”Kunskap är vad du vet, och vet du inte kan du alltid googla!”: elevers epistemic beliefs i naturvetenskaplig undervisningskontext

Maria Lindfors vill med sin avhandling bidra till kunskap om den roll som epistemic beliefs - förhållningssätt till kunskap och kunnande - spelar i naturvetenskaplig undervisningskontext.

Fakta
Disputation

2018-06-08

Titel (eng)

Knowledge is what you know, and if you don’t know, you can always google it!

Författare

Maria Lindfors

Handledare

Docent Mikael Winberg, Umeå universitet Docent Ewa Bergqvist, Umeå universitet Professor Shirley Simon, Umeå universitet

Opponent

Ivar Bråten, professor, Department of Education, Oslo universitet.

Institution

Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Maria Lindfors

Abstract in English:

One important goal of science education is to help students develop an adequate understanding of what science is and how it is done. An understanding of science includes epistemic beliefs, that is, individuals’ beliefs about the nature of knowledge, how knowledge is constructed, and how knowledge can be justified. The epistemic beliefs are hypothesized to exist on a continuum ranging from naïve to sophisticated. Students’ epistemic beliefs and their epistemic cognition have been shown to influence various facets of learning. The overarching purpose of this thesis is to contribute to our knowledge and understanding of the role played by epistemic beliefs within the context of science education. The thesis intended to answer the following three general questions within a scientific context: 1) What prerequisites for drawing conclusions about epistemic beliefs are given based on the choice of questionnaire as a measurement method, including its design and content? 2) What is the relation between students’ epistemic beliefs and other phenomena that are important in learning situations? 3) What is the relation between students’ epistemic beliefs and their epistemic practices?

The studies used both quantitative and qualitative methods to examine students’ epistemic beliefs and epistemic practices. Data sources included questionnaires, video and screen observations, and semi-structured interviews. Participants in the studies were students in Grade 5-11 in Sweden and Germany. A series of four papers address the purpose of the thesis and respond to the three general questions. The first paper investigate relations between students’ epistemic beliefs and perceived classroom characteristics and whether differences could be found between the two countries. The second paper investigate the relative importance of epistemic beliefs dimensions for predicting achievement goals in Grade 5 through 11, in both a cross-sectional and a longitudinal study. The third paper explore the relationships between students’ scientific epistemic beliefs, their problemsolving process, and the quality of solutions produced by students. Finally, the fourth paper describe students’ epistemic practices of problem solving in science and their sense making in the moment, to deepen the understanding of the process of the students’ epistemic cognition. In relation to the first question, results indicate that the chosen measurement method for epistemic beliefs generates certain prerequisites for how epistemic beliefs can be understood and characterized. This in turn may have consequences when epistemic beliefs are studied in relation to, for example, other phenomena and epistemic practices. With regard to the second question, findings show that there are many relationships between epistemic beliefs and other phenomena, but also that they are in many cases context and/or situation dependent. Regarding the third question, the results point out that the relationship between students’ epistemic beliefs and their epistemic practices should be understood by how the students show, through words and actions, that they understand what the situation requires. Thus, there is no universal relationship between sophisticated epistemic beliefs and successful epistemic practices. It can be concluded that students’ epistemic beliefs do not exist in a vacuum without interacting with other phenomena, but that they depend on the surrounding context or situation in different ways. More studies that take into account different types of situations are required. This would in turn most likely also contribute to a better understanding of how students’ epistemic beliefs, epistemic cognition, and epistemic practices develop in relation to the surrounding teaching context.

Sidan publicerades 2018-05-23 09:28 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-10-23 12:02 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser