Kritiskt digitalt textarbete i klassrummet

Lisa Molins avhandling syftar till att utveckla kunskap om de förutsättningar som finns för att utveckla ett kritiskt förhållningssätt och ett kritiskt digitalt textarbete hos eleverna.

Fakta
Disputation

2020-04-03

Titel (sv)

Kritiskt digitalt textarbete i klassrummet

Titel (eng)

Critical digital literacy work in classrooms

Författare

Lisa Molin

Handledare

Docent Ylva Hård af Segerstad, Göteborgs universitet Professor Emeritus, Berner Lindström, Göteborgs universitet Professor Annika Lantz-Andersson, Göteborgs universitet Docent Anna-Lena Godhe, Malmö universitet

Opponent

Ingvill Rasmussen, Institutt for pedagogikk, Universitetet i Oslo

Institution

Institutionen för tillämpad informationsteknologi

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

Increasingly sophisticated technologies are expanding opportunities to create, use and share digital and multimodal texts based on different perspectives and motives. Among the prerequisites for participating actively in a democratic society is adopting an analytical and reflective approach towards texts – that is, developing critical digital literacy. Therefore, research on teaching and learning activities aimed at developing critical digital literacy awareness – namely, critical digital literacy work – is crucial. The aim of this thesis is to contribute knowledge of critical digital literacy work as part of in situ classroom activities. The thesis is underpinned by a sociocultural perspective and includes two substudies following a design-based approach. The empirical material, comprising field notes, video- and audio recordings and interviews, was generated from two different classes in two secondary schools in 2011–2012 and 2016–2017. The first substudy explored opportunities for critical digital literacy work in a digitalised classroom and revealed that there were good conditions for such work, including frequent use of digital multimodal texts and a climate of openness and exploration that enabled students to use their previous experiences of texts. However, the critical digital literacy work was limited due to a focus on traditional texts in the students’ end products, and critical aspects were not made explicit in the lesson design. The second substudy explored the development of critical literacy work through instructional design, focusing on students’ deconstruction of digital multimodal texts, and the specific lesson design supported the students’ development of critical digital literacy. The findings showed that critical digital literacy work must be an ongoing activity for students to develop not only an understanding of every mode involved but also an appreciation of what these modes mean when they intertwine. The results of the studies in this thesis suggest that developing critical digital literacy demands extensive access to texts in the classroom and a lesson design that teaches about the construction of digital multimodal texts. Thus, detailed instruction is key and must comprise several steps to enable students to grasp the complexity of digital multimodal texts.

Sidan publicerades 2020-03-19 11:54 av Susanne Sawander


Relaterat

Att lära genom att skriva

På universitet och högskolor läggs inte mycket tid på att undervisa om skrivande, vilket gör att uppsatskursen kanske är svårare för de studenter som inte är lika framgångsrika i sina studier. Det konstaterar Sofia Hort som forskat om studenters skrivande.  

Sociala medier viktig kunskapskälla i hälsofrågor för unga

För ungdomar är sociala medier en viktig kunskapskälla i hälsofrågor. Källkritik är därför högst relevant även i hem- och konsumentkunskap, menar forskare Christopher Holmberg.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser

Ylva Weitz vill med sin avhandling "Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser" fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?

Syftet med Daniel Berghs avhandling "Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?" är att studera sambandet mellan sociala relationer och hälsa i olika sociala sfärer.

Ett särskilt perspektiv på högre studier?: Folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet

Annelie Anderséns avhandling "Ett särskilt perspektiv på högre studier?: Folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet" syftar till att undersöka folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet.

Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school

Det främsta syftet med Birgitta Kimbers avhandling " Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school" var att beskriva och utvärdera konsekvenser av SET programmet på psykiska hälsoresultat.

Kulturell fostran: En didaktisk studie av talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning

Syftet med Lotta Brantefors avhandling "Kulturell fostran: En didaktisk studie av talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning" är att klargöra olika föreställningar om kulturella relationer i skola och utbildning, samt potentiella konsekvenser av dessa för barn och ungdomars fostran till att kunna delta som likar i sociala och offentliga livet.

Life circumstances and adolescent mental health – perceptions, associations and a gender analysis

Syftet med Evelina Landstedts avhandling är att undersöka vilka faktorer och omständigheter som är relaterade till ungdomars psykiska problem, samt att analysera fynden ur ett genusperspektiv. Titeln på hennes studie är "Life circumstances and adolescent mental health  perceptions, associations and a gender analysis".

Education for Democracy? Life Orientation: Lessons on Leadership Qualities and Voting in South African Comprehensive Schools

I avhandlingen "Education for Democracy? Life Orientation: Lessons on Leadership Qualities and Voting in South African Comprehensive Schools" undersöker Getahun Abraham hur lärare uppfattar, tolkar och undervisar om olika aspekter av social utveckling i skolämnet "Life Orientation" i grundskolan i Sydafrika.

Mellan frihet och kontroll: om läroplanskonstruktioner i svensk skola

Jan Morawski har studerat skilda läroplaner för den svenska skolan från 1800-talet till idag. I avhandlingen "Mellan frihet och kontroll: om läroplanskonstruktioner i svensk skola" diskuteras spänningsfältet mellan behovet av lokala självständiga beslut och ett överordnat centrum. Även läraridentiteten berörs.

”Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt”: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion

Syftet med Kerstin Bygdeson-Larssons avhandling Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion är bland annat att se om Pedagogisk processreflektion kan stärka förskolepersonalens möjligheter att utveckla sin professionalitet och i så fall hur?

Girls with social and/or attention impairments

Sammantaget tyder resultaten från Svenny Kopps avhandling på att flickor med autism och ADHD ofta antingen helt missas eller feldiagnostiseras inom barnsjukvården. Hon konstaterar att behovet av utbildning om flickor med psykiska problem, sociala interaktionssvårigheter och/eller koncentrationssvårigheter inom alla samhällets offentliga verksamheter är mycket stort.

Historiemedvetande och identitet: Om historiens närvaro i några estniska ungdomars liv

I avhandlingen "Historiemedvetande och identitet: Om historiens närvaro i några estniska ungdomars liv" har Igor Potapenko studerat relationen mellan historiemedvetande och identitet hos skolungdomar i Estland.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.

Enkla tips får fler att avslöja falska nyheter

Felaktig information som cirkulerar online är en utmaning för moderna samhällen. Men enkla åtgärder tycks kunna hjälpa människor att urskilja de falska nyheterna.