Lära historia genom källor: Undervisning och lärande av historisk källtolkning i grundskolan och gymnasieskolan

Vad är kritiska aspekter när mellanstadie- och gymnasieelever lär sig resonera historiskt i arbete med historisk källtolkning? Det är en av frågorna som Patrik Johansson undersöker i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2019-10-11

Titel (sv)

Lära historia genom källor: Undervisning och lärande av historisk källtolkning i grundskolan och gymnasieskolan

Titel (eng)

Learning history through historical source materials : Teaching and learning historical source interpretation in primary and secondary school

Författare

Patrik Johansson

Handledare

Professor Kenneth Nordgren, Karlstads universitet Doktor Kristina Lanå, Stockholms universitet

Opponent

Doktor Ingmarie Danielsson Malmros, Malmö universitet

Institution

Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Patrik Johansson

Abstract in English:

This doctoral thesis is concerned with how students learn historical source interpretation and the design of facilitating teaching practices. Source interpretation is at the core of historians’ professional practice and, while being a key aspect of historical learning, it is sometimes misunderstood or misrepresented in history teaching. To better understand these issues two educational design research field studies were conducted in middle and upper secondary schools to explore how students learn historical source interpretation. The historical content in upper secondary school concerned the process of democratisation in Sweden, while the middle school content was the Viking Age. Source materials in upper secondary school included various text sources, while archaeological artefacts were used in middle school.

The research object was historical source interpretation, or the ability to understand the meaning of sources in relation to the historical questions and contexts formulated and dealt with in history teaching. Source interpretation is one element of the ability to reason historically. It is a theoretical construct that has a heuristic function along with the development of historical consciousness. Four research questions are addressed: i) What do middle and upper secondary school students know when they have developed the ability to reason historically when engaged in source interpretation, ii) What are critical aspects of learning to reason historically when engaged in source interpretation, iii) What are similarities and differences between middle and upper secondary school students’ learning of historical reasoning in source interpretation, and iv) How can history teaching facilitate the learning of historical reasoning through source interpretation?

An interventionist and theory-informed research methodology, in the form of learning study, was used to develop teaching practices while generating empirical data. A compilation of four peer-reviewed articles simultaneously contribute knowledge to the practice of history teaching and to the theory of history didactics. Two articles address the first two questions of the qualitative meaning of learning source interpretation using phenomenography and variation theory to analyse students’ perceptions and to identify the critical aspects of discernment that students must learn. From the perspective of variation theory, it is argued that learning source interpretation can be regarded as obtaining differentiated ways of seeing, as previous experiences are supplemented with more complex perceptions.

The third question is addressed by comparing students’ developing of source interpretation skills in middle and upper secondary school. One finding of the comparison is that younger students’ learning reflects an increasing understanding of what history is, whereas older students learn to use the disciplinary tools and methods of history. Two articles address the final question regarding the role of teaching by combining content-based conversation analysis with variation theory to analyse students’ learning processes when working with source interpretation tasks. It is argued that students’ preunderstandings can be regarded and used as resources in teaching and learning. Finally, seven design principles are suggested to guide teachers in organising their teaching practice. These include motivating historical research through source work and activating historical consciousness through sources.

Sidan publicerades 2019-09-27 09:50 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-12-11 16:47 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.