Dela:

Kulturell fostran: En didaktisk studie av talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning

Fakta
Disputation

2011-04-15

Titel (sv)

Kulturell fostran: En didaktisk studie av talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning

Titel (eng)

Cultural Education: On Cultural Relations in Texts about School and Education

Författare

Lotta Brantefors

Handledare

FD Jonas Almqvist, FD Karin Hjälmeskog, Professor Leif Östman

Opponent

Docent Silwa Claesson

Institution

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Lärosäte

UU – Uppsala universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Lotta Brantefors

Svenskt abstrakt:

Syftet med avhandlingen är att klargöra olika föreställningar om kulturella relationer i den svenska läroplanen och potentiella konsekvenser av dessa för barn och ungdomars fostran till att kunna delta som likar i det sociala och offentliga livet.

Ambitionen med studien, som befinner sig i en skärningspunkt mellan (neo)pragmatisk läroplansteoretisk didaktik och cultural studies/kritisk pedagogik, är tvåfaldig: (1) att klargöra de teoretiska förutsättningarna för kulturella relationer från ett etnocentriskt, globalt och mångkulturellt perspektiv och (2) att belysa och beskriva de läroplanshistoriska förutsättningarna för kulturella relationer.

Undersökningarna visar i relation till de perspektiv och analytiska verktyg som utvecklas i artikel I-III att det kulturella vetandet/tänkandet i skola och utbildning vilar i ett liberalt och humanistiskt synsätt med en neutral hållning och ett artigt bemötande som inte överskrider komfortzonerna. Ett centralt konstaterande är att det finns behov av att undersöka den privilegierade positionen ytterligare.

Studien visar också hur det kulturella vetandet/tänkandet har förändrats över tid (artikel IV). Med utgångspunkt i de dominerande föreställningarna urskiljs fyra diskurser mellan 1962 2008: En nationell diskurs på 60-talet, en rationell diskurs på 70-talet, en kulturell diskurs på 80 90-talet och en pluralistisk nynationell diskurs på 90 00-talet. Detta visar även på hur ett invandrartänkande och kulturtänkande har konstituerats. Även de tidiga konstituerande villkoren för tänkandet före grundskolans införande påvisas, bland annat inspirationen från den samiska minoritetens skolgång med tvåspråkighet och kultur, samt efterkrigstidens fredsfostrande synsätt att alla barn genom kunskap om andra kulturer skulle erhålla förståelse för andra folk .

Den sammantagna konklusionen är att trots olika rationalitet över tid samt en ökad betoning på pluralism kommer vetandet/tänkandet om kulturella relationer aldrig bortom ett oartikulerat och otydligt vi och ett utpekat och väldefinierat dem . Slutsatsen är att den svenska läroplanen är en andrafieringens läroplan som knappast skapar förutsättningar för barn och ungdomar att kunna delta som likar. För att uppnå ett mer ömsesidigt förhållande behöver ett överdrivet erkännande av de andra tonas ner och den privilegierade positionen analyseras i större omfattning.

Sidan publicerades 2011-03-31 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 12:51 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer