Knowledge in VET curricula and power in society and labour market: Policy and practice: demands-based and employer-driven Swedish higher vocational education

Johanna Köpsén har bland annat undersökt hur yrkesutbildningen formas av såväl nationell politik som lokal organisation.

Fakta
Disputation

2020-12-18

Titel (sv)

Kunskap i läroplaner för yrkesutbildning och makt i samhälle och på arbetsmarknaden. Politik och praktik: efterfrågebaserad och arbetsgivarstyrd svensk yrkeshögskoleutbildning

Titel (eng)

Knowledge in VET curricula and power in society and labour market: Policy and practice: demands-based and employer-driven Swedish higher vocational education

Författare

Johanna Köpsén

Handledare

Professor Per Andersson, Linköpings universitet Sofia Nyström, Linköpings universitet

Opponent

Professor Leesa Wheelahan, University of Toronto

Lärosäte

Linköpings universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

I den här avhandlingen presenteras en studie om kunskap i yrkesutbildning, omständigheterna för dess urval och överföring och hur dessa omständigheter formas av såväl nationell politik som lokal organisation.

Studien fokuserar det statligt finansierade eftergymnasiala utbildningssystemet Yrkeshögskola (YH) och den innehåller undersökningar av både nationell politik och lokala praktiker där utbildning anordnas. Studien inbegriper en mängd olika data, inklusive politiska dokument, intervjuer med personal som ansvarar för utbildning och observationer av möten mellan skolor och lokalt engagerade arbetsgivare. Baserat på resultaten problematiserar och diskuteras i den här avhandling hur yrkesutbildningssystem formas, kunskap i kurs- och läroplaner, hur utbildning anordnas samt arbetsgivarengagemang generellt i yrkesutbildning och specifikt i YH. Undersökningarna och diskussionerna är positionerade inom ett perspektiv som ifrågasätter organisationen av utbildning och kunskap i relation till maktfördelningen i samhället och kapitalismens och den nyliberala politikens sociala ordning. Detta perspektiv bygger på Bernsteiniansk teori, som också fungerar som tolkningsram för studiens teoretiskt guidade tematiska analys.

Resultaten visar på att YH är ett system format i linje med globala trender för särskilda yrkesinriktade utbildningsvägar inom högre utbildning, marknadisering av utbildning och regeringar som utformar system med betydande inflytande för arbetsgivare, vilket riskerar att YH-studenter låses in i på förhand bestämda positioner hos arbetsgivare på den lokala arbetsmarknaden.

Sidan publicerades 2020-11-17 14:16 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-02-22 15:00 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

För att skapa en yrkesidentitet behöver gymnasieelever på yrkesprogram utveckla en lyhördhet över hur man går till väga för att möta servicetagares behov. Det visar Martina Wyszynska Johansson som forskat om hur elever formas som yrkespersoner.

Studie- och yrkesvägledare Webbkonferens

Skolportens återkommande fortbildning för SYV. Ta bland annat del av ämnen som hur du skapar förutsättningar för goda samtal med elever med npf eller som är nyanlända, nyheter från Skolverket, ett nytt kartläggningsverktyg, samt hur du kan arbeta med studie-och yrkesvägledning i alla årskurser.

Lärare i yrkesämnen Webbkonferens

Ny satsning för dig som undervisar i yrkesämnen på gymnasiet och i vuxenutbildningen! Föreläsningar om bl. a. yrkeslärarens dubbla identiteter och dolda expertis, stöd till elever med NPF för fungerande APL, språkutvecklande arbetssätt, samt systematiskt utvecklingsarbete i yrkesämnen.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.

Flickors rop på hjälp

Flickor med adhd och autism osynliggörs. De får diagnos senare än ­pojkar och dålig respons när de själva söker hjälp. Psykologen Maria Bühler upprörs över deras ­långvariga psykiska lidande.

Stort tapp för elevernas inlärning under pandemins skolstängningar

Elever i grundskolan lärde sig lite eller ingenting när de studerade hemma under den tid skolan var stängd på grund av coronapandemin. Det visar en ny studie från forskare på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet och University of Oxford som jämfört nederländska elevers skolresultat med tidigare år. Eleverna som drabbades värst var de med lägre utbildade föräldrar.

Samsyn ger tryggare skoldag

Fyra grundskolor i Tranemo kommun har utvecklat ett gemensamt arbetssätt för mindre stress och mer glädje. Nya pedagogiska verktyg, tydliga strukturer och rutiner gör skoldagen tryggare för alla.