Kan man räkna med PISA och TIMSS?: Relevansen hos internationella storskaliga mätningar i matematik i en nationell kontext

På vilket sätt sammanfaller ramverken och kunskapsproven från nternationella kunskapsundersökningarna med styrdokument och kunskapsprov i den svenska skolan? Det är en av huvudfrågorna som Samuel Sollerman utforskar i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2019-06-10

Titel (sv)

Kan man räkna med PISA och TIMSS?: Relevansen hos internationella storskaliga mätningar i matematik i en nationell kontext

Titel (eng)

Can we count on PISA and TIMSS? : The relevance of international large-scale assessments in mathematics in a national context

Författare

Samuel Sollerman

Handledare

Professor Astrid Pettersson, Stockholms universitet Docent Lovisa Sumpter, Stockholms universitet

Opponent

Professor Christian Lundahl, Örebro universitet

Institution

Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

The overall purpose of the thesis is to contribute to the knowledge of relevance of international large-scale assessments (ILSAs) in mathematics, when these are to be used and interpreted in a national context. If a nation is to engage in ILSAs, draw conclusions from them and act on them, one should be aware of what they are measuring and how well it fits in with the national mathematics education and the mathematics they are trying to teach their students.

The relevance is linked to the validity of the ILSA, which means that the assessment should measure the right things and do that in such a way that the results are as informative and useful as possible. In this thesis, the Swedish context is used as an example of a national context, against which the ILSAs PISA and TIMSS are contrasted.

One way to study validation is to use an argumentation-based validation method, Assessment Utilization Argument. In this model, an argument consists of making claims on the basis of data and warrants. The claim is an interpretation of assessment results and the assertion of a claim carries with it the duty to support the claim and, if challenged, to defend it. Warrants are created and functions as propositions to justify the inferences from the data that lead to the claim.

The ILSAs have been contrasted with the Swedish context through studies in three areas; content of the assessments, implementation of the assessments and results from the assessments. Based on these areas, the frameworks and tests from ILSAs were analyzed and compared with policy document and national tests from the Swedish context. Warrants were created based on these three areas.

The analysis of the warrants showed that the ILSAs had a high level of conformity with the Swedish context and the ILSAs coincide in such a way that the results from these are relevant for studying the development of performance in a Swedish context. The analysis also showed that certain content and abilities in the Swedish context were not covered by the ILSAs. The Swedish students do not have the opportunity to show all those skills that the Swedish mathematical context covers and there were also indications that they do not make full efforts to show their skills. In order to create a more complete picture of Swedish students’ mathematical skills, the assessment of students’ skills in mathematics should be complemented with other assessments.

The results are discussed in relation to the development of national policy documents, including the risk if a nation decides to adapt their policy document to the ILSAs. In the case of Sweden there are indications that policy document develops in the same direction and closer to the frameworks of ILSAs. It becomes important to thoroughly examine the relationship between the ILSAs and a national context so that one can be aware of how, if and it what way the large-scale assessment impact a national context.

This thesis contributes to a holistic approach based on a national context, with an overall method and covers the areas content, implementation and results of the ILSAs. It shows that opportunities and limitations can be found in all of these three areas. When the results of ILSAs are to be used in a national context, it is important to thoroughly examine what is meant to be assessed and what is really being assessed in these studies and to compare it with the purposes and content of the national context, so that suitable and valid conclusions could be drawn.

Sidan publicerades 2019-06-25 10:42 av Susanne Sawander


Relaterat

Gymnasieelever i behov av särskilt stöd, 7-8 nov i Stockholm

Ta del av föreläsningar om språkutveckling, ungdomars generella hjärnutveckling, självreglering och beteendeproblematik samt specialpedagogens roll! Vi erbjuder en givande mix av forskningsbaserade föreläsningar och praktiska erfarenheter med fokus på elever i svårigheter under gymnasietiden. Välkommen!

Gymnasielärare i historia, 3 okt i Stockholm

En heldag med historieundervisning i fokus. Ta del av föreläsningar kring digital källkritik, hur man kan undervisa i historiebruk, bedömning och betygssättning av historia i gymnasiet och hur du som lärare kan fundera kring frågor som vems historia det är som berättas om i klassrummet. Varmt välkommen till en intensiv dag med historielärarkollegor från hela landet!

