Lära historia genom källor: Undervisning och lärande av historisk källtolkning i grundskolan och gymnasieskolan

Vad är kritiska aspekter när mellanstadie- och gymnasieelever lär sig resonera historiskt i arbete med historisk källtolkning? Det är en av frågorna som Patrik Johansson undersöker i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2019-10-11

Titel (sv)

Lära historia genom källor: Undervisning och lärande av historisk källtolkning i grundskolan och gymnasieskolan

Titel (eng)

Learning history through historical source materials : Teaching and learning historical source interpretation in primary and secondary school

Författare

Patrik Johansson

Handledare

Professor Kenneth Nordgren, Karlstads universitet Doktor Kristina Lanå, Stockholms universitet

Opponent

Doktor Ingmarie Danielsson Malmros, Malmö universitet

Institution

Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Patrik Johansson

Abstract in English:

This doctoral thesis is concerned with how students learn historical source interpretation and the design of facilitating teaching practices. Source interpretation is at the core of historians’ professional practice and, while being a key aspect of historical learning, it is sometimes misunderstood or misrepresented in history teaching. To better understand these issues two educational design research field studies were conducted in middle and upper secondary schools to explore how students learn historical source interpretation. The historical content in upper secondary school concerned the process of democratisation in Sweden, while the middle school content was the Viking Age. Source materials in upper secondary school included various text sources, while archaeological artefacts were used in middle school.

The research object was historical source interpretation, or the ability to understand the meaning of sources in relation to the historical questions and contexts formulated and dealt with in history teaching. Source interpretation is one element of the ability to reason historically. It is a theoretical construct that has a heuristic function along with the development of historical consciousness. Four research questions are addressed: i) What do middle and upper secondary school students know when they have developed the ability to reason historically when engaged in source interpretation, ii) What are critical aspects of learning to reason historically when engaged in source interpretation, iii) What are similarities and differences between middle and upper secondary school students’ learning of historical reasoning in source interpretation, and iv) How can history teaching facilitate the learning of historical reasoning through source interpretation?

An interventionist and theory-informed research methodology, in the form of learning study, was used to develop teaching practices while generating empirical data. A compilation of four peer-reviewed articles simultaneously contribute knowledge to the practice of history teaching and to the theory of history didactics. Two articles address the first two questions of the qualitative meaning of learning source interpretation using phenomenography and variation theory to analyse students’ perceptions and to identify the critical aspects of discernment that students must learn. From the perspective of variation theory, it is argued that learning source interpretation can be regarded as obtaining differentiated ways of seeing, as previous experiences are supplemented with more complex perceptions.

The third question is addressed by comparing students’ developing of source interpretation skills in middle and upper secondary school. One finding of the comparison is that younger students’ learning reflects an increasing understanding of what history is, whereas older students learn to use the disciplinary tools and methods of history. Two articles address the final question regarding the role of teaching by combining content-based conversation analysis with variation theory to analyse students’ learning processes when working with source interpretation tasks. It is argued that students’ preunderstandings can be regarded and used as resources in teaching and learning. Finally, seven design principles are suggested to guide teachers in organising their teaching practice. These include motivating historical research through source work and activating historical consciousness through sources.

Sidan publicerades 2019-09-27 09:50 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-10-03 09:57 av Susanne Sawander


Relaterat

Källkritik i fokus, 28 januari i Stockholm

Ämnesövergripande dag för dig som vill fördjupa dig inom källkritik. Ta del av praxisnära föreläsningar om hur man kan avslöja nätets falska påståenden, nyhetsmedias kompetens inom källkritik - är det så bra som man kan förutsätta. Och hur kan du uppdatera din undervisning om källkritik? Välkommen!

Gymnasieelever i behov av särskilt stöd, 7-8 nov i Stockholm

Ta del av föreläsningar om språkutveckling, ungdomars generella hjärnutveckling, självreglering och beteendeproblematik samt specialpedagogens roll! Vi erbjuder en givande mix av forskningsbaserade föreläsningar och praktiska erfarenheter med fokus på elever i svårigheter under gymnasietiden. Välkommen!

Vad händer i lärares kollegiala samtalspraktik? En studie av mötet mellan en nationell kompetensutvecklingsinsats och en lokal fortbildningspraktik

Veronica Sülau har undersökt de samband som råder mellan en statlig kompetensutvecklingsinsats och den lokala fortbildningspraktiken för lärare.

Lära historia genom källor: Undervisning och lärande av historisk källtolkning i grundskolan och gymnasieskolan

Patrik Johanssons avhandling undersöker innebörden av att kunna tolka historiska källor och vilka svårigheterna är när elever ska lära sig detta.

Elevinflytande i gränslandet mellan didaktik och makt – en studie av undervisningspraktiken i tre grundskolor

Linda Eriksson har i sin avhandling utforskat elevinflytande som didaktisk praktik.

