2020-05-11 12:57  42 Dela:

Konsten att undervisa ryttare: En studie om ridlärares pedagogiska praktik

Susanne Lundesjö Kvart har undersökt  ridlärares uppfattningar om och erfarenheter av den pedagogiska praktiken.

Fakta
Disputation

2020-04-24

Titel (sv)

Konsten att undervisa ryttare: En studie om ridlärares pedagogiska praktik

Titel (eng)

The art of teaching riders – a study about riding teachers’ pedagogical practice

Författare

Susanne Lundesjö Kvart

Handledare

Docent Helen Melander Bowden, Uppsala universitet Docent Anna Bergh, Sveriges Lantbruksuniversitet

Opponent

Bitr. Professor Daniel Persson Thunqvist, Linköpings universitet

Institution

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Lärosäte

Uppsala universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

This thesis concerns how riding teachers’ reflect upon their teaching and how they teach. The overall aim of the thesis is to contribute with knowledge about how riding lessons are organized, regarding both the accomplishment of lessons as activity systems and the interactional organization of instructional work. Horseback riding can be understood as an embodied and practical knowledge, and includes communication and collaboration between horse and rider, sometimes referred to as equestrian feel (Dashper, 2016). Two different theoretical perspectives were applied to explore how such knowledge is taught. Activity theory (Engeström, 1987) was used to analyze interviews with and observations of ten riding teachers about their understanding and implementation of their pedagogical practice. Teachers’ and students’ interactions during riding lessons were examined using an ethnomethodological and conversation analytic approach (Goodwin, 2000; Schegloff, 1996). The analyses were based on video-recordings of ten group lessons and 40 one-on-one riding lessons.

The results show that riding lessons can be conceptualized as activity systems where the focus of teaching constantly changes; from horse to student to routine. Traditions and safety regulations are shown to generate contradictions that may hinder the teachers from developing their teaching. However, the teachers express a wish to use more student collaborative methods, and display an intention to communicate with students about equestrian feel. Another result unveils how the teacher and the individual students, within the mobile context of riding lessons, make instructional sequences possible by co-creating instructional spaces. A third result illuminates the participants’ collaborative work to make equestrian feel available for instruction. The teacher molds equestrian feel through online instructions, i.e., instructions produced during the students’ active riding. These instructions shift focus between the students’ seat and influence, the horse’s actions and the student’s embodied feel. Moreover, the teachers are shown to use visual, verbal and embodied resources as they interpret equestrian feel for the student. In sum, the studies shed light on the complex art of teaching practical and embodied knowledge of riding.

Sidan publicerades 2020-05-11 12:57 av Susanne Sawander


Relaterat

Sjunkande motivation bland elever på idrottsprofilerade grundskolor

Oavsett syn på framgång minskar både motivationen och tron på den egna idrottsliga förmågan över tid bland elever på idrottsprofilerade grundskolor. Det visar Joakim Ingrells praktiknära forskning.

Bättre betyg i idrott och hälsa med gott klassrumsklimat

Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv påverkan på både tillit till sin egen förmåga, delaktighet och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Det visar Karin Bertills i sin avhandling.

Fortbildning i biologi Webbkonferens

Biologi är ett komplext och fascinerande ämnesområde. Det är inom biologin som den snabbaste utvecklingen inom naturvetenskapen sker, med flest publicerade vetenskapliga artiklar. Lärare i biologi och naturkunskap blir aldrig fullärda, det finns alltid något nytt och intressant att tränga in i. Välkommen till en konferens som bjuder på aktuell forskning samt rikligt med praktiknära exempel och inspiration för din undervisning!

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass

Pia Nygård-Larssons avhandling "Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass" berör text, språk och lärande i biologiämnet.

Uttryck på schemat och intryck i klassrummet: En studie av lektioner i skolor utan timplan

Syftet med Fredrik Alms avhandling Uttryck på schemat och intryck i klassrummet: En studie av lektioner i skolor utan timplan är att studera användning och förekomst av lektionsbeteckningar på scheman i skolor utan en nationellt fastställd timplan.

”Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt”: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion

Syftet med Kerstin Bygdeson-Larssons avhandling Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion är bland annat att se om Pedagogisk processreflektion kan stärka förskolepersonalens möjligheter att utveckla sin professionalitet och i så fall hur?

Historiemedvetande och identitet: Om historiens närvaro i några estniska ungdomars liv

I avhandlingen "Historiemedvetande och identitet: Om historiens närvaro i några estniska ungdomars liv" har Igor Potapenko studerat relationen mellan historiemedvetande och identitet hos skolungdomar i Estland.

Att bli matematisk: Matematisk subjektivitet och genus i lärarutbildningen för de yngre åldrarna

Anna Palmer vill i sin avhandling "Att bli matematisk" förstå processerna då matematisk och könsrelaterad subjektivitet konstitueras, omkonstitueras och upprätthålls i olika situationer under utbildningen till lärare för de yngre åldrarna.

Erfarenhet och sociokulturella resurser: Analyser av elevers lärande i naturorienterande undervisning

I sin avhandling "Erfarenhet och sociokulturella resurser: Analyser av elevers lärande i naturorienterande undervisning" bidrar Malena Lidar till kunskapen om den roll som sociokulturella resurser i elevernas lärande i naturvetenskap.

Barn och etik: möten och möjlighetsvillkor i två förskoleklassers vardag

Syftet med Bodil Halvars-Franzéns avhandling "Barn och etik: möten och möjlighetsvillkor i två förskoleklassers vardag" är att undersöka hur barn skapar och ger uttryck för etik genom att analysera deras möten och hur möjligheterna är beroende av ramen som omger dem.

Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck

Målet med Anna Lindqvists avhandling "Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck" är att tolka och förstå danslärarnas inställning till kön och dans som ett kunskapsområde från danslärarnas perspektiv.

Science versus School-science: Multiple models in genetics – The depiction of gene function in upper secondary textbooks and its influence on students’ understanding

I avhandlingen "Science versus School-science: Multiple models in genetics - The depiction of gene function in upper secondary textbooks and its influence on students' understanding" beskriver Niklas Gerickeen hur vetenskapen om genetik omvandlas till skolvetenskap i läroböcker på gymnasienivå och vilken inverkan denna omvandling har för elevernas förståelse.

Handdockans kommunikativa potential som medierande redskap i förskolan

Barns kommunikation med handdockor i det dagliga livet i förskolan studeras i Mirella Forsberg Ahlcronas avhandling som en del av förskola sociala och kulturella sammanhang.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.