Lära historia genom källor: Undervisning och lärande av historisk källtolkning i grundskolan och gymnasieskolan

Vad är kritiska aspekter när mellanstadie- och gymnasieelever lär sig resonera historiskt i arbete med historisk källtolkning? Det är en av frågorna som Patrik Johansson undersöker i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2019-10-11

Titel (sv)

Lära historia genom källor: Undervisning och lärande av historisk källtolkning i grundskolan och gymnasieskolan

Titel (eng)

Learning history through historical source materials : Teaching and learning historical source interpretation in primary and secondary school

Författare

Patrik Johansson

Handledare

Professor Kenneth Nordgren, Karlstads universitet Doktor Kristina Lanå, Stockholms universitet

Opponent

Doktor Ingmarie Danielsson Malmros, Malmö universitet

Institution

Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Patrik Johansson

Abstract in English:

This doctoral thesis is concerned with how students learn historical source interpretation and the design of facilitating teaching practices. Source interpretation is at the core of historians’ professional practice and, while being a key aspect of historical learning, it is sometimes misunderstood or misrepresented in history teaching. To better understand these issues two educational design research field studies were conducted in middle and upper secondary schools to explore how students learn historical source interpretation. The historical content in upper secondary school concerned the process of democratisation in Sweden, while the middle school content was the Viking Age. Source materials in upper secondary school included various text sources, while archaeological artefacts were used in middle school.

The research object was historical source interpretation, or the ability to understand the meaning of sources in relation to the historical questions and contexts formulated and dealt with in history teaching. Source interpretation is one element of the ability to reason historically. It is a theoretical construct that has a heuristic function along with the development of historical consciousness. Four research questions are addressed: i) What do middle and upper secondary school students know when they have developed the ability to reason historically when engaged in source interpretation, ii) What are critical aspects of learning to reason historically when engaged in source interpretation, iii) What are similarities and differences between middle and upper secondary school students’ learning of historical reasoning in source interpretation, and iv) How can history teaching facilitate the learning of historical reasoning through source interpretation?

An interventionist and theory-informed research methodology, in the form of learning study, was used to develop teaching practices while generating empirical data. A compilation of four peer-reviewed articles simultaneously contribute knowledge to the practice of history teaching and to the theory of history didactics. Two articles address the first two questions of the qualitative meaning of learning source interpretation using phenomenography and variation theory to analyse students’ perceptions and to identify the critical aspects of discernment that students must learn. From the perspective of variation theory, it is argued that learning source interpretation can be regarded as obtaining differentiated ways of seeing, as previous experiences are supplemented with more complex perceptions.

The third question is addressed by comparing students’ developing of source interpretation skills in middle and upper secondary school. One finding of the comparison is that younger students’ learning reflects an increasing understanding of what history is, whereas older students learn to use the disciplinary tools and methods of history. Two articles address the final question regarding the role of teaching by combining content-based conversation analysis with variation theory to analyse students’ learning processes when working with source interpretation tasks. It is argued that students’ preunderstandings can be regarded and used as resources in teaching and learning. Finally, seven design principles are suggested to guide teachers in organising their teaching practice. These include motivating historical research through source work and activating historical consciousness through sources.

Sidan publicerades 2019-09-27 09:50 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-10-03 09:57 av Susanne Sawander


Relaterat

Källkritik i fokus, 28 januari i Stockholm

Ämnesövergripande dag för dig som vill fördjupa dig inom källkritik. Ta del av praxisnära föreläsningar om hur man kan avslöja nätets falska påståenden, nyhetsmedias kompetens inom källkritik - är det så bra som man kan förutsätta. Och hur kan du uppdatera din undervisning om källkritik? Välkommen!

Muslimska kvinnors mobilitet : Möjligheter och hinder i de liberala idealens Sverige

Nina Jakku har undersökt muslimska kvinnors erfarenheter av bemötanden och representationer av dem i Sverige – i vardagslivet och när de intar offentliga roller i sammanhang som utbildningsväsendet och arbetslivet.

Att möta det levda: Möjligheter och hinder för förståelse av levd religion i en studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning

Thérèse Halvarson Britton har undersökt elevers förståelse av religion och religiositet och hur religionskunskapsundervisning i samband med studiebesök kan bidra till en sådan förståelse.

Innerstadsgymnasierna: En studie av tre elitpräglade gymnasieskolor i Stockholm och deras positionering på utbildningsmarknaden

Eric Larsson har forskat om hur elitpräglade gymnasieskolor påverkas av och förhåller sig till gymnasiemarknaden och hur elevernas väljer skola.

Historia på högstadiet: Historiekulturella yttringar i och utanför ett klassrum i Sverige hösten 2009

Hans Olofsson har undersökt hur högstadiets historieämne – förstått som en historiekulturell yttring – konstrueras och förändras över tid.

Vardagsvåld, mobbning och mobbningsförebyggande arbete i svensk skolkontext

Det pedagogiska bidraget i Paula Larssons är en förståelse för att mobbning är vardagsvåld vilket innebär en helt annan dignitet för skolans demokratiska uppdrag.

Algebrasvårigheter ur elev- och lärarperspektiv: Om hinder i lärandesituationer och utmaningar i undervisningssituationer

Birgit Gustafsson vill med sin avhandling fördjupa förståelsen för algebrasvårigheter sett ur elevperspektiv och lärarperspektiv.

Vad händer i lärares kollegiala samtalspraktik? En studie av mötet mellan en nationell kompetensutvecklingsinsats och en lokal fortbildningspraktik

Veronica Sülau har undersökt de samband som råder mellan en statlig kompetensutvecklingsinsats och den lokala fortbildningspraktiken för lärare.

I skrivandets spår: elever skriver i SO

Christina Lindh vill med sin avhandling beskriva och förstå vad som utmärker skrivpraktiker i SO.

Elever i matematiksvårigheter: Lärare och elever om låga prestationer i matematik

Det finns ett stort behov av evidensbaserade interventionsprogram för elever med låga prestationer i matematik. Det konstaterar Ingmar Karlsson som forskat om elever med matematiksvårigheter.

Textsamtalens möjligheter och begränsningar i språkligt heterogena fysikklassrum

Jenny Uddling vill med sin avhandling bidra med kunskaper om lärares didaktiska val i samband med textsamtal i språkligt heterogena fysikklassrum, där flera elever är andraspråkselever.

Omöjligt uppdrag. Om rättslig styrning och normkollisioner i skolans kompensatoriska uppdrag

Hur har kollektivistiska och individualistiska värden manifesterats i den rättsliga styrningen av skolans kompensatoriska uppdrag? Det är en av frågorna som David Ryffé undersöker i sin avhandling.

Om historieämnets politiska dimension: diskursiva logiker i didaktisk praktik

Andreas Mårdh vill med sin avhandling ta ett samlat grepp om det svenska historieämnets politiska dimension.

Lära historia genom källor: Undervisning och lärande av historisk källtolkning i grundskolan och gymnasieskolan

Patrik Johanssons avhandling undersöker innebörden av att kunna tolka historiska källor och vilka svårigheterna är när elever ska lära sig detta.

Skriva historia. Literacyförväntningar och elevtexter i historieämnet på mellan- och högstadiet

Susanne Staf har utforskat centrala aspekter av de literacyförväntningar som elever i grundskolan möter i historieämnet.

Livslang læring och livslang vejledning – en kompetencediskurs : dannelse og kompetence som sprog og policy i Norge, Sverige og Danmark

Simon Schulin har undersökt och analyserat två inlärningspedagogiska begrepp, nämligen bildning och kompetens.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Forskning: Pisa görs till slagträ i debatten

Politiker använder Pisa-rapporten för politiska syften. Medierna gör det för att höja nyhetsvärdet på allt möjligt, visar ny forskning.

En dator per elev ger vare sig sämre eller bättre studieresultat

Högstadieelever som får en egen dator genom skolan får varken bättre eller sämre studieresultat än andra. Det visar en ny rapport från IFAU. Däremot finns tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.

How dyslexia is a different brain, not a disease

Students, parents, and teachers must understand that the dyslexic’s brain isn’t “broken” or deficient, just organized in a different way. And there is specialized reading instruction specifically for the different brain structure.

”Tillit i stället för kontroll – hur kan styrsystemen göras om?”

Tillitsbaserad styrning av Jonas Österberg och antologin Ett annorlunda ledarskap, där ett antal statsvetare skriver om chefskap i offentlig förvaltning, är ämnena för denna litteraturkrönika. Att ansvarsutkrävande från huvudmannen ska ersättas av stöd till rektorerna är en spännande tes, skriver läraren och organisationskonsulten Peter Fowelin.

How to recognize dyslexia in children, including English language learners

Because dyslexia’s symptoms and manifestations can change over time, families, teachers, and schools understandably struggle to identify dyslexia in children. Here are some tips for recognizing those signs in English speakers and multilingual students.