L2 Instruction and Collocation Learning: Classroom intervention research on input processing with L1 Swedish adolescent learners of English

Per Snoder har forskat om hur undervisning i engelska kan främja inlärning av kollokationer, en typ av vanlig ordkombination på engelska bestående av ett verb och ett substantiv. Kollokationer av denna typ är viktiga att kunna men ställer ofta till problem för andraspråksinlärare.

Fakta
Disputation

2019-03-29

Titel (eng)

L2 Instruction and Collocation Learning: Classroom intervention research on input processing with L1 Swedish adolescent learners of English

Författare

Per Snoder

Handledare

Dr. Tore Nilsson, Stockholms universitet Professor Camilla Bardel, Stockholms universitet

Opponent

Associate professor Elke Peters, Katholieke Universiteit Leuven, Belgien

Institution

Institutionen för språkdidaktik

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Per Snoder

Abstract in English:

An important dimension of learning a second language (L2) is to build up a store of recurring word combinations that native speakers use. These so-called formulaic sequences (FSs) serve many functions in fluent language use. One category of FSs is collocations, defined in the present thesis as combinations of a verb and a noun in English with a significant attraction to each other, for example ‘carry a risk’. Research has shown that L2 English learners struggle with the appropriate use of collocations but reviews of instructional interventions have concluded that few guidelines for effective pedagogical treatment of collocations are available.

The thesis has investigated the impact of L2 instruction on collocation learning by manipulating the conditions for input processing of treatment materials containing target collocations (TCs). Three classroom pre-test/post-test intervention studies (Studies I-III) were conducted, with a total of 165 L1 Swedish adolescent learners of English. Study I compared a form-focused approach to a meaning-focused approach to the same materials to find out why the former may be more effective than the latter as shown in previous studies. Study II focused on the effects of three manipulations of the materials: how deeply the learners process the TCs, whether re-exposures to TCs are spaced or concentrated, and whether the learners process TCs with or without post-test announcement. Study III examined the potential for a collaborative text reconstruction task to facilitate TC learning. Two modified versions of the task were created that contained different types of priming to the TCs in a pre-task activity.

Results of Study I show that learners in the form-focused condition, having studied decontextualized TCs and been introduced to the term ‘collocation’, were able to connect words that they previously only knew as single words into collocations. Results also show that a researcher-developed version of stimulated recall interviews was successful in probing learners’ mental processes. As for Study II, surprisingly, neither deep processing nor a spaced re-exposure schedule was effective for TC learning, while post-test announcement was. Results of Study III reveal that a pre-task activity that induced learners to elaborate on TC meaning outperformed a pre-task activity with a form-focused elaboration of TCs, notably for the delayed post-test of productive TC knowledge.

Taken together, the results of Studies I-III show that L2 English teachers, with relatively small changes in their classroom procedures, can actively contribute to increasing their learners’ collocational competence, an integral part of more advanced proficiency. It is hoped that the successful implementation of the three studies will inspire more instructional interventions on L2 vocabulary learning in Swedish schools and universities, targeting single words and FSs.

Sidan publicerades 2019-03-27 10:57 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-06-05 09:44 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

”Det mest hoppingivande du kommer att läsa på länge”

Jag vill göra reklam för en rapport. Det är en rapport om ett misslyckande och har den kanske nedslående titeln: ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” och är framtagen av Åsa Hirsch och Annette Jahnke för Ifous. Läs den! skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Lärare blir kontrollanter av elevernas läsning

Elevernas läslust kommer i andra hand i undervisningen av skön­litteratur i gymnasiet. Det som styr är en instrumentell syn där eleverna kan behöva kontrolleras, visar en studie vid Umeå universitet.

Ensamheten ökar hos unga

Upplevda sömnproblem och upplevd dålig hälsa har ökat markant mellan åren 2000 och 2016 i en stor grupp män och kvinnor i den arbetsföra befolkningen. Det visar forskning från Gymnastik- och idrottshögskolan.

Forskning: Rektorer tvingas nedprioritera likabehandlingsarbetet

Skolors arbete mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier nedprioriteras ofta – trots att rektorerna ser uppdragen som ett av de viktigaste i skolan.  Det visar ny forskning från Luleå tekniska universitet.