Kompetensutveckling som styrning

Vilka roller tillskrivs lärare i kompetensutvecklingsinsatser? Det är en av frågorna som Nils Kirsten undersöker i sin avhandling om om hur statlig kompetensutveckling fungerar som instrument för styrning av lärares arbete.

Fakta
Disputation

2020-05-15

Titel (sv)

Kompetensutveckling som styrning

Titel (eng)

Professional development as a policy instrument : State initiatives for teachers’ professional development and how they are negotiated in teachers’ local practice

Författare

Nils Kirsten

Handledare

Docent Wieland Wermke , Uppsala universitet Professor Eva Forsberg, Uppsala universitet

Opponent

Professor Tine Sophie Prøitz, Universitetet i Sørøst-Norge

Institution

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Lärosäte

Uppsala universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Nils Kirsten

Abstract in English:

Teachers’ professional development (PD) is currently promoted as an important element of the pursuit of improved school results by researchers, politicians, and international organizations. Policy actors argue that the quality of teaching is the factor within school systems with the greatest significance for students’ learning outcomes, and that PD is an important instrument for enhancing such quality. Teachers’ PD has also become a higher priority among policy makers due to decentralization reforms that have deprived states of many of the policy measures previously available to them. However, teachers’ PD has rarely been investigated as a policy instrument. This is unfortunate for several reasons, including that surrounding governance structures are important for the effects of PD, and that most of the PD in which teachers partake is initiated by actors such as states, municipalities, or school leadership. Based on these arguments, the aim of this thesis is to develop knowledge about how teachers’ PD functions as an instrument for governing teachers’ work. The dissertation explores this issue through a comparative investigation of state initiatives for teachers’ PD in Sweden during the period 1991-2015. The dissertation devotes special attention to one intervention, the Literacy Boost (in Swedish Läslyftet), by also investigating its enactment at six schools during the 2015/16 academic year. The thesis shows that the Swedish state’s spending for teachers’ PD and school development increased significantly during the investigated period, especially after 2007, and, likewise, that teachers’ participation in PD increased. Moreover, article I shows that school agencies, since 1991, increased their engagement in teachers’ PD, that PD prescriptions became more detailed, and that evaluations of local enactment were used in more comprehensive ways. Based on the local enactment of the Literacy Boost, articles II and III illuminated the difficulty of translating external and cross-curricular messages to teachers’ local practice. While the PD model’s form of governance effectively induced teachers to discuss and enact instructions in the PD material, enactments took the form of additional activities rather than being made coherent with teachers’ present subject teaching. Thus, articles II and III indicated that, in order for PD messages to contribute to teaching, governance should be more specific to teachers’ present practice. Lastly, the dissertation illuminates a paradox regarding state-initiated PD in decentralized school systems. Although decentralization increases the state’s incentives to engage in teachers’ PD, the state’s ability to adapt PD initiatives to local needs is limited by the principles of decentralization.

Sidan publicerades 2020-04-28 09:33 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-06-11 09:50 av Susanne Sawander


Relaterat

Fortbildning i biologi, 28 sept i Stockholm

Föreläsningar om t. ex antibiotikaresistens och evolutionsteorin, epigenetik och hur forskningen ser på samspelet mellan arv och miljö på molekylnivå, inspiration och praktiska verktyg för fungerande fältstudier samt språkutvecklande arbetssätt i biologi – stötta elever att ta till sig vetenskapliga texter. Delta på plats eller via webben, välkommen!

Svenska som andraspråk, Malmö den 8-9 sept

Ta del av föreläsningar om bl.a. bedömning i svenska som andraspråk, fördomar och funktioner gällande ungdomars språkanvändning i flerspråkiga miljöer, litteracitet för ungdomar som saknar eller har kort formell utbildning, uttalsundervisning med praktiska övningar samt kreativ skrivundervisning med cirkelmodellen. Delta på plats eller via webben, välkommen!

Rektorers ledarskap stärktes av samarbeten med externa aktörer

Samarbeten med externa aktörer gav rektorerna stöd i ledarskapet och i arbetet med skolutveckling. Det visar Susanne Sahlins forskning om rektorers ledarskapspraktiker.  

