Hoppa till sidinnehåll
Didaktik

Konstruktioner som fungerar. En studie av teknikkunnande i de tidiga skolåren

Publicerad:2015-09-09
Uppdaterad:2015-10-07

Eva Björkholms avhandling undersöker innehållet i grundskolans teknikämne, och vilka tekniska kunskaper som eleverna i de tidiga skolåren ska utveckla i ämnet. Syftet är att ge ett bidrag till lärares professionella kunskapsbas för teknikundervisning i dessa år.

Författare

Eva Björkholm

Handledare

Professor Ingrid Carlgren. Associate professor Maria Andrée. Professor Marc De Vries.

Opponent

Berit Bungum, Professor Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Trondheim

Disputerat vid

Stockholms universitet

Disputationsdag

2015-09-18

Titel (se)

Konstruktioner som fungerar. En studie av teknikkunnande i de tidiga skolåren

Titel (eng)

Constructions in function. A study of technical knowing in primary technology education

Institution

Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum)

Konstruktioner som fungerar. En studie av teknikkunnande i de tidiga skolåren

Målet med denna avhandling är att studera vad teknikkunnande i de tidiga skolåren innebär. Detta görs genom att identifiera och beskriva kunnande i relation till specifika innehåll (så kallade lärandeobjekt) i skolämnet teknik. Avhandlingen syftar till att ge ett bidrag till lärares professionella kunskapsbas för teknikundervisning i de tidiga skolåren. Teknikämnet ses representera tekniska kunskapstraditioner, vilka karakteriseras av särskilda sätt att
utveckla kunskap. Kunskap tar sig uttryck i handlingar och är i hög utsträckning inbäddade i praktiker. Detta perspektiv på teknikkunnande utmanar den traditionella uppdelningen mellan teoretisk och praktisk kunskap. Data genererades i två Learning study som genomfördes i förskoleklassen och årskurs 1, respektive årskurs 1 och 2 i grundskolan. Learning study är en praxisutvecklande forskningsansats i vilken lärare samarbetar med forskare med fokus på specifika lärandeobjekt som eleverna skall tillägna sig under någon eller några få lektioner. Genom upprepade interventioner i undervisningen studeras elevernas kunnande systematiskt. I de två studierna undersöktes vad det innebar att kunna värdera tekniska lösningars ändamålsenlighet respektive att kunna konstruera en länkmekanism som medger överföring och omvandling av rörelse. Elevernas handlingar videofilmades för att dokumentera såväl verbala som fysiska uttryck för kunskap. Det empiriska materialet analyserades genom fenomenografisk analys, vilket resulterade i beskrivningar av kvalitativt olika nivåer av kunnande i relation till lärandeobjekten samt aspekter som identifierades som kritiska för att utveckla det specifika kunnandet. Resultaten i den första studien beskriver kunnande i termer av att urskilja funktioner relaterade till olika typer av användare samt aspekter av konstruktionen som bidrar till att realisera funktionen. I den andra studien identifieradeteknikkunnande i form av en specificerad analys av konstruktionen i termer av placering och separering av olika slags ledpunkter. I avhandlingen visas också hur lärarforskarlagets kunskap om lärandeobjektets innebörd utvecklades och specificerades under loppet av en Learning study. Kategorierna som identifierats i de båda studierna prövades sedan mot ett videomaterial vilket genererats i en annan undervisningskontext. Resultaten visar att kunskap avseende teknikkunnande i relation till specifika lärandeobjekt med fokus på värderande och konstruerande av teknisklösningar till viss del är generaliserbar.

Constructions in function. A study of technical knowing in primary technology education

The aim of this thesis is to explore the meaning of technical knowing in primary technology education. This is done by identifying and describing ways of knowing in relation to specific content (so-called objects of learning) of the school subject of technology. The purpose is to contribute to the body of teachers’ professional knowledge concerning primary technology education. In this thesis, the subject of technology is seen as representing technical knowledge traditions, characterized by specific ways of developing knowledge. Moreover, the knowledge is to a great extent embedded in actions. This perspective on technical knowing challenges the traditional distinction between theoretical and practical knowledge. Data were generated through two Learning studies conducted in primary schools. Learning study is a classroom-based, interventionistic research approach, in which teachers collaborate with a researcher, focusing on specific objects of learning, that is, on what the students are supposed to learn. In the studies, the capability to evaluate the fitness for purpose of technical solutions, and to construct a linkage mechanism allowing for transferring and transforming movement were examined. Students’ actions were videorecorded in order to document verbal and physical expressions of knowing. The data were analysed using phenomenographic analysis, resulting in descriptions of specific ways of knowing in terms of complexity, as well as critical aspects to discern in order to develop the knowing. The findings from the first study describe knowing in terms of discerning functions related to different types of users, as well as aspects of the construction in order to realize functions. The second study identified technical knowing as a specified analysis of the construction in terms of location and separation of joints in relation to different functions. These findings were then used to identify technical knowing in video material generated within another teaching context. The results suggest that knowledge concerning knowing of specific objects of learning related to the evaluation and construction of technical solutions is partly generalizable. In addition, the specified knowledge concerning the meaning of the object of learning generated during the Learning study process was described. This knowledge is suggested to be an important knowledge product of Learning studies.

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep
Digital temaföreläsning

Hållbar utveckling i förskolan

Skolportens digitala temaföreläsningar med Cecilia Caiman. Föreläsningarna utvecklar undervisningen för hållbar utveckling utifrån både ett ekologiskt perspektiv och genom estetiska lärprocesser. Ta del av innehållet mellan 14 maj–18 juni!
Läs mer & boka
Fsk
15 maj – 19 jun
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev