Languaging and Social Positioning in Multilingual School Practices: Studies of Sweden Finnish Middle School Years

Annaliina Gynnes avhandling syftar till att klarlägga, förstå och analysera kopplingar mellan flerspråkiga barns användning av (skrift)språkliga resurser och de identitetspositioner de visar upp genom sin språkanvändning.

Fakta
Disputation

2016-09-02

Titel (eng)

Languaging and Social Positioning in Multilingual School Practices: Studies of Sweden Finnish Middle School Years

Författare

Annaliina Gynne

Handledare

Professor Pirjo Lahdenperä, Mälardalens högskola Professor Sangeeta Bagga-Gupta, Sangeeta, Örebro universitet Professor Jarmo Lainio, Stockholms universitet

Opponent

Docent Frithof Sahlström, Helsingfors universitet

Lärosäte

Mälardalens högskola

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Annaliina Gynne

Svenskt abstrakt:

Denna avhandling fokuserar på ungdomars språkande, inklusive literacy-praktiker, och dess relation till deras meningsskapande och social positionering. Avhandlingen tar avstamp i sociokulturell och dialogisk teoribildning och bygger på fyra studier som blivit till genom (n)etnografiskt fältarbete i två olika sammanhang: inom en skola där tvåspråkighet och bikulturalitet är viktiga värderingar, och sociala medier.

I de empiriska studierna undersöks hur interaktion, språkande och literacy-praktiker och sociala positioneringar görs på mikronivå. Dessa fenomen studeras vidare i anslutning till och som en del av diskurser som drivs på meso-nivå. Avhandlingens data har analyserats med tillämpade samtals- och diskursanalytiska metoder och inkluderar video- och audioinspelningar, fältanteckningar, pedagogiska material, policy-dokumentation, fotografier samt (n)etnografiskt skapad data.

I Studie I undersöks hur lingvistisk-kulturella ideologier och policys görs i vardagliga pedagogiska praktiker. Den fokuserar på situerade och distribuerade sociala handlingar som praktiknexus där flera lokalt och nationellt relevanta diskurser cirkulerar. Studie II intresserar sig för vardagliga kommunikativa praktiker på mikro- och meso-nivåer samt för samspelet av språkliga varieteter och modaliteter i den tvåspråkiga-bikulturella skolan. I Studie III studeras ungdomars språkande, inklusive literacies, i vardagliga lärandepraktiker som sträcker sig över tid och rum i formella och informella lärandemiljöer. Studie IV fokuserar på social positionering och identitetsarbete i informella och heteroglossiska literacy-praktiker både offline och online. Tillsammans kartlägger de fyra studierna olika slags språkandepraktiker som ungdomarna deltar i och bidrar till både inom och utanför vad som kallas för tvåspråkiga skolsammanhang. Vidare illustrerar studierna vardagslivets görande av olika slags sociala positioneringar och identitetsperformanser.

Resultaten visar på hur tvåspråkigheten i skolans värld kan ses som både pedagogik och praktik, att flerspråkigheten är (o)problematisk för ungdomarna och för skolan och att språkandets karaktär som flerspråkig och multimodal är central för social positionering. Studierna och avhandlingen bildar tillsammans en deskriptiv-analytisk illustration av ”flerspråkiga” ungdomars vardag i och utanför skolan i ett senmodernt nordiskt samhälle. Vidare bidrar avhandlingen till kunskapsbasen gällande utbildningsfrågor och vardag för en av Sveriges nationella minoriteter, sverigefinländare.

 

Sidan publicerades 2016-08-15 11:04 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-09-20 08:36 av Susanne Sawander


Relaterat

Brokig syn på naturvetenskap bland finländska klasslärare

Att väcka och bibehålla elevernas intresse är en viktig målsättning för lärare i de naturvetenskapliga ämnena. Ann-Catherine Henriksson har forskat i finländska klasslärares uppfattningar av de naturvetenskapliga ämnena.

Finländska lärare saknar utrymme för ämnesöverskridande undervisning

Allt större elevgrupper och färre elevassistenter i den finländska skolan har lett till att utrymmet för ämnesöverskridande undervisning minskar. Det säger Janne Elo, som forskat om lärares syn på företagsamhet i finsk skola.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa: Gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning

I Susanne Engströms avhandling "Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa: Gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning" studeras ämnesinnehåll för insikter i exempelvis hållbar energianvändning och huruvida ett sådant innehåll undervisas eller inte inom fysikämnet.

Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet

I avhandlingen "Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet" kartlägger, beskriver och analyserar Elisabeth Nordevall lärarens uppdrag som mentor såväl när det gäller innehåll som funktion.

Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser

Syftet med Lena Fridlunds avhandling "Interkulturell undervisning - ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser" är att ta reda på hur talet om en åtskild undervisning för vissa elever formuleras och motiveras i dokument och av olika yrkesutövare inom ett grundskoleområde.

Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan

Susanne Thulin vill med sin avhandling "Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i" generera ny kunskap omhur barn och lärare kommunicerar naturvetenskapliga innehåll i förskolan.

Understanding as experiencing a pattern

Förståelse är ett komplext begrepp. Det används dagligdags utan en motsvarande strikt vetenskaplig definition. Paulina Lindströms avhandling "Understanding as experiencing a pattern" strävar efter att fånga olika aspekter av detta begrepp.

Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv

Karin Stolpes avhandling "Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv" syftar till att belysa lärares ämnesdidaktiska förmågor i naturvetenskap.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

En dator per elev ger vare sig sämre eller bättre studieresultat

Högstadieelever som får en egen dator genom skolan får varken bättre eller sämre studieresultat än andra. Det visar en ny rapport från IFAU. Däremot finns tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.

Ny podcast om pedagogisk forskning

De första avsnitten av podcasten Poddagogen som görs i samarbete med Skolporten finns nu tillgängliga. I varje avsnitt intervjuas nydisputerade forskare inom utbildningsvetenskap och tanken med podden är att sprida nya forskningsresultat inom området.

Övertolkad?

Hjärnforskaren Torkel Klingberg har blivit en galjonsfigur för motståndet mot skolans digitalisering. Men det han strävar efter är att revolutionera skolan med hjälp av digitala verktyg.

Flerspråkig matematikklass ökar förståelsen för matte

Att kunna prata om matematik på flera olika språk stärker förståelsen för matte. Det visar Ulrika Ryan i en avhandling vid Malmö universitet. Hon har också sett hur hjälpsamhet och konkurrensförhållanden uppstår när eleverna möts i skolmatematiken.

Nyckeln till delaktighet

Kaxfaktorn har stigit rejält. Ordet är initiativ­tagaren Kerstin Gatus eget och beskriver elevernas ökade självförtroende. Det är följden av en unik utbildning, Anpassad IT, vid Mora folkhögskola för personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning.