Kommunalt utbildningsledarskap – att mediera mellan politik och medborgaropinion

Kommunalt beslutsfattande skulle vinna i legitimitet om det fördes i mer öppna processer. Det menar Ann-Sofie Smeds-Nylund som undersökt offentligt utbildningsledarskap vid en skolnätsförändring i Helsingfors.

Fakta
Disputation

2019-11-06

Titel (sv)

Kommunalt utbildningsledarskap – att mediera mellan politik och medborgaropinion

Författare

Ann-Sofie Smeds-Nylund

Handledare

Professor Michael Uljens, Åbo Akademi

Opponent

Docent Andreas Nordin, Linnéuniversitetet

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Kommunalt beslutsfattande och verksamhet skulle vinna i legitimitet om det fördes ett ständigt upplyst samtal om de gemensamma ärendena i kommunen med kommunikativa öppna processer, även om mera slutna förfaringssätt formellt är korrekta. Det är en av slutsatserna i avhandlingen med rubriken Kommunalt utbildningsledarskap – att mediera mellan politik och medborgaropinion.

Avhandlingen undersökte offentligt utbildningsledarskap vid en skolnätsförändring i Helsingfors år 2012 som blev synlig i offentlig debatt i dagspressen och på sociala medier (Facebook). Syftet var att bidra till förståelsen för offentliga beslutsprocesser i bildningsfrågor i ett komplext samhälle med motstridiga förväntningar, medvetna vårdnadshavare, begränsade resurser och nya sociala medier. Alla aktörer kunde delta i debatten då den fördes i många olika forum.

Debatt om beslutsprocesserna dominerade både i dagspressen och på Facebook. Medborgare som var för reformen deltog sällan i den offentliga debatten. Diskussioner om utbildningens mål och innehåll förekom sparsamt. Traditions- och identitetsfrågor var tydliga – alla var oroliga över de krympande svenska rummen.

Beslut i skolnätreformen togs enligt Helsingfors stadsfullmäktiges ursprungliga ramar och medborgaraktivismen påverkade inte besluten. Vårdnadshavarna visade sig vara en delvis outnyttjad resurs. Deras kunskap om närsamhället och deras vilja att bidra till god utbildning blev tydlig. Samtidigt baserade sig deras omdömen ofta på erfarenheter från egen skoltid trots att samhället förändrats.

Den finländska skolan på svenska är garanterad i lag, men den visade sig vara beroende av att den finskspråkiga majoriteten även i praktiken erkänner minoritetens rätt. Skolan på svenska är ofta dyrare att upprätthålla och kampen om begränsade resurser förs ibland på språklig grund.

Det kommunala utbildningsledarskapet är ett ledarskap som delas mellan politiskt förtroendevalda och tjänsteinnehavare. Delat ledarskap är utmanande men kan leda till bästa möjliga beslut då många aktörer bidrar till beredningar inför besluten. Det delade utbildningsledarskapet fungerar medlande mellan pedagogikvetenskap, lagstiftning, föränderlig nationell politik, kommunala demokratiska beslut och en aktiv medborgaropinion för att upprätthålla god utbildning i en kommun.

Sidan publicerades 2019-11-11 11:00 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.