Elevinflytande i gränslandet mellan didaktik och makt – en studie av undervisningspraktiken i tre grundskolor

Linda Eriksson har i sin avhandling utforskat elevinflytande som didaktisk praktik.

Ord och inga visor: konstruktioner av förskolebarnet i kunskapsekonomin

Magdalena Sjöstrand Öhrfelt undersöker hur förskolebarn konstrueras i policytexter och hur de konstruktionerna, både legitimeras av och i sig legitimerar förändringar av förskolan som institution.

Kan man räkna med PISA och TIMSS?: Relevansen hos internationella storskaliga mätningar i matematik i en nationell kontext

Samuel Sollerman vill med sin avhandling bidra med kunskaper om relevansen hos internationella storskaliga mätningar i matematik, när dessa ska användas och tolkas i en nationell kontext.

Språkliga gemenskaper och minoritetsspråkiga barn i svensk förskola

Ellinor Skaremyrs avhandling ökar kunskapen om hur förskolan bättre kan stödja minoritetsspråk i sin verksamhet.

Språkliga redskap – språklig beredskap – En praktiknära studie om elevers ämnesspråkliga deltagande i ljuset av inkluderande undervisning

Maria Rubin vill med sin forskning ge ett kunskapsbidrag till två fält genom att integrera ett språkdidaktiskt perspektiv med ett inkluderande perspektiv på elevers ämnesspråkliga deltagande.

Utbildning och hälsa i nationens intresse: Styrningsteknologier och formering av en förädlad befolkning

Erika Åkerblom har i sin avhandling utforskat hur utbildning och hälsa opererar som styrningsteknologier riktade mot befolkningen inom dagens förädlingsdiskurs.

Lärande av rörelseförmåga i idrott och hälsa ur ett praktikutvecklande perspektiv

Heléne Bergentoft har utforskat hur samband mellan undervisning och lärande av rörelseförmåga i skolämnet idrott och häälsa kan utvecklas och transfereras genom praktikutvecklande forskning.

Återkoppling i analoga och digitala klassrum: Spänningsfyllda verksamheter i samhällskunskapsundervisning

Agneta Grönlunds avhandling handlar om samhällskunskapslärares bedömningsarbete som utgörs av återkoppling till elever.

Flytande inflytande: Affektiva relationer mellan barn och miljön i förskolan

Kristin Ungerbergs avhandling bidrar med ökad kunskap om hur de yngsta barnens inflytande i förskolan kan ta form genom deras kroppsliga relationer med förskolans miljö.

Läroböcker, demokrati och medborgarskap. Konstruktioner i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet

Hur konstrueras demokrati och medborgarskap i läroböckernas kunskaps- och föreställningssystem? Det är en av frågeställningarna som Kurt Wicke utforskar i sin avhandling.

Samma lärare – olika praktiker?: en studie av literacy och meningsskapande i grundskolans tidiga ämnesundervisning

Hur organiseras och struktureras undervisning i skolämnena matematik och historia som förutsättningar för literacypraktiker? Det är en av frågorna som Monica Egelström utforskar i sin avhandling.

Skolmusikalen: om möten, makt och musik i två skolmusikalprojekt i årskurs nio

Ett skolmusikalprojekt förstärker den inriktning av undervisning som redan finns på en skola. Det visar Lorentz Edberg som följt två svenska skolmusikalprojekt.  

Inte bara musik. Om elevers positionerande i grundskolans musikklassrum

Mikael Persson har undersökt elevers positionerande i musikklassrummet och hur det påverkar deras förutsättningar för delaktighet i musikaliska aktiviteter.

Skriftlig lärarrespons för vuxna nybörjare i svenska som andraspråk: teoretiska perspektiv, responspraktik och uppfattningar

Liivi Jakobsons avhandling visar att andraspråksstuderande tar lärarresponsen på allvar. De studerande förväntar sig och uppskattar allsidig respons på sina texter men ser responsen på språklig korrekthet som viktigast.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser