Just assessment in school: – a context-sensitive comparative study of pupils’ conceptions in Sweden and Germany

Bettina Vogt har utifrån ett konsekvent elevperspektiv jämfört tyska och svenska elevers konceptioner om rättvis bedömning och betygssättning i olika kontexter.

Fakta
Disputation

2017-12-15

Titel (eng)

Just assessment in school: – a context-sensitive comparative study of pupils’ conceptions in Sweden and Germany

Författare

Bettina Vogt

Handledare

Professor Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet Professor Florian Waldow, Humboldt University Berlin

Opponent

Professor Anders Jönsson, Högskolan i Kristianstad

Institution

Institutionen för utbildningsvetenskap

Lärosäte

Linnéuniversitetet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

This thesis examines pupils’ justice conceptions regarding educational assessment. Due to the context-dependency of norms and values as well as of assessment, the study compares the justice conceptions of pupils in two different’socio-educational’ contexts: Sweden and Germany. The main interest of the study is to understand and to reconstruct pupils’ own relevance structures and what just assessment means from a pupils’ point of view. Here, the study aims to reach beyond the level of mere description by providing theoretical conceptualisations of pupils’ justice conceptions regarding assessment. Thus, the study´s methodological foundation is characterised by a combination of a context-sensitive comparative approach on the one hand, and on the other hand a pragmatist Grounded Theory approach. Data were mainly generated through focus group interviews with pupils attending the last year of the lower secondary level in the Swedish comprehensive school as well as in different school types in the German school system. In total, the sample consists of 95 pupils, who were interviewed in 21 focus group interviews. In addition, other sources of data were included, such as regulations and guidelines that supported a context-sensitive analysis of pupils’ conceptions. The theoretical conceptualisation that explains pupils’ justice conceptions is ‘meta-assessment’. ‘Meta-assessment’ refers to pupils’ evaluation of the assessment they experience in terms of justice and represents the shared, abductively derived and overlying analytical category regarding pupils’ conceptions. Pupils’ ‘meta-assessment’ is based on normative justice conceptions as well as on justice conceptions that are related to pupils’ situation and context-bound experiences with assessment. The first ones are about the ethico-moral character of pupils’ justice conceptions. The second shed light on the contextual conditions and consequences of the logics and practices underlying educational assessment as experienced by pupils on an everyday basis. This implies that just assessment from a pupils’ perspective needs to be understood in its wider contextual embedment; and in relation to teaching and learning in order to understand the complex interrelations of what just assessment ‘is’, and ‘should be’ from the perspective of those, who are mainly affected by it.

Sidan publicerades 2017-11-29 13:14 av Susanne Sawander


Relaterat

Ungdomars berusningsdrickande – Vem, var och med vilka?

Birgitta Ander har i sin avhandling bland annat undersökt vilka psykologiska och sociala faktorer som är kopplade till debutålder för alkohol, tobak och droger.  

Härifrån till framtiden : Om gränslinjer, aktörskap och motstånd i tjejers vardagsliv

Johanna Sixtensson utforskar i sin avhandling 22 tjejers aktörskap, men också på hur de använder gemenskapens kraft för att skapa utrymme och göra motstånd mot rådande ordningar.

Students’ and Teachers’ Jointly Constituted Learning Opportunities – The Case of Linear Equations

Tuula Maunula har undersökt hur lärandemöjligheter av linjära ekvationer samkonstitueras av elever och lärare när den räta linjens ekvation introduceras.

Digital Didaktisk Design: Att utveckla undervisning i och för en digitaliserad skola

Sara Willermark har undersökt grundskollärares arbete med att utveckla sin undervisningspraktik med digital teknik.

Det ansvarsfulla mötet: En närhetsetisk analys av omsorgens innebörder i förskolan

Mie Josefson vill med sin avhandling skapa kunskap om omsorgens innebörder och praktiker så som det framställs i förskolepedagogers tal om ansvar under två skilda tidsperioder, strax före och strax efter införandet av förskolans läroplan (Lpfö98).

Juridification of Educational Spheres: The Case of Swedish School Inspection

Judit Novak har studerat styrningen av skolan med fokus på statligt ansvarsutkrävande från lärare och skolledare för förverkligandet av elevers rättigheter.

