Kritiskt digitalt textarbete i klassrummet

Lisa Molins avhandling syftar till att utveckla kunskap om de förutsättningar som finns för att utveckla ett kritiskt förhållningssätt och ett kritiskt digitalt textarbete hos eleverna.

Fakta
Disputation

2020-04-03

Titel (sv)

Kritiskt digitalt textarbete i klassrummet

Titel (eng)

Critical digital literacy work in classrooms

Författare

Lisa Molin

Handledare

Docent Ylva Hård af Segerstad, Göteborgs universitet Professor Emeritus, Berner Lindström, Göteborgs universitet Professor Annika Lantz-Andersson, Göteborgs universitet Docent Anna-Lena Godhe, Malmö universitet

Opponent

Ingvill Rasmussen, Institutt for pedagogikk, Universitetet i Oslo

Institution

Institutionen för tillämpad informationsteknologi

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

Increasingly sophisticated technologies are expanding opportunities to create, use and share digital and multimodal texts based on different perspectives and motives. Among the prerequisites for participating actively in a democratic society is adopting an analytical and reflective approach towards texts – that is, developing critical digital literacy. Therefore, research on teaching and learning activities aimed at developing critical digital literacy awareness – namely, critical digital literacy work – is crucial. The aim of this thesis is to contribute knowledge of critical digital literacy work as part of in situ classroom activities. The thesis is underpinned by a sociocultural perspective and includes two substudies following a design-based approach. The empirical material, comprising field notes, video- and audio recordings and interviews, was generated from two different classes in two secondary schools in 2011–2012 and 2016–2017. The first substudy explored opportunities for critical digital literacy work in a digitalised classroom and revealed that there were good conditions for such work, including frequent use of digital multimodal texts and a climate of openness and exploration that enabled students to use their previous experiences of texts. However, the critical digital literacy work was limited due to a focus on traditional texts in the students’ end products, and critical aspects were not made explicit in the lesson design. The second substudy explored the development of critical literacy work through instructional design, focusing on students’ deconstruction of digital multimodal texts, and the specific lesson design supported the students’ development of critical digital literacy. The findings showed that critical digital literacy work must be an ongoing activity for students to develop not only an understanding of every mode involved but also an appreciation of what these modes mean when they intertwine. The results of the studies in this thesis suggest that developing critical digital literacy demands extensive access to texts in the classroom and a lesson design that teaches about the construction of digital multimodal texts. Thus, detailed instruction is key and must comprise several steps to enable students to grasp the complexity of digital multimodal texts.

Sidan publicerades 2020-03-19 11:54 av Susanne Sawander


Relaterat

Att lära genom att skriva

På universitet och högskolor läggs inte mycket tid på att undervisa om skrivande, vilket gör att uppsatskursen kanske är svårare för de studenter som inte är lika framgångsrika i sina studier. Det konstaterar Sofia Hort som forskat om studenters skrivande.  

Sociala medier viktig kunskapskälla i hälsofrågor för unga

För ungdomar är sociala medier en viktig kunskapskälla i hälsofrågor. Källkritik är därför högst relevant även i hem- och konsumentkunskap, menar forskare Christopher Holmberg.

Att bli matematisk: Matematisk subjektivitet och genus i lärarutbildningen för de yngre åldrarna

Anna Palmer vill i sin avhandling "Att bli matematisk" förstå processerna då matematisk och könsrelaterad subjektivitet konstitueras, omkonstitueras och upprätthålls i olika situationer under utbildningen till lärare för de yngre åldrarna.

Mellan frihet och kontroll: om läroplanskonstruktioner i svensk skola

Jan Morawski har studerat skilda läroplaner för den svenska skolan från 1800-talet till idag. I avhandlingen "Mellan frihet och kontroll: om läroplanskonstruktioner i svensk skola" diskuteras spänningsfältet mellan behovet av lokala självständiga beslut och ett överordnat centrum. Även läraridentiteten berörs.

Entering Higher Education – Gender and Class Perspectives

I avhandlingen "Entering higher education" visar Caroline Berggren att de alternativa antagningssätt som inrättats för att jämna ut klasskillnaderna inom högskolan inte fungerar, eftersom de framförallt används av män från övre medelklass.

Spår – om brädsportkultur, informella lärprocesser och identitet

Åsa Bäckströms avhandling "Spår" handlar om vad man lär sig när man åker bräda, förutom just själva brädåkande, och hur detta lärande går till.

Möjligheternas horisont: Etnicitet, utbildning och arbete i ungas berättelser om karriärer

Catarina Lundqvists avhandling "Möjligheternas horisont: Etnicitet, utbildning och arbete i ungas berättelser om karriärer" handlar om hur unga med utländsk bakgrund berättar om sina liv och om hur de föreställer sig sina karriärval avseende utbildning och arbete.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser

Ylva Weitz vill med sin avhandling "Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser" fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

Ett särskilt perspektiv på högre studier?: Folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet

Annelie Anderséns avhandling "Ett särskilt perspektiv på högre studier?: Folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet" syftar till att undersöka folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet.

Insändare i Kamratposten: Uttryck för villkor i barns kulturella sammanhang

Syftet med Catharina Hällströms avhandling "Insändare i Kamratposten: Uttryck för villkor i barns kulturella sammanhang" är att lyfta barns villkor som de uttrycks i insändarbrev till Kamratposten mellan 1977 och 2007.

Kulturell fostran: En didaktisk studie av talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning

Syftet med Lotta Brantefors avhandling "Kulturell fostran: En didaktisk studie av talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning" är att klargöra olika föreställningar om kulturella relationer i skola och utbildning, samt potentiella konsekvenser av dessa för barn och ungdomars fostran till att kunna delta som likar i sociala och offentliga livet.

Life circumstances and adolescent mental health – perceptions, associations and a gender analysis

Syftet med Evelina Landstedts avhandling är att undersöka vilka faktorer och omständigheter som är relaterade till ungdomars psykiska problem, samt att analysera fynden ur ett genusperspektiv. Titeln på hennes studie är "Life circumstances and adolescent mental health  perceptions, associations and a gender analysis".

De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm

Denna studie fokuserar på tre skolor i Stockholms innerstad som har haft ett inflöde av studenter från socialt missgynnade förorter, och ett utflöde av elever till andra skolor. Titeln på avhandlingen är "De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm". Författaren heter Jenny Kallstenius.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Tema: SKOLBIBLIOTEK
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Tema: SKOLBIBLIOTEK

Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Covid-19 och omställning till distansundervisning i svensk skola

Två forskare vid Stockholms universitet har genomfört en blixtstudie med syftet att snabbt synliggöra tidiga erfarenheter och lärdomar som lärare fått av att genomföra distansundervisning, samt utmaningar. Läs rapporten här (öppnas som pdf – uppdaterad).

Skolan kan vara av­görande för flickor med adhd

Svenny Kopp har ägnat stora delar av sitt yrkesliv kring forskning på flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Nu har hon i en sammanställning uppmärksammat kunskapsutvecklingen kring flickor med adhd under åren 2000–2010. Dessa samlade kunskaper är oerhört viktiga för att dessa flickor ska få adekvat uppmärksamhet, stöd i tid och möjligheter till en likvärdig utbildning.

Undersökande arbetssätt – vem leder det bäst?

Varför lyckas inte dina förändringsinitiativ? Kanske är det dags att byta strategi. Sådant har Viviane Robinson, pedagogikprofessor på Nya Zeeland funderat över.

Boken om rektorn som gjorde rätt

Med sina ironiska och samtidigt allvarsamma beskrivningar av skolmiljön har lågstadieläraren Roberth Nordin fått tusentals läsare i böcker och på sociala medier.

Om skolorna stänger kan föräldrar bidra med struktur

Undervisningen vid högskolor, universitet och gymnasieskolor sker nu på distans för att bromsa pandemin. Näst på tur att stänga kan för- och grundskolor stå. Vilket stöd förväntas man som förälder ge sina barn när de inte får gå till skolan?