Japanese Mathematics Teachers’ Professional Knowledge: International case studies on praxeological analysis

Yukiko Asami-Johansson har forskat om japanska lärares professionella kunskaper i matematik.

Fakta
Disputation

2019-10-04

Titel (eng)

Japanese Mathematics Teachers’ Professional Knowledge: International case studies on praxeological analysis

Författare

Yukiko Asami-Johansson

Handledare

Professor Carl Winsløw, Köpenhamns universitet Iris Attorps, Högskolan i Gävle

Opponent

Associate Professor Ricardo Karam, Köpenhamns universitet Professor Marianna Bosch Casabò, Universitat Ramon Llull Barcelona Professor Wadeda Miyakawa, Takeshi, University, Tokyo

Lärosäte

Högskolan i Gävle

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Yukiko Asami-Johansson

Abstract in English:

What kind of knowledge is required for the teaching of school mathematics at a given level depends on which teaching and learning culture one belongs to, since such knowledge is constructed under the constant institutional influence of the society. This PhD thesis explores Japanese mathematics teachers’ professional knowledge and its dissemination from the perspectives offered by the anthropological theory of the didactic (ATD). “Professional” knowledge here means the body of sound theoretical knowledge that is explicitly built and deliberately developed by the institution of teachers who shares it. To expose the characteristics of their knowledge in detail, we analyse case studies from teacher education, reflections among the teachers in service, and the international transfer of a specific Japanese teaching approach. In the study that aims to elucidate the knowledge taught in primary school mathematics teacher education, both the process of the lessons and the teacher educator’s teaching methods are explicitly described and analysed. It turns out that the more striking feature of the Japanese teacher educator’s is the theorised teaching approach which is further highlighted through the comparison with similar lessons observed in Finnish and Swedish teacher education. One process of producing such theorised knowledge is analysed through the comments of the Japanese lower secondary teachers in service during a post-lesson reflection in the context of an open lesson. Teachers’ comments observed at the reflection meeting are categorised and modelled from an institutional perspective. The analysis shows how the teachers’ foci regarding the teaching techniques of the observed lesson are related to different aims of the teaching of the mathematics. We analyse what kinds of elements influence the teachers’ different foci, and how the elements facilitate the realisation of generic educational goals by way of concrete teaching techniques. Finally, the thesis investigates critical phenomena, which arise in an attempt to transfer Japanese teaching practices and resources to a new context (Swedish lower secondary school) with a different teaching environment, in which teachers have different scripts for mathematics lessons. The analysis, based on a reference model that make explicit the researcher’s criteria about the different teaching techniques related to different didactic goals, shows which of the Japanese teaching techniques the Swedish teacher had difficulties to implement. The model supplied by the ATD is further used to explain the conditions and constraints, which brought about these difficulties. The three studies together explore central aspects of the complex process of establishing the Japanese teachers’ professional knowledge, and how it disseminates in their communities. The correlation between the dissemination of such theorised shared knowledge, and well-established systems that provide opportunities and resources for designing and reflecting on lessons, is also discussed.

Sidan publicerades 2019-10-15 14:44 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-12-06 09:23 av Susanne Sawander


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

De tar sången till nya höjder

I Kulans förskola sjungs det i alla möjliga sammanhang. På promenaden, vid matteinlärningen, vid teman och projekt. Pedagogerna har gått på kurs och lärt sig att sjunga på barnens villkor – i ljusa tonarter.

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.