Universal prevention of anxiety and depression in school children

Johan Åhlén har forskat om förebyggande åtgärder av ångest och depression hos barn i Sverige.

Higher education meets private use of social media technologies – an explorative study of students´ use

Pernilla Josefsson har utforska thur studenter upplever användningen av sociala medier i högre utbildning.

Exploring the complexities of integrating socioscientific issues in science teaching

Ulrika Bossér vill med sin avhandling bidra med kunskap som kan användas vid utformning och genomförande av undervisning i samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI).

Critical features and impacts of mathematics teacher professional development programs: Comparing and characterizing programs implemented at scale

Jannika Lindvall vill med sin avhandling bidra till kunskap om kritiska aspekter av kompetensutvecklingsprogram för lärare.

Learning Computing at University: Participation and Identity: A Longitudinal Study

Anne-Kathrin Peters har i sin avhandling utforskat hur elever inom datavetenskap reflekterar över sina erfarenheter.

Litterär storyline som bidrag till interkulturell pedagogik

Ann-Kristin Pihlgren-Eveli har forskat om hur litterär storyline fungerar som metod för interkulturell litteraturpedagogik.

Experiential entrepreneurship education : Reflective thinking as a counterbalance to action for developing entrepreneurial knowledge

Gustav Hägg har i sin avhandling utforskat det reflekterande tänkandet som en motvikt mot antagandet om handlingsorientering när man utbildar studentföretagare.

Breakdowns, overlaps and ambivalence: an Actor-network theory study of the Swedish preschool curriculum

Hur görs den svenska läroplanen för förskolan till en aktör i en förskolevardag? Det är en av frågorna som Emelie Moberg utforskar i sin avhandling.

Möten där vi blir sedda: en studie om elevers engagemang i skolan

Helena Andersson har identifierat aspekter som påverkar engagemanget i skilda skolkontexter och vill med det bidra med kunskap om elevers engagemang i skolans verksamhet.

Bilingual Language Switching and Executive Functions

Jussi Jylkkä slår i sin avhandling hål på hypotesen om det exekutiva försprånget hos tvåspråkiga (EFT).  Hans forskning visar att tvåspråkighet inte är associerad med fördelar i kognitiv kontroll.  

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Förskola i Skolporten
  Nytt nr av Skolporten ute 7 februari

Tema: Förskola i Skolporten

Tema: Undervisning i förskolan. I den kommande läroplanen för förskolan betonas undervisningen. Men hur ska den se ut för de allra minsta? Missa inte kampanjpriset – 2 nr för 99 kr! (endast för nya prenumeranter)

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Fördelar med delat rektorskap

Finns prestigelöshet, ömsesidigt förtroende och gemensamma värderingar så kan ett delat rektorskap fungera, visar ett nytt forskningsprojekt. "Skollagen borde skrivas om så att man tillåter flera chefer som delar ansvar", säger Marianne Döös, professor vid Stockholms universitet.

Ny forskning ger skolan verktyg att utveckla undervisningen med digital teknik

Grundskolan har länge haft krav på sig att utveckla sin undervisning med hjälp av digital teknik. Trots det känner sig många lärare dåligt rustade inför digitaliseringen. Sara Willermark har studerat vad som krävs för att utveckla användningen av digital teknik i skolan. I hennes doktorsavhandling finns bland annat konkreta tips till skolledare och politiker.

Förskollärare tar större ansvar än uppdraget kräver

Pedagoger i förskolan kan ha svårt att sätta ord på vad begreppet omsorg innebär. Trots det tar de ofta ett större ansvar för barnen än vad uppdraget kräver, visar Mie Josefsons avhandling.

Kvalitetsutvecklande arbete i förskolan där leken står i fokus

I Specialpedagogiska skolmyndighetens stödmaterial Förskola ligger fokus på tre centrala teman: trygga relationer, lek och kommunikation. Ing-Britt Vikström, specialpedagog i Kristinehamns kommun, är en av de som arbetat utifrån stödmaterialet.

Inkluderande lärmiljöer gör skillnad

Inkludering är något som skolor måste arbeta med varje dag, det finns ingen magisk lösning. Men att ge lärare stöd i arbetet, och att ha förväntningar på eleverna, är faktorer som fungerar. Det menar Julie Allan vid universitetet i Birmingham.