Konstruktionen av kön i skolpolitiska texter 1948 – 1994, med särskilt fokus på naturvetenskap och teknik

Huvudsyftet med avhandlingsarbetet är att analysera olika synsätt på kön inom svensk skolpolitik, så som de framträder i grundskolans läroplaners förarbeten över tid. Ett delsyfte är att analysera vad dessa synsätt betyder i relation till dokumentens utsagor om naturvetenskap och teknik. Avsikten är att därmed förstå det inom skolan återkommande temat flickor och naturvetenskap och teknik.

Studien utgår ifrån grundskolans samtliga läroplaner, Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. Det empiriska materialet utgörs av dessa läroplaners förarbeten. Som förarbeten räknas i studien utredningar, propositioner, samtliga följdmotioner och protokoll från de riksdagsdebatter som följt. Därtill ingår en rapport som gäller den senaste läroplanen. Rapportens syfte är att förtydliga och konkretisera läroplanens syn på kön och jämställdhet. Det första dokumentet i studien utgörs av en utredning från 1948 och det sista avser nämnda rapport. Studien är en diskursiv textanalys. I de utsagor som kommer till uttryck i dokumenten kan bakomliggande föreställningar (idéer/synsätt/normer) som rör kvinnor och män utläsas. På ett liknande sätt har texterna lästs för att få syn på hur naturvetenskap och teknik konstrueras. Det är således uppfattningarna, idéerna, synsätten, som har fokuserats, inte aktörerna och deras motiv. Ett för studien centralt begrepp är könskodning (genusifiering), vilket används för att lyfta fram hur olika företeelser länkas till kvinnor respektive män.

I dokumenten från 1948 och 1950 kan en etablerad könspolär diskurs utläsas. Flickor och pojkar beskrevs som motsatser och deras olikheter framhölls. Pojkar konstruerades som vanliga och självklara elever medan flickor och flickors utbildning framstod som avsteg från det gängse. Sammanblandningar mellan det könsneutrala och det som endast gällde manliga elever förekom. Den naturvetenskapliga utbildningen förknippades med hög status, särskilt gällde detta fysik och kemi. Studiernas manliga könskodning var stark. När de naturvetenskapliga ämnena kopplades ihop med flickor handlade det om kunskaper för hem och moderskap. Teknik och särskilt teknisk-praktisk utbildning vid verkstadsskola betraktades som lämplig verksamhet för pojkar med disciplinproblem.

Normerna för flickor och pojkar var snäva under den studerade periodens början. Men de utmanades återkommande dels genom att variationerna inom könen framhölls, dels genom förslag som innebar att såväl kvinnliga som manliga elever skulle överskrida könsgränserna. Obligatorisk hemkunskapsundervisning för både pojkar och flickor föreslogs och svårigheter för flickor som ville pröva ett mansdominerat yrke diskuterades. Många av senare tids argument för en uppluckring och breddning av könsnormerna återskapade dock ett ojämlikt könsmönster. Detta skedde bland annat genom att flickor ensidigt anmodades söka sig till manlig verksamhet, till exempel det teknisk-praktiska området, något som också framstod som okomplicerat trots att det innebar ett brott mot tidens könskonventioner. Under 1960-talet, i samband med att industrins hade stora rekryteringsbehov, framstod flickan som valde teknik som sinnebilden för eleven som gjorde ett könsöverskridande val.

Under 1970-talet föreslogs teknikämnet bli ett obligatoriskt ämne inom grundskolan. I sammanhanget sades detta medföra att flickor skulle komma att inta en friare hållning till tekniska och naturvetenskapliga studier. Könsroller diskuterades och att få en jämn könsfördelning i alla undervisningsgrupper var en viktig princip. Även på 1990-talet hade teknik en central roll i de skolpolitiska diskussionerna, men ett resonemang fördes om skolans tidigare vana att betrakta flickor och flickors val som problem. I den läroplan som föreslogs reformerades teknikämnet för att inkludera båda könens erfarenhetsområden.

De synsätt som kan utläsas i texterna är ibland både ambivalenta och motstridiga. Under 1990-talet framhölls individuella variationer oavsett kön, samtidigt som flickor och pojkar kopplades ihop med olika hjärnhalvor och könsskillnader betonades. På så sätt påminde diskussionen en hel del om den som fördes på 1940- och 50-talet.