual and auditive communication methodology (photo, audio and film). The empirical data was generated in three music-learning environments: two music camps and one music hackathon. All three cases had a clear mission to improve equity in music education and in the music industry.
The results show how ”becoming”, in Latour’s sense, is made possible in the meeting between humans and non- humans. Based on the analysis, this “becoming” should be understood as a cyborg or a music-making hybrid (a temporary relation), which is thus, a contribution of the dissertation to the understanding of the relations between humans, technology and music making. The study found that individual knowledge of technology enabled the participating persons to, in cooperation with tutors and non-human materiality, take control over their learning and music making. Thus, the dichotomy of male/female technology in music technology learning environments is suspended. The majority of the girls and transgender persons in this study were, in relation to technology, given the power to become music-making hybrids. The study’s result also shows the significance of lyrics in music making. In other words, the studied projects gave the participants a chance to take power over learning. They were also given the opportunity to express themselves and soundscape the world. Finally, the study shows the potential of music technology projects designed for girls and transgender persons to promote gender equality in music education.

Sidan publicerades 2020-05-11 12:37 av Susanne Sawander


Relaterat

Elevers maktspel påverkar musikundervisningen

Mikael Persson har utforskat maktspelet mellan elever och hur det påverkar musikundervisningen. Han förvånas över det hårda klimatet på musikprofilskolan.

Skolmusikalprojekt reproducerar elevroller

Samhällets omgivande strukturer har stor påverkan hur makten fördelas i skolmusikalprojekt. Det innebär att skolmusikalprojekt reproducerar redan givna elevroller, visar Lorentz Edberg.

Elevhälsa

Ledord i elevhälsoarbetet är salutogent förhållningssätt med tvärprofessionella team, men hur fungerar det i praktiken och vilka framgångsfaktorer finns för att utveckla verksamhetens hälsofrämjande arbete? Välkommen till två fullmatade dagar med elevhälsoarbetet i fokus!

Elevhälsa Webbkonferens

Ledord i elevhälsoarbetet är salutogent förhållningssätt med tvärprofessionella team, men hur fungerar det i praktiken och vilka framgångsfaktorer finns för att utveckla verksamhetens hälsofrämjande arbete? Välkommen till en webbkonferens med elevhälsoarbetet i fokus!

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Marcus Larsson: Full ersättning till friskolor är orättvist

Att friskolor får samma ersättning som kommunala skolor trots att de inte har samma övergripande ansvar är ett problem. Då skolan befinner sig i ett konkurrensbaserat system riskerar kommunala skolan att dräneras på resurser när friskolor startar sin verksamhet, skriver Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans.