Kommunalt utbildningsledarskap – att mediera mellan politik och medborgaropinion

Kommunalt beslutsfattande skulle vinna i legitimitet om det fördes i mer öppna processer. Det menar Ann-Sofie Smeds-Nylund som undersökt offentligt utbildningsledarskap vid en skolnätsförändring i Helsingfors.

Fakta
Disputation

2019-11-06

Titel (sv)

Kommunalt utbildningsledarskap – att mediera mellan politik och medborgaropinion

Författare

Ann-Sofie Smeds-Nylund

Handledare

Professor Michael Uljens, Åbo Akademi

Opponent

Docent Andreas Nordin, Linnéuniversitetet

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Kommunalt beslutsfattande och verksamhet skulle vinna i legitimitet om det fördes ett ständigt upplyst samtal om de gemensamma ärendena i kommunen med kommunikativa öppna processer, även om mera slutna förfaringssätt formellt är korrekta. Det är en av slutsatserna i avhandlingen med rubriken Kommunalt utbildningsledarskap – att mediera mellan politik och medborgaropinion.

Avhandlingen undersökte offentligt utbildningsledarskap vid en skolnätsförändring i Helsingfors år 2012 som blev synlig i offentlig debatt i dagspressen och på sociala medier (Facebook). Syftet var att bidra till förståelsen för offentliga beslutsprocesser i bildningsfrågor i ett komplext samhälle med motstridiga förväntningar, medvetna vårdnadshavare, begränsade resurser och nya sociala medier. Alla aktörer kunde delta i debatten då den fördes i många olika forum.

Debatt om beslutsprocesserna dominerade både i dagspressen och på Facebook. Medborgare som var för reformen deltog sällan i den offentliga debatten. Diskussioner om utbildningens mål och innehåll förekom sparsamt. Traditions- och identitetsfrågor var tydliga – alla var oroliga över de krympande svenska rummen.

Beslut i skolnätreformen togs enligt Helsingfors stadsfullmäktiges ursprungliga ramar och medborgaraktivismen påverkade inte besluten. Vårdnadshavarna visade sig vara en delvis outnyttjad resurs. Deras kunskap om närsamhället och deras vilja att bidra till god utbildning blev tydlig. Samtidigt baserade sig deras omdömen ofta på erfarenheter från egen skoltid trots att samhället förändrats.

Den finländska skolan på svenska är garanterad i lag, men den visade sig vara beroende av att den finskspråkiga majoriteten även i praktiken erkänner minoritetens rätt. Skolan på svenska är ofta dyrare att upprätthålla och kampen om begränsade resurser förs ibland på språklig grund.

Det kommunala utbildningsledarskapet är ett ledarskap som delas mellan politiskt förtroendevalda och tjänsteinnehavare. Delat ledarskap är utmanande men kan leda till bästa möjliga beslut då många aktörer bidrar till beredningar inför besluten. Det delade utbildningsledarskapet fungerar medlande mellan pedagogikvetenskap, lagstiftning, föränderlig nationell politik, kommunala demokratiska beslut och en aktiv medborgaropinion för att upprätthålla god utbildning i en kommun.

Sidan publicerades 2019-11-11 11:00 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Ifous fokuserar: Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?

Varför går det inte bättre för eleverna i vår gymnasieskola – trots att vi deltagit i fortbildningar, blivit föremål för Samverkan för bästa skola, digitaliserat skolan, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt? Dessa frågor ställde sig lärarna, skolledarna och kommunledningen och gav i uppdrag till Ifous, att i samarbete med forskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsh, genomföra en fördjupad nulägesanalys. (pdf)

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

Förskola – ett socialt rum för vad?

Den politiska polariseringen kring förskolan tilltar. Vissa av de förslag till förändringar som diskuteras går därtill emot den nyss reviderade läroplanen, skriver professorerna Ingegerd Tallberg Broman och Ingrid Pramling Samuelsson.  

”Det mest hoppingivande du kommer att läsa på länge”

Jag vill göra reklam för en rapport. Det är en rapport om ett misslyckande och har den kanske nedslående titeln: ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” och är framtagen av Åsa Hirsch och Annette Jahnke för Ifous. Läs den! skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Internationell konferens om inkluderande utbildning

Göteborgs universitet är värd för en internationell konferensen om likvärdig och inkluderande utbildning för barn och unga med funktionsnedsättningar. Syftet är att samla forskare från hela världen och knyta nya band.