Keeping track of time: Daily time management, participation, and time-related interventions for children, adolescents, and young adults with neurodevelopmental disorders

Birgitta Wennbergs avhandling visar att barn och ungdomar med ADHD och intellektuell funktionsnedsättning har samma övergripande mönster av tidsuppfattning som barn utan funktionsnedsättning men att de kan ha en försenad utveckling av tidsuppfattning.

Fakta
Disputation

2019-12-13

Titel (eng)

Keeping track of time: Daily time management, participation, and time-related interventions for children, adolescents, and young adults with neurodevelopmental disorders

Författare

Birgitta Wennberg

Handledare

Professor Per A Gustafsson, Linköpings universitet Docent Anette Kjellberg, Linköpings universitet Gunnel Janeslätt, Uppsala universitet

Opponent

Professor Maria Larsson-Lund, Luleå tekniska universitet

Lärosäte

Linköpings universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

The overall aim of this thesis was to investigate daily time management (DTM) and time-related interventions aiming to enhance participation in everyday activities among school-age children and young adults with neurodevelopmental disorders.

In study I, experiences of participation when using time assistive devices (TADs) in daily activities were investigated from the perspective of young adults (aged 17–37) with intellectual disabilities (ID) (n = 9), using semi structured interviews. In studies II and IV, a new multimodal time-related intervention consisting of psychoeducation, compensation with TADs and time-skills training, was investigated in children aged 9–15 with attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD). Study II was a randomized controlled trial (RCT) with an intervention group (n = 19) and a control group (n = 19). The aim of study III was to describe DTM, time processing ability (TPA) and self-rated autonomy in children aged 9–15 with ADHD (n = 47), compared to children with ID (n = 47) and typically developing (TD) children (n = 47). In study IV, occupational performance and satisfaction were evaluated (n = 27). In studies II, III and IV, a source for data collection included assessment, proxy report and self-reports.

Using TADs (study I) increased participation in activities in all areas of daily life: self-care, activities at work or school and leisure time activities. A feeling of having more control led to health benefits. Participants described participation restrictions related to attitudes from their social network towards participation and attitudes towards the use of TADs from the individuals themselves. Study II showed that the children in the intervention group increased their TPA significantly more compared to the control group, mostly in terms of time orientation. The parents in the intervention group rated their children’s DTM as significantly more improved compared to the parents of the children in the control group. However, according to the children themselves, there was no statistically significant improvement in their DTM. The psychoeducation for parents and school staff did not increase children’s TPA and DTM on its own. The majority of parents and children (study IV) rated the children’s occupational performance and satisfaction significantly higher at follow-up than at baseline. In general, children rated their occupational performance and satisfaction higher than their parents did. Most goals decided by the children and their parents involved daily routines and time orientation. Study III showed that children with ADHD and children with ID had significantly lower TPA, DTM and autonomy compared to TD children. Children with ADHD showed higher levels of self-rated autonomy compared to children with ID, but the reverse was found in DTM. However, there was significant diversity among children with ADHD and children with ID, which was not explained by age. Some children had difficulties at every level of TPA, while others were skilled at every level. The level of self-rated autonomy followed the level of TPA.

In conclusion, this thesis revealed that children with ADHD and ID have the same overall pattern of TPA but may have a delayed TPA, which affects their DTM and autonomy, and thereby also influences their participation in daily activities. The results show that a multimodal time-related intervention using TADs and time-skills training could increase TPA and DTM in children with ADHD aged 9–15 years with time deficits. Experiences from young adults with ID also show increased participation in daily activities and health benefits using TADs. It is recommended that TPA and DTM should be measured to identify difficulties in TPA and DTM in children with ADHD and to offer tailored time-related interventions in addition to medication.

Sidan publicerades 2020-01-08 14:08 av Susanne Sawander


Relaterat

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder, Göteborg

Årets konferens för dig som möter elever i behov av särskilt stöd! Ta del av föreläsningar om bl.a. att skapa lärmiljöer för ökad studiemotivation för både flickor och pojkar, hur du arbetar framgångsrikt med läsning för barn i lässvårigheter, undervisning av elever i matematiksvårigheter, samt elever med talrädsla - hur stödjer vi dem? Fullmatade och intressanta dagar - både i Göteborg och Stockholm!

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder, Stockholm

Årets konferens för dig som möter elever i behov av särskilt stöd! Ta del av föreläsningar om bl.a. att skapa lärmiljöer för ökad studiemotivation för både flickor och pojkar, hur du arbetar framgångsrikt med läsning för barn i lässvårigheter, undervisning av elever i matematiksvårigheter, samt elever med talrädsla - hur stödjer vi dem? Fullmatade och intressanta dagar - både i Göteborg och Stockholm!

Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd

En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

Snabba insatser viktiga för att motverka skolfrånvaro

Problematiken bakom omfattande skolfrånvaro är komplex och det finns ingen lösning som passar alla. Åtgärder måste därför alltid föregås av en noggrann kartläggning, understryker forskaren Hans Ek.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

5 saker du gör – som skapar konflikter

Ditt ledarskap kan vara orsaken till oro och konflikter på arbetsplatsen, även om det inte är meningen från din sida. Här är fem vanliga misstag – och vad du kan göra i stället.

Deras forskning föreslår hur framtidens skolor ska byggas

Bullriga skolmatsalar, glaspartier som stör koncentrationen under lektionen och för små skolgårdar. Dagens skolmiljöer kräver ofta en del förbättringar. Didaktikforskarna Anneli Frelin och Jan Grannäs på Högskolan i Gävle har deltagit i det fristående forskningsinstitutet Ifous projekt ”Bygga skola” med syfte att utforska hur dagens skolor fungerar i praktiken.

Samverkanskontor startar under 2020

Specialpedagogiska skolmyndigheten startar 16 nya samverkanskontor under våren 2020. Kontoren innebär ett mer uppsökande arbetssätt än tidigare för att nå de skolor som mest behöver stöd.

Det här tänker niorna på när de väljer gymnasium

Vilka program har gymnasieskolan? Hur välrenommerad är den? De faktorerna fäster elever i nionde klass mest uppmärksamhet vid när de väljer gymnasium. Men även en gratis dator eller surfplatta kan fungera som lockbete – i synnerhet för elever med låga betyg, visar ny forskning.

Use 6 leadership pillars to empower teachers

There are six leadership pillars that help principals support teachers and encourage the development of positive school cultures, according to Evan Robb, a middle-school principal in Virginia. In this article, Robb shares how to use six pillars — including vision, trust and relationships — to help build success among students and staff.