Kunskapens fanbärare: Den goda läraren som diskursiv konstruktion på en mediearena
Det talas mycket om hur dåligt den svenska skolan mår, och när man börjar leta syndabockar så står förstås läraren nära till hands, säger Matilda Wiklund. Men den uppfattningen kunde inte vara mer fel: tvärtom framställs läraren som en hjälte på Dagens Nyheters ledar- och debattsidor under 90-talet. De som får bära ansvaret för krisen i skolan är istället pedagogikforskare och politiker.
Matilda Wiklund
Professor Tomas Englund.
Professor Lisbeth Lundahl, Institutionen för barn- och ungdomspedagogik
2006-11-17
Kunskapens fanbärare: Den goda läraren som diskursiv konstruktion på en mediearena
Standard-bearers of knowledge. The good teacher as a discursive construction in a media arena
Pedagogiska institutionen
Kunskapens fanbärare: Den goda läraren som diskursiv konstruktion på en mediearena
Utbildningsdebatten i medierna står i fokus i avhandlingen. För att bidra till diskussionen om relationen mellan utbildning och medier undersöker Wiklund bilder av den goda läraren som träder fram ur debatt- och ledarartiklarna om utbildning i tidningen Dagens Nyheter under 1990-talet, en tid av stora förändringar inom utbildningssystemet.
Det första steget i närmandet av den goda läraren består av två olika kategoriseringar. En första kategorisering görs utifrån artiklarnas debatter. Vissa av dessa debatter är knutna till reformer och reformförslag inom utbildningsområdet, exempelvis den nya läroplanen och gymnasiereformen. Övriga debatter handlar om mer övergripande frågor som kris i skolan och läraryrkets status. En andra kategorisering görs utifrån teman som är kopplade till lärares arbete och som ska lyfta fram olika spänningsfält, som frågan om sortering eller integrering och krav eller frihet.
I ett andra steg tecknas en bild av utbildning utifrån artiklarna. Först fokuseras det tillstånd för utbildning och utbildningspolitik som etableras, där träder en bild fram av utbildningen som hotad av exempelvis likriktning och kunskapsfientlighet. Sedan lyfts den skola som formeras fram, en skola som ska hantera både kunskapsförmedling och fostransaspekter men där kunskap borde prioriteras. Här blir därmed även gränser tydliga för vad skola kan och bör vara. Hur olika parter relaterade till utbildning, som lärare, elever, föräldrar och politiker, positioneras undersöks och bland annat konstateras att lärare ges en relativt stark position medan utbildningsforskare och vissa politiker tillmäts låg trovärdighet därför att de betraktas som avlägsna från klassrumsvardagen. Slutligen tecknas bilden av den goda läraren i artiklarna, en specialist som bär sin ämneskunskap och trots villkor som tecknas som svåra förmår hålla ordning i klassrummet och förmedla ämneskunskap. Läraruppgifter som inte är direkt kopplade till kunskapsuppdraget tillmäts lägre relevans eller konstrueras som icke-lärar-positioner .
I den avslutande diskussionen ifrågasätts i vilken utsträckning den utbildningsdebatt som studeras kan betecknas som debatt med argumentet att den inte ger utrymme för någon större mångfald av röster och perspektiv. Även om de huvudsakliga utbildningspolitiska läger som framträder utgörs av en traditionellt socialdemokratisk linje och en mer borgerligt orienterad linje så utspelar sig i artiklarna snarare en intern kamp mellan en nyliberal och en konservativ diskurs som kombineras i den föredragna linjen. Den konservativa diskursen träder i analysen fram som grund för att formulera ett problem till en nyliberal lösningsarsenal som i viss mån föregått denna problemformulering.
Standard-bearers of knowledge. The good teacher as a discursive construction in a media arena
The specific aim of this dissertation is to formulate and examine the discursive constructions of the good teacher in a specific discursive practice in the media arena. The broader aim is to participate in a discussion about the relationship between the media and education, including education policy. The discursive practice that is studied is the Swedish daily newspaper Dagens Nyheter. The material underlying the study consists of articles published on the editorial and comment pages of the paper during the 1990s, a decade when the Swedish education system underwent some major changes.
In the first part of the empirical study, the articles included are categorised, first according to the debates constituted and then according to five themes related to the position of the teacher. The second part of the empirical study focuses on education as it is constructed in the discursive practice examined, progressing step by step towards achieving the specific aim of the study. The findings here include the following: a situation for education is established which involves a clear distinction between two different ways of perceiving education; a space of possibility for schooling is opened which excludes certain issues; a preferred school is formed in which priority is given to subject knowledge and order; distinct subject positions are offered to different figures in education, including teachers who are given an authoritative voice and educational researchers who are not; and finally the good teacher constructed is an expert who bears and transmits subject knowledge and a proponent of traditional values who manages to individualise teaching.
It is also found in the study that a conservative discourse serves to provide an illness for a remedy that is put forward by a neo-liberal discourse, and that media logic is at work in the framing of educational issues in the practice studied.
Relaterade länkar
Biologi
Åk 7–Vux Hållbar utveckling i förskolan
Fsk Senaste magasinen
Läs mer
Skolporten nr 2/2024
Skolporten nr 1/2024
Skolporten nr 6/2023
Skolporten nr 5/2023
Skolporten nr 4/2023
Nyhetsbrev
