”Jag tycker det hinns bra…”. Om aspekter av tid och tidslandskap i lärares undervisning

Abstrakt

Skolans arbete styrs strikt av klockan, med fasta tider för skoldagar , lektioner och raster. Trots tidens betydelse finns det lite forskning om hur lärare hanterar tiden. Min studie fokuserar på hur läraren hanterar tid och den betydelse tiden får i skolarbetet, både ur ett professions- och ett samhällsperspektiv.
Syftet är att undersöka och beskriva undervisning och skola med fokus på tidens olika aspekter. Forskningsfrågorna är: 1) Hur visar sig tid och tidsuppfattningar i skolan? 2) Hur hanteras tidsrelaterade dilemman i undervisningen? och 3) Vilka tidslandskap framträder i lärarens undervisning?
Den teoretiska ramen bygger på forskning om tidsuppfattningar, relationen mellan tid, undervisning och lärande samt fenomenet tidslandskap. Genom att relatera till begreppen kronos och kairos samlas kvalitativa och kvantitativa aspekter och uppfattningar av tid till en helhetsbild. Studien är fenomenologiskt inspirerad och bygger på observation och videoupptagning av undervisning i Finland. Analysen baseras på videosekvenser av fyra lärares undervisning.
I resultaten identifierar och beskriver jag hur tid och tidsuppfattningar uttrycks i undervisning, med fokus på tidsramar, tempo och tajming. Resultaten visar att tidslandskap präglas av en kvantitativ tidsuppfattning, men lärarna konkretiserar en kvalitativ syn på tid genom tempo och tajming. Tidsrelaterade dilemman beskrivs som processer av valsituation-beslut-utfall, ofta på grund av att den planerade tidsramen inte fungerar. Slutligen använder jag fyra fiktionaliserade narrativ, vilka dels sammanfattar delfenomenens essens, dels visar hur tidslandskap framträder i undervisning
Avslutningsvis inordnas perspektiven på tid i de samlande kategorierna kronos och kairos som får illustrera obalansen mellan mätbara och omätbara aspekter av tid. Resultaten visar tidslandskap som domineras av kronos medan kairos har svårare att tillkämpa sig utrymme. Lärare har dock en förmåga att även i en kronosdominerad omgivning hantera tidspress, samtidigt som de smidigt tar tillvara ögonblick då kairos tillåts ta ledningen. Det vittnar om en medvetenhet om tidens värde som kvalitet och om en subjektiv upplevelse bortom tidsallokering, kalendrar och klockor.