Kommunalt utbildningsledarskap – att mediera mellan politik och medborgaropinion

Kommunalt beslutsfattande skulle vinna i legitimitet om det fördes i mer öppna processer. Det menar Ann-Sofie Smeds-Nylund som undersökt offentligt utbildningsledarskap vid en skolnätsförändring i Helsingfors.

Fakta
Disputation

2019-11-06

Titel (sv)

Kommunalt utbildningsledarskap – att mediera mellan politik och medborgaropinion

Författare

Ann-Sofie Smeds-Nylund

Handledare

Professor Michael Uljens, Åbo Akademi

Opponent

Docent Andreas Nordin, Linnéuniversitetet

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Kommunalt beslutsfattande och verksamhet skulle vinna i legitimitet om det fördes ett ständigt upplyst samtal om de gemensamma ärendena i kommunen med kommunikativa öppna processer, även om mera slutna förfaringssätt formellt är korrekta. Det är en av slutsatserna i avhandlingen med rubriken Kommunalt utbildningsledarskap – att mediera mellan politik och medborgaropinion.

Avhandlingen undersökte offentligt utbildningsledarskap vid en skolnätsförändring i Helsingfors år 2012 som blev synlig i offentlig debatt i dagspressen och på sociala medier (Facebook). Syftet var att bidra till förståelsen för offentliga beslutsprocesser i bildningsfrågor i ett komplext samhälle med motstridiga förväntningar, medvetna vårdnadshavare, begränsade resurser och nya sociala medier. Alla aktörer kunde delta i debatten då den fördes i många olika forum.

Debatt om beslutsprocesserna dominerade både i dagspressen och på Facebook. Medborgare som var för reformen deltog sällan i den offentliga debatten. Diskussioner om utbildningens mål och innehåll förekom sparsamt. Traditions- och identitetsfrågor var tydliga – alla var oroliga över de krympande svenska rummen.

Beslut i skolnätreformen togs enligt Helsingfors stadsfullmäktiges ursprungliga ramar och medborgaraktivismen påverkade inte besluten. Vårdnadshavarna visade sig vara en delvis outnyttjad resurs. Deras kunskap om närsamhället och deras vilja att bidra till god utbildning blev tydlig. Samtidigt baserade sig deras omdömen ofta på erfarenheter från egen skoltid trots att samhället förändrats.

Den finländska skolan på svenska är garanterad i lag, men den visade sig vara beroende av att den finskspråkiga majoriteten även i praktiken erkänner minoritetens rätt. Skolan på svenska är ofta dyrare att upprätthålla och kampen om begränsade resurser förs ibland på språklig grund.

Det kommunala utbildningsledarskapet är ett ledarskap som delas mellan politiskt förtroendevalda och tjänsteinnehavare. Delat ledarskap är utmanande men kan leda till bästa möjliga beslut då många aktörer bidrar till beredningar inför besluten. Det delade utbildningsledarskapet fungerar medlande mellan pedagogikvetenskap, lagstiftning, föränderlig nationell politik, kommunala demokratiska beslut och en aktiv medborgaropinion för att upprätthålla god utbildning i en kommun.

Sidan publicerades 2019-11-11 11:00 av Susanne Sawander


Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Fortbildning viktigt vid digitalisering

Förbättrad undervisning och ökat lärande. Det är ofta målbilden med skolans digitalisering. Men för att nå dit krävs det kontinuerlig och långsiktig fortbildning av lärarna, visar en ny avhandling av Annika Agélii Genlott, som nu valts till Skolportens favorit.

Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Svenska skolledares arbetsmiljö och hälsa: En lägesbeskrivning med förslag på vägar till förbättringar av arbetsmiljön

I denna AMM-rapport presenteras åtgärdsförslag som syftar till att förbättra skolledares arbetsmiljö. Vi bedömer att de föreslagna åtgärderna kan användas till att främja skolledares hälsa och deras förutsättningar att verka i sin ledarroll, vilket i sin tur kan gynna anställda och elever.

Skolporten sammanställer pedagogisk forskning år 2020

I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.

Grundskolan har svårt att ta hand om individintegrerade elever

Elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning ska få gå i den vanliga skolan om de vill. Men det är svårt för dem att få rätt stöd. Därför måste de kanske gå i särskolan även om de inte vill. (s. 10-11)