Kommunikation i förskolan: förskollärares och barnskötares kommunikation med föräldrar i ett digitaliserat medielandskap

Vilken roll ges förskolepersonalen respektive barnskötare i kommunikationen med föräldrarna? Det är den övergripande forskningsfrågan i Linn Ekeskogs avhandling.

Fakta
Disputation

2019-02-01

Titel (sv)

Kommunikation i förskolan: förskollärares och barnskötares kommunikation med föräldrar i ett digitaliserat medielandskap

Titel (eng)

Communication in pre-school : pre-school teachers and childcare workers communicating with parents in a digitalised media landscape

Författare

Linn Eckeskog

Handledare

Docent Annika Egan Sjölander, Umeå universitet Professor Per-Olof Erixon, Umeå universitet

Opponent

Professor Jakob Svensson, Malmö universitet

Institution

Institutionen för kultur- och medievetenskaper

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Linn Eckeskog

Abstract in English:

The overall aim of this doctoral thesis is to study communication work among personnel in Swedish pre-schools, with a particular focus on mediated communication with parents. The purpose is also to analyse what roles are given to the professionals in this communication, to identify what subject positions are constructed and to identify how boundaries are managed within the communication practices.

The primary theoretical framework of the thesis is social constructivism and symbolic interactionism. The pre-school organisation and identities are regarded as in a perpetual state of becoming and changes in the media landscape are viewed as rearranging the preconditions for communication practices. Technical innovations are regarded as social products at both ends. Results build upon observations in five pre-schools, interviews with 32 pre-school employees and multimodal analysis of communication material directed to parents. Additional interviews and document studies were conducted in the form of a case study, in order to gain knowledge of the implementation of a digital learning platform.

The study shows that the communication environments differ between pre-schools, e.g. concerning how and which mediums are used. Several obstacles to communication are identified, of which many (but not all) are related to the socioeconomic status of parents. Within the mediated communication, pre-school personnel to some extent position themselves as experts concerning practical and pedagogical questions, whilst parents are positioned as actors in need of guidance. A major function of mediated communication is assigning parents’ responsibilities in relation to the pre-school, along with norms regarding what constitutes the “good” (pre-school) parent. Boundary work in relation to parents is conducted using different modalities, used for hedging but also for establishing professional positions. Digitalisation appears as a negative force when introduced top-down, without regards to the needs, previous practices and preconditions within a particular pre- school; but as a positive force when initiated by the professionals themselves and when responding to particular needs within specific pre-schools. As expectations on digitalisation in pre-schools increase, questions of preconditions and communication skills grow in prominence.

Although expectations on pre-school professionals’ communication skills are high, communication with parents is not sufficiently acknowledged as part of the actual work in pre-schools. A sign of (and reasons for) the under prioritisation of communication work is the uneven and arbitrary preconditions for communicating, in the forms of relevant education, time and technical equipment. The lack of resources can be connected to three issues: A working environment issue (discrepancy between expectations and preconditions), a democratic issue (communication being random rather than planned/ considered) and a professional issue (multimodal communication not reflecting the professional identity that informants strive towards).

Communication with parents (and surrounding society) needs to be acknowledged as part of the work in pre-school, and the personnel need to be given the necessary skills and conditions for communication, in order to provide equality of ac- cess to the parents, but also to give personnel the possibilities of communicating about and reflecting the pre-school organisation as they know it.

Sidan publicerades 2019-01-14 15:29 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-02-20 11:05 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Begrepp i tiden: utforma

Förklarat av Alicia Eriksson, speciallärare i Karlskoga. ”I stället för att anpassa verksamheten ­utifrån de elever med allra störst behov av ­särskilt stöd utformar vi redan från början verksamheten så att den kan tillgodogöras av alla elever”, säger hon.

RFSU:s metodbank för undervisning om sex och relationer

RFSU har varit experter på sexualundervisning i snart 100 år. Nu har vi samlat våra bästa metoder i en kunskapsbank för dig som är lärare. Här får du den inspiration och de verktyg du behöver för att ge alla elever den goda sexualundervisning de har rätt till. Lycka till!

Förskolan där barnen programmerar robotar

Ettåringar som programmerar i förskolan är ingen utopi, digitalisering är en del av förskolans läroplan sedan den 1 juli i år. På förskolan Lilla Tollare i Nacka lär sig barnen programmering på förskolans gård.

Krossar myterna i skolan: ”Gör undervisning sämre”

Schack gör barn bra på logiskt tänkande och de klarar av digital multitasking bättre än vuxna. Eller? En rad myter präglar både undervisningen och hur vi ser på lärande, konstaterade en grupp inlärningsforskare.

The hotter the planet grows, the less children are learning

Hotter temperatures affect students’ ability to learn, according to an analysis by R. Jisung Park, an environmental and labor economist at UCLA’s department of Public Policy and the Luskin Center for Innovation. Data shows, however, that snow days did not affect learning.