Kompetensutveckling behöver vara mer flexibel

När en styrd nationell kompetensutveckling möter lokala förhållanden kan det uppstå spänningar och osäkerhet. Det konstaterar Veronica Sülau som undersökt vad som händer när matematiklyftet genomförs på fyra skolor.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik

Linda Pallas avhandling "Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik" syftar till att synliggöra hur barn skapas som subjekt när deras beteenden förbryllar, oroar eller utmanar personal i förskolan.

Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?

Syftet med Daniel Berghs avhandling "Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?" är att studera sambandet mellan sociala relationer och hälsa i olika sociala sfärer.

Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan

Susanne Thulin vill med sin avhandling "Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i" generera ny kunskap omhur barn och lärare kommunicerar naturvetenskapliga innehåll i förskolan.

Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor

Eva Petterssons avhandling "Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor" belyser, som titeln avslöjar, studiesituationen för de elever som har särskilda matematiska förmågor.

Lärandets hermeneutik: Tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bildningstanken som utgångspunkt

Grundtanken med Mikael Segolssons avhandling "Lärandets hermeneutik: Tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bild" är att med utgångspunkt i bildningsbegreppet och med hermeneutikens tolkning och dialogbegrepp analysera ett lärande för genuin kunskap, vilket innebär kunskap för förståelse och att den måste bli förkroppsligad; en del i ens person.

Med livet på schemat. Om skolämnet livskunskap och den riskfyllda barndomen

Camilla Löfs avhandling "Med livet på schemat. Om skolämnet livskunskap och den riskfyllda barndomen" belyser hur livskunskap växer fram och definieras som ett skolämne i nationella och kommunal dokument, och organiseras i lokal skolpraktik.

Litteracitet och visuella texter: Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi

Qarin Frankers avhandling "Litteracitet och visuella texter: Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi" undersöker litteracitet och visuella texter i den grundläggande svenskundervisningen för invandrare (sfi).

Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik: lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola

Ylva Jannok-Nutti vill med sin avhandling "Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik: lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola" utifrån lärarperspektiv beskriva, analysera och försöka förstå transformering av utbildning i matematik så att ett samiskt perspektiv blir utgångspunkt för utbildningen.

Att urskilja tekniska system: didaktiska dimensioner i grundskolan

Syftet med Maria Svenssons avhandling "Att urskilja tekniska system: didaktiska dimensioner i grundskolan" är att bidra till den ämnesdidaktiska kunskapsbasen för undervisning och lärande om tekniska system i grundskolan.

Framing The Israel/Palestine Conflict in Swedish History School Textbooks

Michael Walls har i sin avhandling "Framing The Israel/Palestine Conflict in Swedish History School Textbooks" jämfört hur Israel-Palestina-konfliktens historia skildras i svenska läroböcker i historia och av lärare i samhällskunskap.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Många vill gå ledarskapsutbildning

Högskolan Väst erbjuder för andra året ett magisterprogram i ledarskap. Programmet är ett av de program som lockat flest sökande på Högskolan Väst inför höstterminen.

How colleges are communicating with students about COVID-19

Wearing face masks and practicing social distancing are not what many students had in mind when they pictured their college experience. Yet for students returning to campus this fall, these behaviors must be normalized if institutions stand a chance of slowing the spread of COVID-19.  

Joel Hellermark: ”Framtidens utbildning kommer vara skräddarsydd”

I podcasten ”Under 15” diskuterar programledare Henric Smolak och Joel Hellermark, grundare av Sana Labs, framtidens lärande och hur digitalisering förändrar världen till det bättre.

Att utbilda sig till frisör – en potentiell klassresa?

För att bli en framgångsrik frisör förväntas du vara tävlingsbenägen, självständig, vilja slita hårt och vara en entreprenör. Och bara du anstränger dig tillräckligt mycket kan du bli en av de bästa. Pedagogikforskaren Eva Klope har i sin avhandling undersökt hur tjejer i gymnasieskolans frisörutbildning förväntas vara i sin yrkesroll som frisörer.

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Letar du efter digitala verktyg som är rekommenderade av andra lärare? Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.