Lära för skrivundervisning: En studie om skrivdidaktisk kunskap i ämneslärarutbildningen och läraryrket

I sin avhandling har Helen Winzell undersökt hur och under vilka villkor som svensklärares kunskap om skrivundervisning växer fram i och efter lärarutbildningen.

Fakta
Disputation

2018-12-07

Titel (sv)

Lära för skrivundervisning: En studie om skrivdidaktisk kunskap i ämneslärarutbildningen och läraryrket

Titel (eng)

Developing Pedagogical Content Knowledge for Teaching Writing During the Teacher Education Programme and in the Profession

Författare

Helen Winzell

Handledare

Professor Bengt-Göran Martinsson, Linköpings universitet Dr Suzanne Parmenius-Swärd, Linköpings universitet

Opponent

Professor Per Holmberg, Göteborgs universitet

Lärosäte

Linköpings universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Helen Winzell

Svenskt abstrakt:

Syftet med avhandlingen är att undersöka hur och under vilka villkor som svensklärares kunskap om skrivundervisning växer fram i och efter lärarutbildningen. I en delstudie analyseras hur skrivande, skrivutveckling och skrivundervisning framställs och förmedlas som kunskapsområden i kursplaner som beskriver ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kurser i ämneslärarutbildningen i svenska. Resultatet visar att det i detta hänseende finns ett påtagligt tomrum som dels kan relateras till den låga andelen mål som uttryckligen handlar om skrivande, skrivutveckling och skrivundervisning i skolan, dels kan relateras till ord och uttryck som har svag referens till skrivundervisning som ett skrivutvecklande arbete.

Den andra delstudien handlar om vad blivande och verksamma gymnasielärare i svenska lägger tyngdpunkt på när de i kvalitativa intervjuer talar om text, skrivande och skrivundervisning. Resultatet visar ett mönster som går från fokus på konkreta textdetaljer på lokal textnivå till ett mer övergripande förhållningssätt där samtliga textnivåer tycks samspela i en mer balanserad helhet. I samma material analyseras hur kunskap som kan relateras till skrivundervisning manifesteras när intervjupersonerna talade om skrivundervisning. I de blivande lärarnas utsagor manifesteras främst ämneskunskap, medan de verksamma lärarna främst manifesterar skrivdidaktisk kunskap. Lärarnas ämneskunskap är också mer komplex än studenternas.

Den tredje delstudien handlar om hur nyblivna svensklärares skrivdidaktiska kunskap förändras under det första året i yrket och vilka faktorer som ligger bakom en sådan förändring. Genom kvalitativa intervjuer vid tre tillfällen (september, februari och juni) undersöks hur lärarna tycks transformera sina ämneskunskaper till undervisningsstrategier i skrivundervisningen.

Resultatet visar att lärarnas strategier för att undervisa i skrivande förändras under läsåret. Förändringen tycks gå från en teoretisk och överförande undervisning till en mer praktisk och upptäckande undervisning. Detta pekar på en förändrad skrivdidaktisk kunskap. Det verkar främst vara arbetet tillsammans med eleverna som leder till denna förändring. En annan viktig faktor tycks vara återkommande moment (cykler) som gör det möjligt för lärarna att omvandla sin förståelse av skrivutvecklande arbete tillsammans med eleverna. Sammantaget pekar avhandlingens resultat på att svensklärares skrivdidaktiska kunskap främst utvecklas i yrket.

Sidan publicerades 2018-11-27 09:46 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-04-04 10:55 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

Ledarskapsutveckling sker i vardagen

Ledarskapsutveckling är så mycket mer än ledarskapskurser. Ledarskapsutveckling kan med fördel också ske i det dagliga arbetet, exempelvis genom förändringar i arbetsuppgifter, roller eller organisatoriska förändringar, visar forskning från Jönköping university.

How automation could change teaching, learning

Technology could change the role of teachers for the better, according to Thomas Arnett, senior research fellow in education for the Christensen Institute.

”Forskningen har svårt att hitta riktigt lyckade chefer”

Organisationers stora satsningar på ledarskapsförbättring förstärker en olycklig ledarcentrism. Bättre då att låta chefer och medarbetare ge ärlig och genomtänkt feedback för förbättring. Och mobilisera medarbetarna mindre som bihang till ledare och mer som medskapare av organisering och som delansvariga för verksamheten, skriver professor Mats Alvesson.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).