Kritiskt digitalt textarbete i klassrummet

Lisa Molins avhandling syftar till att utveckla kunskap om de förutsättningar som finns för att utveckla ett kritiskt förhållningssätt och ett kritiskt digitalt textarbete hos eleverna.

Fakta
Disputation

2020-09-04

Titel (sv)

Kritiskt digitalt textarbete i klassrummet

Titel (eng)

Critical digital literacy work in classrooms

Författare

Lisa Molin

Handledare

Docent Ylva Hård af Segerstad, Göteborgs universitet Professor Emeritus, Berner Lindström, Göteborgs universitet Professor Annika Lantz-Andersson, Göteborgs universitet Docent Anna-Lena Godhe, Malmö universitet

Opponent

Ingvill Rasmussen, Institutt for pedagogikk, Universitetet i Oslo

Institution

Institutionen för tillämpad informationsteknologi

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Lisa Molin

Abstract in English:

Increasingly sophisticated technologies are expanding opportunities to create, use and share digital and multimodal texts based on different perspectives and motives. Among the prerequisites for participating actively in a democratic society is adopting an analytical and reflective approach towards texts – that is, developing critical digital literacy. Therefore, research on teaching and learning activities aimed at developing critical digital literacy awareness – namely, critical digital literacy work – is crucial. The aim of this thesis is to contribute knowledge of critical digital literacy work as part of in situ classroom activities. The thesis is underpinned by a sociocultural perspective and includes two substudies following a design-based approach. The empirical material, comprising field notes, video- and audio recordings and interviews, was generated from two different classes in two secondary schools in 2011–2012 and 2016–2017. The first substudy explored opportunities for critical digital literacy work in a digitalised classroom and revealed that there were good conditions for such work, including frequent use of digital multimodal texts and a climate of openness and exploration that enabled students to use their previous experiences of texts. However, the critical digital literacy work was limited due to a focus on traditional texts in the students’ end products, and critical aspects were not made explicit in the lesson design. The second substudy explored the development of critical literacy work through instructional design, focusing on students’ deconstruction of digital multimodal texts, and the specific lesson design supported the students’ development of critical digital literacy. The findings showed that critical digital literacy work must be an ongoing activity for students to develop not only an understanding of every mode involved but also an appreciation of what these modes mean when they intertwine. The results of the studies in this thesis suggest that developing critical digital literacy demands extensive access to texts in the classroom and a lesson design that teaches about the construction of digital multimodal texts. Thus, detailed instruction is key and must comprise several steps to enable students to grasp the complexity of digital multimodal texts.

Sidan publicerades 2020-03-19 11:54 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-03-31 14:36 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Att lära genom att skriva

På universitet och högskolor läggs inte mycket tid på att undervisa om skrivande, vilket gör att uppsatskursen kanske är svårare för de studenter som inte är lika framgångsrika i sina studier. Det konstaterar Sofia Hort som forskat om studenters skrivande.  

Sociala medier viktig kunskapskälla i hälsofrågor för unga

För ungdomar är sociala medier en viktig kunskapskälla i hälsofrågor. Källkritik är därför högst relevant även i hem- och konsumentkunskap, menar forskare Christopher Holmberg.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser

Ylva Weitz vill med sin avhandling "Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser" fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.