Kommunalt utbildningsledarskap – att mediera mellan politik och medborgaropinion

Kommunalt beslutsfattande skulle vinna i legitimitet om det fördes i mer öppna processer. Det menar Ann-Sofie Smeds-Nylund som undersökt offentligt utbildningsledarskap vid en skolnätsförändring i Helsingfors.

Fakta
Disputation

2019-11-06

Titel (sv)

Kommunalt utbildningsledarskap – att mediera mellan politik och medborgaropinion

Författare

Ann-Sofie Smeds-Nylund

Handledare

Professor Michael Uljens, Åbo Akademi

Opponent

Docent Andreas Nordin, Linnéuniversitetet

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Kommunalt beslutsfattande och verksamhet skulle vinna i legitimitet om det fördes ett ständigt upplyst samtal om de gemensamma ärendena i kommunen med kommunikativa öppna processer, även om mera slutna förfaringssätt formellt är korrekta. Det är en av slutsatserna i avhandlingen med rubriken Kommunalt utbildningsledarskap – att mediera mellan politik och medborgaropinion.

Avhandlingen undersökte offentligt utbildningsledarskap vid en skolnätsförändring i Helsingfors år 2012 som blev synlig i offentlig debatt i dagspressen och på sociala medier (Facebook). Syftet var att bidra till förståelsen för offentliga beslutsprocesser i bildningsfrågor i ett komplext samhälle med motstridiga förväntningar, medvetna vårdnadshavare, begränsade resurser och nya sociala medier. Alla aktörer kunde delta i debatten då den fördes i många olika forum.

Debatt om beslutsprocesserna dominerade både i dagspressen och på Facebook. Medborgare som var för reformen deltog sällan i den offentliga debatten. Diskussioner om utbildningens mål och innehåll förekom sparsamt. Traditions- och identitetsfrågor var tydliga – alla var oroliga över de krympande svenska rummen.

Beslut i skolnätreformen togs enligt Helsingfors stadsfullmäktiges ursprungliga ramar och medborgaraktivismen påverkade inte besluten. Vårdnadshavarna visade sig vara en delvis outnyttjad resurs. Deras kunskap om närsamhället och deras vilja att bidra till god utbildning blev tydlig. Samtidigt baserade sig deras omdömen ofta på erfarenheter från egen skoltid trots att samhället förändrats.

Den finländska skolan på svenska är garanterad i lag, men den visade sig vara beroende av att den finskspråkiga majoriteten även i praktiken erkänner minoritetens rätt. Skolan på svenska är ofta dyrare att upprätthålla och kampen om begränsade resurser förs ibland på språklig grund.

Det kommunala utbildningsledarskapet är ett ledarskap som delas mellan politiskt förtroendevalda och tjänsteinnehavare. Delat ledarskap är utmanande men kan leda till bästa möjliga beslut då många aktörer bidrar till beredningar inför besluten. Det delade utbildningsledarskapet fungerar medlande mellan pedagogikvetenskap, lagstiftning, föränderlig nationell politik, kommunala demokratiska beslut och en aktiv medborgaropinion för att upprätthålla god utbildning i en kommun.

Sidan publicerades 2019-11-11 11:00 av Susanne Sawander


Relaterat

SO i fokus, 28-29 januari i Göteborg

Två dagar fulla med inspiration och kunskap för dig som undervisar i SO. Ta bl.a. del av föreläsningar om prov- och bedömningspraktik i SO-ämnena, historiebruk, att arbeta med kontroversiella samhällsfrågor i undervisningen, digital källkritik och geografiundervisning utifrån ett ”doing geography-perspektiv”.

Vuxenutbildning i fokus, 23 januari i Malmö

Nu i Malmö! Ta del av en heldag med fokus på undervisning av vuxna elever. Vi berör ämnen som: bedömning, betyg, validering – att ge erkännande åt vuxnas kunskap och kompetens, pedagogiska strategier för att bemöta vuxna elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och hur du kan använda digitala verktyg för att individanpassa undervisningen. Välkommen!

Muslimska kvinnors mobilitet : Möjligheter och hinder i de liberala idealens Sverige

Nina Jakku har undersökt muslimska kvinnors erfarenheter av bemötanden och representationer av dem i Sverige – i vardagslivet och när de intar offentliga roller i sammanhang som utbildningsväsendet och arbetslivet.

Att möta det levda: Möjligheter och hinder för förståelse av levd religion i en studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning

Thérèse Halvarson Britton har undersökt elevers förståelse av religion och religiositet och hur religionskunskapsundervisning i samband med studiebesök kan bidra till en sådan förståelse.

Innerstadsgymnasierna: En studie av tre elitpräglade gymnasieskolor i Stockholm och deras positionering på utbildningsmarknaden

Eric Larsson har forskat om hur elitpräglade gymnasieskolor påverkas av och förhåller sig till gymnasiemarknaden och hur elevernas väljer skola.

Historia på högstadiet: Historiekulturella yttringar i och utanför ett klassrum i Sverige hösten 2009

Hans Olofsson har undersökt hur högstadiets historieämne – förstått som en historiekulturell yttring – konstrueras och förändras över tid.

Vardagsvåld, mobbning och mobbningsförebyggande arbete i svensk skolkontext

Det pedagogiska bidraget i Paula Larssons är en förståelse för att mobbning är vardagsvåld vilket innebär en helt annan dignitet för skolans demokratiska uppdrag.

Algebrasvårigheter ur elev- och lärarperspektiv: Om hinder i lärandesituationer och utmaningar i undervisningssituationer

Birgit Gustafsson vill med sin avhandling fördjupa förståelsen för algebrasvårigheter sett ur elevperspektiv och lärarperspektiv.

Vad händer i lärares kollegiala samtalspraktik? En studie av mötet mellan en nationell kompetensutvecklingsinsats och en lokal fortbildningspraktik

Veronica Sülau har undersökt de samband som råder mellan en statlig kompetensutvecklingsinsats och den lokala fortbildningspraktiken för lärare.

I skrivandets spår: elever skriver i SO

Christina Lindh vill med sin avhandling beskriva och förstå vad som utmärker skrivpraktiker i SO.

Elever i matematiksvårigheter: Lärare och elever om låga prestationer i matematik

Det finns ett stort behov av evidensbaserade interventionsprogram för elever med låga prestationer i matematik. Det konstaterar Ingmar Karlsson som forskat om elever med matematiksvårigheter.

Textsamtalens möjligheter och begränsningar i språkligt heterogena fysikklassrum

Jenny Uddling vill med sin avhandling bidra med kunskaper om lärares didaktiska val i samband med textsamtal i språkligt heterogena fysikklassrum, där flera elever är andraspråkselever.

Omöjligt uppdrag. Om rättslig styrning och normkollisioner i skolans kompensatoriska uppdrag

Hur har kollektivistiska och individualistiska värden manifesterats i den rättsliga styrningen av skolans kompensatoriska uppdrag? Det är en av frågorna som David Ryffé undersöker i sin avhandling.

Om historieämnets politiska dimension: diskursiva logiker i didaktisk praktik

Andreas Mårdh vill med sin avhandling ta ett samlat grepp om det svenska historieämnets politiska dimension.

Lära historia genom källor: Undervisning och lärande av historisk källtolkning i grundskolan och gymnasieskolan

Patrik Johanssons avhandling undersöker innebörden av att kunna tolka historiska källor och vilka svårigheterna är när elever ska lära sig detta.

Skriva historia. Literacyförväntningar och elevtexter i historieämnet på mellan- och högstadiet

Susanne Staf har utforskat centrala aspekter av de literacyförväntningar som elever i grundskolan möter i historieämnet.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

En dator per elev ger vare sig sämre eller bättre studieresultat

Högstadieelever som får en egen dator genom skolan får varken bättre eller sämre studieresultat än andra. Det visar en ny rapport från IFAU. Däremot finns tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.

”Tillit i stället för kontroll – hur kan styrsystemen göras om?”

Tillitsbaserad styrning av Jonas Österberg och antologin Ett annorlunda ledarskap, där ett antal statsvetare skriver om chefskap i offentlig förvaltning, är ämnena för denna litteraturkrönika. Att ansvarsutkrävande från huvudmannen ska ersättas av stöd till rektorerna är en spännande tes, skriver läraren och organisationskonsulten Peter Fowelin.

Ny podcast om pedagogisk forskning

De första avsnitten av podcasten Poddagogen som görs i samarbete med Skolporten finns nu tillgängliga. I varje avsnitt intervjuas nydisputerade forskare inom utbildningsvetenskap och tanken med podden är att sprida nya forskningsresultat inom området.

Övertolkad?

Hjärnforskaren Torkel Klingberg har blivit en galjonsfigur för motståndet mot skolans digitalisering. Men det han strävar efter är att revolutionera skolan med hjälp av digitala verktyg.

5 ways to combat classroom isolation

After recognizing that he and his students lacked global awareness, third-grade teacher Michael Dunlea says he found ways to engage students in the world around them and curb classroom isolation. In this blog post, he shares five strategies he adopted, including using online platforms to connect with scientists and engaging with virtual classroom partners and pen pals.