Ord och inga visor: konstruktioner av förskolebarnet i kunskapsekonomin

Magdalena Sjöstrand Öhrfelt undersöker hur förskolebarn konstrueras i policytexter och hur de konstruktionerna, både legitimeras av och i sig legitimerar förändringar av förskolan som institution.

Språkliga redskap – språklig beredskap – En praktiknära studie om elevers ämnesspråkliga deltagande i ljuset av inkluderande undervisning

Maria Rubin vill med sin forskning ge ett kunskapsbidrag till två fält genom att integrera ett språkdidaktiskt perspektiv med ett inkluderande perspektiv på elevers ämnesspråkliga deltagande.

Utbildning och hälsa i nationens intresse: Styrningsteknologier och formering av en förädlad befolkning

Erika Åkerblom har i sin avhandling utforskat hur utbildning och hälsa opererar som styrningsteknologier riktade mot befolkningen inom dagens förädlingsdiskurs.

Samma lärare – olika praktiker? En studie av literacy och meningsskapande i grundskolans tidiga ämnesundervisning

Hur organiseras och struktureras undervisning i skolämnena matematik och historia som förutsättningar för literacypraktiker? Det är en av frågorna som Monica Egelström utforskar i sin avhandling.

Skrivande och blivande: konstruktioner av skönlitterärt skrivande i handböcker och läromedel 1979-2015

Sofia Pulls har undersökt hur skönlitterärt skrivande och skrivande subjekt konstrueras i handböcker och läromedel för skrivande, publicerade i Sverige åren 1979–2015.

Att tolka det sammansatta. Befästning och mönster i första- och andraspråkstalares tolkning av sammansättningar

Lisa Loenheim har undersökt och analyserat hur 200 gymnasieelever med olika språklig bakgrund tolkar etablerade och tillfälliga sammansättningar.

Språkhandlingar i flerspråkiga elevers gruppsamtal: en studie av identitetskonstruktion

Sofia Svensson har undersökt hur flerspråkiga elever konstruerar sina egna och varandras identiteter genom verbala och icke-verbala språkhandlingar i gruppsamtal utan en närvarande lärare.

”Det kan vara svårt att förklara på rader”. Perspektiv på analys och bedömning av multimodal textproduktion i årskurs 3.

Eva Borgfeldt vill med sin avhandling belysa och diskutera möjligheter och svårigheter i samband med bedömning av språk- och kunskapsutvecklande multimodalt textarbete i en flerspråkig undervisningskontext.

Fritidshem eller servicehem? En etnografisk studie av fritidshem i tre socioekonomiskt skilda områden

De stora barngrupperna  på många fritidshem inverkar negativt, dels på relationerna mellan personal och barn, dels på personalens möjligheter att erbjuda en god pedagogisk verksamhet, konstaterar Catarina Andishmand i sin avhandling.

Sångsituationer: en fenomenologisk studie av sång i musikämnet under grundskolans senare år

Både elever och musiklärare talar om att sjunga som något att ”våga” till skillnad från att spela andra musikinstrument i musikundervisningen. Det visar Linn Hentschel som forskat om musikundervisning ur ett genusperspektiv.

Perspektiv på historiefilmslitteracitet: en didaktisk studie av gymnasieelevers historiska och emotionella meningsskapande i mötet med spelfilm

Användandet av film kan leda till ett didaktiskt dilemma eftersom spelfilmer väcker många känslor och kan aktivera motstridiga moraliska ställningstaganden som kan grumla elevernas historiska tänkande. Det visar Maria Deldén i sin avhandling.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

”Rektorer tror på sig själva – för mycket”

Svensk skola sätter inte bara överbetyg på sina elever. Även rektorer har för höga tankar om sig själva, säger Mats Alvesson, professor och organisationsforskare vid Lunds universitet.

Prisas för forskning som mäter språkinlärning i hjärnan

Varför har vissa barn svårare att lära sig läsa och skriva? Det vill forskaren Johan Mårtensson vid Lunds universitet ta reda på med hjälp av den senaste magnetröntgentekniken. Nu prisas hans gränsöverskridande forskning, som kombinerar språkvetenskap, kunskap om hjärnans förändrade strukturer och klassrumspedagogik, av LMK-stiftelsen.

”Uppdraget måste förändras i grunden”

Det var betydligt lättare att vara skolledare före 90-talskrisen. Sedan dess har både resurserna krympt och kraven höjts. ”Nu måste förutsättningarna för uppdraget förändras i grunden”, säger forskaren Annika Härenstam som studerat ämnet i decennier.

Kollegialt lärande om lek i förskolan

Arbetet med ”Stödmaterial förskola” ledde inte bara till att leken fick mer utrymme på förskolan Örtagården i Botkyrka. Pedagogerna insåg också hur viktiga de är för barnen och att de inte är utbytbara.