Knowledge in VET curricula and power in society and labour market: Policy and practice: demands-based and employer-driven Swedish higher vocational education

Johanna Köpsén har bland annat undersökt hur yrkesutbildningen formas av såväl nationell politik som lokal organisation.

Fakta
Disputation

2020-12-18

Titel (sv)

Kunskap i läroplaner för yrkesutbildning och makt i samhälle och på arbetsmarknaden : Politik och praktik: efterfrågebaserad och arbetsgivarstyrd svensk yrkeshögskoleutbildning

Titel (eng)

Knowledge in VET curricula and power in society and labour market: Policy and practice: demands-based and employer-driven Swedish higher vocational education

Författare

Johanna Köpsén

Handledare

Professor Per Andersson, Linköpings universitet Sofia Nyström, Linköpings universitet

Opponent

Professor Leesa Wheelahan, University of Toronto

Lärosäte

Linköpings universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

I den här avhandlingen presenteras en studie om kunskap i yrkesutbildning, omständigheterna för dess urval och överföring och hur dessa omständigheter formas av såväl nationell politik som lokal organisation.

Studien fokuserar det statligt finansierade eftergymnasiala utbildningssystemet Yrkeshögskola (YH) och den innehåller undersökningar av både nationell politik och lokala praktiker där utbildning anordnas. Studien inbegriper en mängd olika data, inklusive politiska dokument, intervjuer med personal som ansvarar för utbildning och observationer av möten mellan skolor och lokalt engagerade arbetsgivare. Baserat på resultaten problematiserar och diskuteras i den här avhandling hur yrkesutbildningssystem formas, kunskap i kurs- och läroplaner, hur utbildning anordnas samt arbetsgivarengagemang generellt i yrkesutbildning och specifikt i YH. Undersökningarna och diskussionerna är positionerade inom ett perspektiv som ifrågasätter organisationen av utbildning och kunskap i relation till maktfördelningen i samhället och kapitalismens och den nyliberala politikens sociala ordning. Detta perspektiv bygger på Bernsteiniansk teori, som också fungerar som tolkningsram för studiens teoretiskt guidade tematiska analys.

Resultaten visar på att YH är ett system format i linje med globala trender för särskilda yrkesinriktade utbildningsvägar inom högre utbildning, marknadsisering av utbildning och regeringar som utformar system med betydande inflytande för arbetsgivare, vilket riskerar att YH-studenter låses in i på förhand bestämda positioner hos arbetsgivare på den lokala arbetsmarknaden.

Sidan publicerades 2020-11-17 14:16 av Susanne Sawander


Relaterat

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

För att skapa en yrkesidentitet behöver gymnasieelever på yrkesprogram utveckla en lyhördhet över hur man går till väga för att möta servicetagares behov. Det visar Martina Wyszynska Johansson som forskat om hur elever formas som yrkespersoner.

Studie- och yrkesvägledare Webbkonferens

Välkommen till en webbkonferens som belyser studie- och yrkesvägledningens centrala roll och viktiga uppdrag!

Lärare i yrkesämnen Webbkonferens

Välkommen till Skolportens nya konferens för sig som undervisar i yrkesämnen i gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Under 14 dagar kan du när du vill ta del av den senaste forskningen om yrkesprogram som belyser din yrkesroll från olika perspektiv.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Hur ska man veta vad forskningen säger?

Forskning är en central komponent för att utveckla undervisningens kvalitet och sedan år 2010 ställer skollagen krav på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. Det är dock lättare sagt än gjort. Skolforskningsinstitutet har därför tagit fram en ny rapport i syfte att stödja skolans och förskolans verksamma i arbetet.

Hur förebygger skolan kränkningar?

I en ny bok beskriver Ylva Odenbring, forskare vid Göteborgs universitet, hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. "Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna", säger hon.

4,3 miljoner kronor till forskning om asylsökande ungdomar och hälsoundervisning i skolan

Hur kan skolan förbättra hälsoundervisningen för nyanlända ungdomar – en grupp där idén om hälsa kan upplevas som oklar och problematisk. Det ska Örebroforskaren Valeria Varea studera efter att ha fått 4,3 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.

Skolning full av lek med ”torgpedagoger”

På den nybyggda förskolan i skånska Hjärup är det Ängslyckan­modellen som gäller, med ämnes­specifik under­visning som drivs av särskilda ”torgpedagoger” – och en egen specialpedagog.

Rapport om barn, böcker och delaktighet

Hallå där, Lena O Magnusson, forskare och författare till rapporten ”Barn, böcker, delaktighet­ och inflytande”, om ett bokstartsprojekt i Gävleborg.