2006-10-31 00:00  5870 Dela:

Kunskapens fanbärare: Den goda läraren som diskursiv konstruktion på en mediearena

Det talas mycket om hur dåligt den svenska skolan mår, och när man börjar leta syndabockar så står förstås läraren nära till hands, säger Matilda Wiklund. Men den uppfattningen kunde inte vara mer fel: tvärtom framställs läraren som en hjälte på Dagens Nyheters ledar- och debattsidor under 90-talet. De som får bära ansvaret för krisen i skolan är istället pedagogikforskare och politiker.

Fakta
Disputation

2006-11-17

Titel (sv)

Kunskapens fanbärare: Den goda läraren som diskursiv konstruktion på en mediearena

Titel (eng)

Standard-bearers of knowledge. The good teacher as a discursive construction in a media arena

Författare

Matilda Wiklund

Handledare

Professor Tomas Englund.

Opponent

Professor Lisbeth Lundahl, Institutionen för barn- och ungdomspedagogik

Institution

Pedagogiska institutionen

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Matilda Wiklund

Svenskt abstrakt:

Utbildningsdebatten i medierna står i fokus i avhandlingen. För att bidra till diskussionen om relationen mellan utbildning och medier undersöker Wiklund bilder av den goda läraren som träder fram ur debatt- och ledarartiklarna om utbildning i tidningen Dagens Nyheter under 1990-talet, en tid av stora förändringar inom utbildningssystemet.

Det första steget i närmandet av den goda läraren består av två olika kategoriseringar. En första kategorisering görs utifrån artiklarnas debatter. Vissa av dessa debatter är knutna till reformer och reformförslag inom utbildningsområdet, exempelvis den nya läroplanen och gymnasiereformen. Övriga debatter handlar om mer övergripande frågor som kris i skolan och läraryrkets status. En andra kategorisering görs utifrån teman som är kopplade till lärares arbete och som ska lyfta fram olika spänningsfält, som frågan om sortering eller integrering och krav eller frihet.

I ett andra steg tecknas en bild av utbildning utifrån artiklarna. Först fokuseras det tillstånd för utbildning och utbildningspolitik som etableras, där träder en bild fram av utbildningen som hotad av exempelvis likriktning och kunskapsfientlighet. Sedan lyfts den skola som formeras fram, en skola som ska hantera både kunskapsförmedling och fostransaspekter men där kunskap borde prioriteras. Här blir därmed även gränser tydliga för vad skola kan och bör vara. Hur olika parter relaterade till utbildning, som lärare, elever, föräldrar och politiker, positioneras undersöks och bland annat konstateras att lärare ges en relativt stark position medan utbildningsforskare och vissa politiker tillmäts låg trovärdighet därför att de betraktas som avlägsna från klassrumsvardagen. Slutligen tecknas bilden av den goda läraren i artiklarna, en specialist som bär sin ämneskunskap och trots villkor som tecknas som svåra förmår hålla ordning i klassrummet och förmedla ämneskunskap. Läraruppgifter som inte är direkt kopplade till kunskapsuppdraget tillmäts lägre relevans eller konstrueras som icke-lärar-positioner .

I den avslutande diskussionen ifrågasätts i vilken utsträckning den utbildningsdebatt som studeras kan betecknas som debatt med argumentet att den inte ger utrymme för någon större mångfald av röster och perspektiv. Även om de huvudsakliga utbildningspolitiska läger som framträder utgörs av en traditionellt socialdemokratisk linje och en mer borgerligt orienterad linje så utspelar sig i artiklarna snarare en intern kamp mellan en nyliberal och en konservativ diskurs som kombineras i den föredragna linjen. Den konservativa diskursen träder i analysen fram som grund för att formulera ett problem till en nyliberal lösningsarsenal som i viss mån föregått denna problemformulering.

Sidan publicerades 2006-10-31 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-05-03 08:58 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.