Dela:

Kulturell fostran: En didaktisk studie av talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning

Fakta
Disputation

2011-04-15

Titel (sv)

Kulturell fostran: En didaktisk studie av talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning

Titel (eng)

Cultural Education: On Cultural Relations in Texts about School and Education

Författare

Lotta Brantefors

Handledare

FD Jonas Almqvist, FD Karin Hjälmeskog, Professor Leif Östman

Opponent

Docent Silwa Claesson

Institution

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Lärosäte

UU – Uppsala universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Lotta Brantefors

Svenskt abstrakt:

Syftet med avhandlingen är att klargöra olika föreställningar om kulturella relationer i den svenska läroplanen och potentiella konsekvenser av dessa för barn och ungdomars fostran till att kunna delta som likar i det sociala och offentliga livet.

Ambitionen med studien, som befinner sig i en skärningspunkt mellan (neo)pragmatisk läroplansteoretisk didaktik och cultural studies/kritisk pedagogik, är tvåfaldig: (1) att klargöra de teoretiska förutsättningarna för kulturella relationer från ett etnocentriskt, globalt och mångkulturellt perspektiv och (2) att belysa och beskriva de läroplanshistoriska förutsättningarna för kulturella relationer.

Undersökningarna visar i relation till de perspektiv och analytiska verktyg som utvecklas i artikel I-III att det kulturella vetandet/tänkandet i skola och utbildning vilar i ett liberalt och humanistiskt synsätt med en neutral hållning och ett artigt bemötande som inte överskrider komfortzonerna. Ett centralt konstaterande är att det finns behov av att undersöka den privilegierade positionen ytterligare.

Studien visar också hur det kulturella vetandet/tänkandet har förändrats över tid (artikel IV). Med utgångspunkt i de dominerande föreställningarna urskiljs fyra diskurser mellan 1962 2008: En nationell diskurs på 60-talet, en rationell diskurs på 70-talet, en kulturell diskurs på 80 90-talet och en pluralistisk nynationell diskurs på 90 00-talet. Detta visar även på hur ett invandrartänkande och kulturtänkande har konstituerats. Även de tidiga konstituerande villkoren för tänkandet före grundskolans införande påvisas, bland annat inspirationen från den samiska minoritetens skolgång med tvåspråkighet och kultur, samt efterkrigstidens fredsfostrande synsätt att alla barn genom kunskap om andra kulturer skulle erhålla förståelse för andra folk .

Den sammantagna konklusionen är att trots olika rationalitet över tid samt en ökad betoning på pluralism kommer vetandet/tänkandet om kulturella relationer aldrig bortom ett oartikulerat och otydligt vi och ett utpekat och väldefinierat dem . Slutsatsen är att den svenska läroplanen är en andrafieringens läroplan som knappast skapar förutsättningar för barn och ungdomar att kunna delta som likar. För att uppnå ett mer ömsesidigt förhållande behöver ett överdrivet erkännande av de andra tonas ner och den privilegierade positionen analyseras i större omfattning.

Sidan publicerades 2011-03-31 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 12:51 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.