Dela:

Lärandets objekt: Vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna

Fakta
Disputation

2009-12-18

Titel (sv)

Lärandets objekt: Vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna

Författare

Anna Wernberg

Handledare

Docent Mona Holmqvist

Opponent

Professor Mikael Alexandersson

Institution

Institutionen för matematik, teknik och naturvetenskap

Lärosäte

UmU – Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Anna Wernberg

Svenskt abstrakt:

Elever lär bättre när kunskapsmål görs till lärandeobjektHur en lärare väljer att gestalta ett ämnesinnehåll har väldigt stor betydelse för elevers lärande. För att eleverna ska kunna nå så bra resultat som möjligt måste en lärare ha kvalificerade insikter i ämnet och kunna omvandla dessa och de nationella kunskapsmålen till lärandeobjekt. Läraren måste också ha god inblick i elevernas kunskapsförutsättningar.Svenska elevers prestationer i matematik förefaller bli sämre istället för bättre. En del hävdar att ett botemedel vore att införa tydliga och mätbara kunskapsmål i ämnet, kunskapskrav som inte ger stort tolkningsutrymme till läraren. Andra hävdar att en läroplan borde vara något som lärarna äger och utvecklar eftersom kunskapsmål som beskrivs på en nationell nivå inte kan fånga den komplexitet som existerar i skolan när det kommer ner till villkor och realisering av mål i olika klassrum. Kunskapsmål är ett normativt ställningstagande om vad en elev förväntas behärska, men för att få reda på vad som händer i klassrummet och vilken effekt detta får på elevernas lärande, måste lärarna själva upptäcka förhållandet mellan undervisning och elevers lärande. Ett lärandeobjekt formuleras också till en början med i termer av vad eleven ska kunna, men genom att lärarna anstränger sig att utröna vad just deras elever redan kan, blir lärandeobjektet empiriskt grundat.I Anna Wernbergs avhandling studeras ämnesinnehållets behandling under några lektioner i årskurs 3 och 4. I studien har en grupp lärare tillsammans med forskare undersökt hur ett visst innehåll, lärandeobjekt, kommer till uttryck under en lektion. Lärare och forskare har tillsammans planerat, genomfört (en av lärarna har undervisat) och utvärderat tre lektioner med samma ämnesinnehåll. Lärarna har då haft möjlighet att studera lärande och sin undervisning utifrån elevernas behov. Förutom en beskrivning av dessa lektioner förs en diskussion om vad som skiljer ett kunskapsmål från ett lärandeobjekt, samt hur ett kunskapsmål omvandlas till ett lärandeobjekt. Studiens resultat visar att de insikter eller förmågor som eleverna utvecklar i förhållande till ett specifikt ämnesinnehåll, lärandeobjektet, är beroende av de olika tillvägagångssätt som läraren väljer att synliggöra detta för eleverna. Ett lärandeobjekt kan sägas beskriva vad just de elever som berörs behöver lära för att uppnå en viss kompetens eller mål. Ett annat resultat är att en lärare behöver ha kvalificerade insikter i lärandeobjektet. När man som lärare ska komma underfund med vad eleverna i den aktuella elevgruppen behöver ges möjlighet att lära, är det ofta en god idé att omvandla ett kunskapsmål, så som det beskrivs i läroplanen, till ett lärandeobjekt. Studien visar på betydelsen av lärandeobjektets behandling och lärarnas medvetenhet av dess betydelse. Anna Wernbergs disputation sker inom ramen för Nationella forskarskolan i pedagogiskt arbete, NaPa. Umeå universitet är värdhögskola och huvudansvarig för denna. Syftet med den nationella forskarskolan är att bredda forskarutbildningen och forskningen med anknytning till lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet.

Sidan publicerades 2010-01-12 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-28 15:30 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Språkutvecklande förskola kräver kunskap och kompetens!

I dag presenterar Ifous Språkutvecklande förskola – en kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskola. Den är framtagen för att bidra med kunskaper som kan underlätta förskolans språkutvecklande arbete, så att alla barn, utifrån sina individuella förutsättningar, får möjlighet att utvecklas optimalt.

Här stöttar man skolorna för att främja närvaroarbetet

Att tidigt fånga upp elevers frånvaro är viktigt. På Pedagogiskt center arbetar personalen i nära samarbete med Elevhälsan med att stödja skolorna i Helsingborg i deras pedagogiska arbete. För att främja närvaro arbetar de bland annat med att utveckla och stärka mentorns roll, utveckla lärmiljöer och att stödja verksamheten med digitala system.

Innovation ger värde för undervisningen

Innovation är ett mindset där man testar sådant som man tror ökar undervisningens kvalitet, elevernas upplevelse eller sparar tid. Något som ger värde. Därför kan innovation också vara att sluta göra någonting, säger Leif Denti, som forskar på ledarskap, kreativitet och organisatorisk innovation vid Göteborgs universitet.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Pojkar tenderar att premieras på idrottslektionerna

Skolan ska främja pojkars och flickors lika rätt och möjligheter när det gäller idrott och hälsa. Det framgår i den svenska läroplanen. Men trots det är undervisningen inte jämställd och flickor och pojkar blir behandlade olika.