Languaging and Social Positioning in Multilingual School Practices: Studies of Sweden Finnish Middle School Years

Annaliina Gynnes avhandling syftar till att klarlägga, förstå och analysera kopplingar mellan flerspråkiga barns användning av (skrift)språkliga resurser och de identitetspositioner de visar upp genom sin språkanvändning.

Fakta
Disputation

2016-09-02

Titel (eng)

Languaging and Social Positioning in Multilingual School Practices: Studies of Sweden Finnish Middle School Years

Författare

Annaliina Gynne

Handledare

Professor Pirjo Lahdenperä, Mälardalens högskola Professor Sangeeta Bagga-Gupta, Sangeeta, Örebro universitet Professor Jarmo Lainio, Stockholms universitet

Opponent

Docent Frithof Sahlström, Helsingfors universitet

Lärosäte

Mälardalens högskola

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Annaliina Gynne

Svenskt abstrakt:

Denna avhandling fokuserar på ungdomars språkande, inklusive literacy-praktiker, och dess relation till deras meningsskapande och social positionering. Avhandlingen tar avstamp i sociokulturell och dialogisk teoribildning och bygger på fyra studier som blivit till genom (n)etnografiskt fältarbete i två olika sammanhang: inom en skola där tvåspråkighet och bikulturalitet är viktiga värderingar, och sociala medier.

I de empiriska studierna undersöks hur interaktion, språkande och literacy-praktiker och sociala positioneringar görs på mikronivå. Dessa fenomen studeras vidare i anslutning till och som en del av diskurser som drivs på meso-nivå. Avhandlingens data har analyserats med tillämpade samtals- och diskursanalytiska metoder och inkluderar video- och audioinspelningar, fältanteckningar, pedagogiska material, policy-dokumentation, fotografier samt (n)etnografiskt skapad data.

I Studie I undersöks hur lingvistisk-kulturella ideologier och policys görs i vardagliga pedagogiska praktiker. Den fokuserar på situerade och distribuerade sociala handlingar som praktiknexus där flera lokalt och nationellt relevanta diskurser cirkulerar. Studie II intresserar sig för vardagliga kommunikativa praktiker på mikro- och meso-nivåer samt för samspelet av språkliga varieteter och modaliteter i den tvåspråkiga-bikulturella skolan. I Studie III studeras ungdomars språkande, inklusive literacies, i vardagliga lärandepraktiker som sträcker sig över tid och rum i formella och informella lärandemiljöer. Studie IV fokuserar på social positionering och identitetsarbete i informella och heteroglossiska literacy-praktiker både offline och online. Tillsammans kartlägger de fyra studierna olika slags språkandepraktiker som ungdomarna deltar i och bidrar till både inom och utanför vad som kallas för tvåspråkiga skolsammanhang. Vidare illustrerar studierna vardagslivets görande av olika slags sociala positioneringar och identitetsperformanser.

Resultaten visar på hur tvåspråkigheten i skolans värld kan ses som både pedagogik och praktik, att flerspråkigheten är (o)problematisk för ungdomarna och för skolan och att språkandets karaktär som flerspråkig och multimodal är central för social positionering. Studierna och avhandlingen bildar tillsammans en deskriptiv-analytisk illustration av ”flerspråkiga” ungdomars vardag i och utanför skolan i ett senmodernt nordiskt samhälle. Vidare bidrar avhandlingen till kunskapsbasen gällande utbildningsfrågor och vardag för en av Sveriges nationella minoriteter, sverigefinländare.

 

Sidan publicerades 2016-08-15 11:04 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-09-20 08:36 av Susanne Sawander


Relaterat

Brokig syn på naturvetenskap bland finländska klasslärare

Att väcka och bibehålla elevernas intresse är en viktig målsättning för lärare i de naturvetenskapliga ämnena. Ann-Catherine Henriksson har forskat i finländska klasslärares uppfattningar av de naturvetenskapliga ämnena.

Finländska lärare saknar utrymme för ämnesöverskridande undervisning

Allt större elevgrupper och färre elevassistenter i den finländska skolan har lett till att utrymmet för ämnesöverskridande undervisning minskar. Det säger Janne Elo, som forskat om lärares syn på företagsamhet i finsk skola.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser

Syftet med Lena Fridlunds avhandling "Interkulturell undervisning - ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser" är att ta reda på hur talet om en åtskild undervisning för vissa elever formuleras och motiveras i dokument och av olika yrkesutövare inom ett grundskoleområde.

Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan

Susanne Thulin vill med sin avhandling "Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i" generera ny kunskap omhur barn och lärare kommunicerar naturvetenskapliga innehåll i förskolan.

Understanding as experiencing a pattern

Förståelse är ett komplext begrepp. Det används dagligdags utan en motsvarande strikt vetenskaplig definition. Paulina Lindströms avhandling "Understanding as experiencing a pattern" strävar efter att fånga olika aspekter av detta begrepp.

Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet

Auli Arvola-Orlanders avhandling "Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet" är en studie av undervisning om människokroppen.

Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor

Eva Petterssons avhandling "Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor" belyser, som titeln avslöjar, studiesituationen för de elever som har särskilda matematiska förmågor.

Shifting subordination : Co-located interprofessional collaboration between teachers and social workers

Det är en av frågorna som Anette Bolin tar upp i sin avhandling "Shifting subordination : Co-located interprofessional collaboration between teachers and social workers". Där syftet är att beskriva och analysera processer i samlokaliserat interprofessionellt samarbete i en resursskola och mellan de två professionerna lärare och socialarbetare.

Lärare för förändring: att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus

I Kristina Anderssons avhandling "Lärare för förändring: att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus" står lärares genusmedvetenhet i relation till naturvetenskaplig verksamhet i fokus.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

”Lek är en bra social träning”

Ett forskningsprojekt på Grebyskolans fritidshem gav både samsyn och utvecklad lek. Läs artikeln ur senaste numret av Skolportens magasin här.

Så kan skolnärvaro främjas

Att skolfrånvaro och psykisk ohälsa hos unga hänger ihop har uppmärksammats under de senaste åren. En ny forskningsöversikt har sammanställt kunskapsläget för vilka faktorer som främjar skolnärvaro.

Consequences of school grading systems on adolescent health: evidence from a Swedish school reform

A new study has examined a reform of the Swedish school system; a reform centred on the introduction of grades and increased use of testing, especially standardised national tests, in the 6th and 7th school year. The reform had an indirect effect on psychosomatic symptoms and life satisfaction for these pupils. The negative effects of the reform were generally stronger for girls.

Elever med erfarenhet av robotar kritiska till att ha dem i klassrummet

Digitaliseringen och samhällets snabba tekniska utveckling har bidragit till diskussioner och tester av pedagogiska robotar i skolan. Ny forskning från Göteborgs universitet visar att elever med erfarenhet av robotar som läser av och analyserar känslor är mer negativa till dem än elever som inte träffat på dessa robotar tidigare.

In the Principal’s Office: Clark Elementary’s Isley shares strategies to develop teachers

Virginia elementary-school principal Anna Isley says building leadership skills of teachers can help boost retention rates and improve student performance. Isley, who began her career as a teacher, says connecting with other teachers in her first year set her on the path to success.