Japanese Mathematics Teachers’ Professional Knowledge: International case studies on praxeological analysis

Yukiko Asami-Johansson har forskat om japanska lärares professionella kunskaper i matematik.

Fakta
Disputation

2019-10-04

Titel (eng)

Japanese Mathematics Teachers’ Professional Knowledge: International case studies on praxeological analysis

Författare

Yukiko Asami-Johansson

Handledare

Professor Carl Winsløw, Köpenhamns universitet Iris Attorps, Högskolan i Gävle

Opponent

Associate Professor Ricardo Karam, Köpenhamns universitet Professor Marianna Bosch Casabò, Universitat Ramon Llull Barcelona Professor Wadeda Miyakawa, Takeshi, University, Tokyo

Lärosäte

Köpenhamns universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande

Abstract in English:

What kind of knowledge is required for the teaching of school mathematics at a given level depends on which teaching and learning culture one belongs to, since such knowledge is constructed under the constant institutional influence of the society. This PhD thesis explores Japanese mathematics teachers’ professional knowledge and its dissemination from the perspectives offered by the anthropological theory of the didactic (ATD). “Professional” knowledge here means the body of sound theoretical knowledge that is explicitly built and deliberately developed by the institution of teachers who shares it. To expose the characteristics of their knowledge in detail, we analyse case studies from teacher education, reflections among the teachers in service, and the international transfer of a specific Japanese teaching approach. In the study that aims to elucidate the knowledge taught in primary school mathematics teacher education, both the process of the lessons and the teacher educator’s teaching methods are explicitly described and analysed. It turns out that the more striking feature of the Japanese teacher educator’s is the theorised teaching approach which is further highlighted through the comparison with similar lessons observed in Finnish and Swedish teacher education. One process of producing such theorised knowledge is analysed through the comments of the Japanese lower secondary teachers in service during a post-lesson reflection in the context of an open lesson. Teachers’ comments observed at the reflection meeting are categorised and modelled from an institutional perspective. The analysis shows how the teachers’ foci regarding the teaching techniques of the observed lesson are related to different aims of the teaching of the mathematics. We analyse what kinds of elements influence the teachers’ different foci, and how the elements facilitate the realisation of generic educational goals by way of concrete teaching techniques. Finally, the thesis investigates critical phenomena, which arise in an attempt to transfer Japanese teaching practices and resources to a new context (Swedish lower secondary school) with a different teaching environment, in which teachers have different scripts for mathematics lessons. The analysis, based on a reference model that make explicit the researcher’s criteria about the different teaching techniques related to different didactic goals, shows which of the Japanese teaching techniques the Swedish teacher had difficulties to implement. The model supplied by the ATD is further used to explain the conditions and constraints, which brought about these difficulties. The three studies together explore central aspects of the complex process of establishing the Japanese teachers’ professional knowledge, and how it disseminates in their communities. The correlation between the dissemination of such theorised shared knowledge, and well-established systems that provide opportunities and resources for designing and reflecting on lessons, is also discussed.

Sidan publicerades 2019-10-15 14:44 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-10-23 12:48 av Susanne Sawander


Relaterat

Gymnasielärare i samhällskunskap, 4-5 feb i Stockholm

Ny konferens! Ta del av föreläsningar som speglar ämnets breda innehåll. Vi fördjupar oss i teman som mänskliga rättigheter, digital och analog återkoppling, hållbart samhälle, källkritik, eu-kunskap och nationalism. Välkommen!

Fortbildning för dig som undervisar i svenska, 19-20 mars

Två koncentrerade dagar för dig som undervisar i svenska på högstadiet eller gymnasiet! Ta del av föreläsningar om bl. a. likvärdig bedömning av läsförståelse, grammatiska verktyg som utvecklar elevernas texter, källkritik, genvägar för elevaktiv retorikundervisning samt strategier för framgångsrik skrivundervisning.

Skriftlig lärarrespons för vuxna nybörjare i svenska som andraspråk: teoretiska perspektiv, responspraktik och uppfattningar

Liivi Jakobsons avhandling visar att andraspråksstuderande tar lärarresponsen på allvar. De studerande förväntar sig och uppskattar allsidig respons på sina texter men ser responsen på språklig korrekthet som viktigast.

Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt – Nyanlända ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning

Hassan Sharif har utforskat en grupp irakiska ungdomars möte med den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning för nyanlända.

”I svenska två vågar jag prata mer och så”. En didaktisk studie om skolämnet svenska som andraspråk

Catarina Economou har i sin avhandling analyserat och jämfört innehållet i ämnesplanerna (Gy 11) för svenska och svenska som andraspråk på gymnasiet och vilka konsekvenser dessa skillnader kan medföra.

Att samtala om texter: från träteknik och svetsteori till antikens myter: Textsamtalets möjligheter som närmaste zon för läsutveckling i en klass på gymnasiets industritekniska program

Pia Viséns avhandling handlar om hur textsamtal på industritekniska programmet fungerar som utgångspunkt för diskussion om texternas innehåll och därmed som en möjlighet till ökad förståelse för textens ämnesinnehåll.

Med en framtida demokrat som adressat. Föreställningar om framtid i svenska samhällskunskapsböcker 1992-2010

Hur ser föreställningar om individuell och gemensam framtid ut i svenska samhällskunskapsböcker för högstadiet under perioden 1992-2010? Det har Jonas Nordmark undersökt.

Utmaningar och möjligheter för utländska lärare som återinträder i yrkeslivet i svensk skola

Vilka utmaningar möter utländska lärare i den svenska skolan och vilka möjligheter har de att hantera dessa utmaningar och etablera en legitimitet? Aina Bigestans har studerat en grupp kvalificerade lärare som efter migration till Sverige lärt sig svenska och fortsatt sin yrkeskarriär i den svenska skolan.

”Vi kan skriva förargument och sedan motargument”. Om deliberativa samtal i undervisning i svenska som andraspråk på högskolenivå

Hur skapar vuxna andraspråkstalare som läser svenska som andraspråk på högskolenivå mening genom samtal kring gemensamma texter? Det har Samira Hajjouji Hennius forskat om.

Vaghet och vanmakt – 20 år med kunskapskrav i den svenska skolan

Hur kan lärare förstå kunskapskrav, och hur kan kunskapskravens användbarhet förstås? Dessa frågor har Gunnar Hyltegren forskat om.

Solidaritet och utbildning för hållbar utveckling: En studie av förväntningar på och förutsättningar för miljömoraliskt lärande i den svenska gymnasieskolan

Hur ser förväntningar på och förutsättningar för miljömoraliskt lärande ut inom utbildning för hållbar utveckling i gymnasieskolan? Det har forskaren Tomas Torbjörnsson undersökt.

Uppföljning och utvärdering för förändring. Pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Genom att använda sig av pedagogisk dokumentation synliggörs olika frågor i relation till barns lärande och lärstrategier, samt hur barnens egna frågor kan lyftas upp och bli en del av planeringen i förskolans verksamhet. Men det är ett krävande arbetsverktyg och det behövs en god organisation för att det ska fungera, visar Ingela Elfströms avhandling.

”Vi får ju inte riktigt förutsättningarna för att genomföra det som vi vill”. En studie om lärares möjligheter och hinder till förändring och förbättring i praktiken

Vad händer i verksamheten när datorn introduceras som ett redskap i skriv- och läslärandet med yngre skolbarn? Det har Lena Tyrén studerat i sin avhandling. Hon har dessutom analyserat hur politisk och ekonomisk styrning kan inverka på ett pågående utvecklingsprojekt.

”Litteraturen, det är vad man undervisar om” – Det svenska litteraturdidaktiska fältet i förvandling

Forskaren Peter Degerman har undersökt frågor om hur litteraturens legitimitet och funktion besvaras i den litteraturdidaktiska forskningen.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser

Syftet med Lena Fridlunds avhandling "Interkulturell undervisning - ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser" är att ta reda på hur talet om en åtskild undervisning för vissa elever formuleras och motiveras i dokument och av olika yrkesutövare inom ett grundskoleområde.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Så kan skolnärvaro främjas

Att skolfrånvaro och psykisk ohälsa hos unga hänger ihop har uppmärksammats under de senaste åren. En ny forskningsöversikt har sammanställt kunskapsläget för vilka faktorer som främjar skolnärvaro.

Consequences of school grading systems on adolescent health: evidence from a Swedish school reform

A new study has examined a reform of the Swedish school system; a reform centred on the introduction of grades and increased use of testing, especially standardised national tests, in the 6th and 7th school year. The reform had an indirect effect on psychosomatic symptoms and life satisfaction for these pupils. The negative effects of the reform were generally stronger for girls.

In the Principal’s Office: Clark Elementary’s Isley shares strategies to develop teachers

Virginia elementary-school principal Anna Isley says building leadership skills of teachers can help boost retention rates and improve student performance. Isley, who began her career as a teacher, says connecting with other teachers in her first year set her on the path to success.

Linnéa Lindquist: Har vi råd med segregationen?

När i princip alla kommuner skär ner i skolan kommer det drabba våra elever i förorten extremt hårt. Resultaten kommer att sjunka och lärarkarusellen kommer öka. Det skriver Linnea Lindquist, rektor på Hammarkullsskolan i Göteborg.

Mistrivsel går ud over elevernes karakterer fem år senere

Op mod en femtedel af alle danske børn og unge mistrives og har tegn på psykisk sygdom i deres opvækst.