Lärandets hermeneutik: Tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bildningstanken som utgångspunkt

Fakta
Disputation

2011-02-18

Titel (sv)

Lärandets hermeneutik: Tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bildningstanken som utgångspunkt

Författare

Mikael Segolsson

Handledare

Professor Tomas Kroksmark

Opponent

Professor Bernt Gustavsson

Institution

Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping

Lärosäte

Högskolan i Jönköping

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs pressmeddelandet från Högskolan i Jönköping
Läs Skolportens intervju med Mikael Segolsson

Svenskt abstrakt:

En viktig uppgift inom utbildningsvetenskaplig forskning är att bidra till en kritisk diskussion av skolsystemets processer och dess grundläggande pedagogiska begrepp. Avhandlingens syfte är att i denna diskussion fokusera lärandebegreppet och med bildningstanken som utgångspunkt bilda kunskap om hur vi kan förstå tolkningens och dialogens betydelse för lärandebegreppet. Undersökningen är teoretisk och grundas i hermeneutisk filosofi med ambitionen att analysera ett lärande för genuin kunskap, vilket innebär kunskap för förståelse och klokskap, som är förkroppsligad och därmed en del i ens person. Kunskap kan med andra ord inte enbart betraktas som att veta något, utan det handlar lika mycket om ett sätt att vara. I undersökningen benämns denna vetenskapsteoretiskt och filosofiskt begreppsläggning av såväl lärande som kunskap för lärandets hermeneutik. Problemområdet är institutionaliserade utbildningar. Kritiken riktas mot den ensidiga och rationalistiska fokuseringen på mål och resultat, vilket har medfört att kunskapens giltighet många gånger avgörs genom frågor om vad den tjänar till, om den är mätbar eller om den är systemeffektiv. Som kontrast till detta ställs hermeneutiska teorier om bildning, tolkning och dialog. Bland annat begreppsläggs lärande som en process med möjligheten till fritt sökande och en vilja att möta trögheten i det främmande. Bildningsbegreppet utgör därför en viktig utgångspunkt för att problematisera utbildningens rationalistiska fokus. Samtidigt går det inte att bortse från att utbildningssystemets grundläggande struktur bygger på att nå mål och en examen under en bestämd tid. Betyg ska sättas för att fungera som urvalsinstrument för att nå nya nivåer i utbildningssystemet. Av den anledningen klarar sig inte bildning utan utbildning och om bildningstanken ska få utrymme i skolans vardag måste detta börja med utgångspunkten att arbeta för en bildande utbildning.

Sidan publicerades 2011-02-15 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 13:44 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)